Promote – att kritiskt granska godkänt material

Som tidigare skrivits innebär promote att de som ska utveckla kritisk mediekompetens, i lärarnas fall eleverna, tar del av material som godkänts av någon annan, i detta fall lärarna själva. De citat jag valt ut är de som till största del pekar i inriktning mot promote.

Eleverna vill ju lära sig olika program […] Men det är ju bara färdighetskunskaper, för att det ska bli kunskap måste man ju jobba med analys, och det tycker de ju är tråkigt. […] Marknadsföring och det vi kallar reklam kommer, om vi inte blir en kommunistisk diktatur, kommer alltid att

72

finnas. Men man kan inte lita på skolor, det dyker upp reklamfinansierade skolor. Kommunala skolor är skolvärldens public service. Och då har medielärare att stort ansvar. […] Vi har ett större ansvar ju mer inflytande medier har på unga. Framtiden är att vi har ett ansvar, inte att vi ska spela med och bli aktörer.” (Anders)

”Jag är ju en public service-snubbe. Och så tycker jag att skolan också ska vara. Vi ska liksom ta tag i saker som inte är kommersiellt gångbara. Sånt som folk törstar efter utan att de vet om det.” (Björn)

Båda lärarna tar upp public service som ett gott exempel. De menar att public service handlar om att ta del av medieformer och mediebudskap som man kanske inte skulle ha valt själv. Det är där medielärares ansvar ligger. Anders menar att elever väljer bort analys, ett enligt honom viktigt moment, för att de tycker att det är tråkigt. Här får alltså skolan och undervisningen stå för det som eleverna kanske skulle ha valt bort. Anders ger också uttryck för en vilja att lärare inte ska ”spela med och bli aktörer”, vilket kan tolkas som att skolan ska vara en plats utanför medievärlden. Björn uppger att han och eleverna inte ser samma saker under lektionerna.

”Om jag tittar på reklambilder med eleverna så kan jag hitta det som är fel, ljussättning eller om något gått snett i tryckningen. Men eleverna frågar spontant: ’Vem är det på bilden?’ […] men det är nog åldersrelaterat.” (Björn)

Birgitta uppger att hon binder ihop Text- och Mediekommunikation då hon anser att det för elevernas skull är bättre att ämnena inte ”är öar”. Citatet nedan handlar om hur Birgitta arbetar med semiotik:

”I Mediekommunikation läser vi […] semiotik. Det är en sån grej som står i Skolverkets papper. Så vi jobbar med semiotik och en del är väldigt duktiga på det och de tycker att det är roligt att få visa upp. […] Jag brukar låta dem välja ett tecken att presentera. Så får de lära av varann. Jag väljer ut några som är viktiga. När de presenterar eget får de välja själva. Sen får de göra en egen sköld där de tar med ting som representerar egenskaper som motsvarar deras läggning.” (Birgitta)

Här ges exempel på hur promote kan fungera. Birgitta baserar sin undervisning på Skolverkets ”papper”. Det eleverna tar del av är alltså det tredje ledet (Skolverket, lärare, elev) i en informations- och kunskapskedja. Birgitta väljer ut material som hon tycker är viktigt, sedan får eleverna välja eget. Vid det laget har eleverna lärt sig hur de ska arbeta med symboler. Arbetet innan dess har fått fungera som modell för hur det egna arbetet bör se ut.

”Jag tar också upp vad som är en nyhet och försöker få eleverna att skilja på vad som är nyhet, information, kunskap och insikt. Ofta likställer de information och kunskap och på det viset tänker de att kunskap är snabbt förbrukad.” (Birgitta)

Bosses citat nedan går både i riktning mot empower och promote, men jag väljer att

kategorisera det som promote då han uppger att han gör ett aktivt val i fråga om vad eleverna ska ta del av.

”Jag vill inte skydda dem, mer i så fall att få dem att ta reda på om medievärlden är hård, om dataspel är farligt. De ska ta reda på saker själva. […] Jag lyfter inte fram det grövsta. Mycket är ju grovt, och då är det bra att ha redskapen och få tid att reflektera över nätet och mediesamhället.” (Bosse)

6.3.1 Läromedel

Läromedel faller in under promote eftersom ett läromedel innehåller material som

kontrollerats av antingen läromedelsproducenten, eller de lärare som använder läromedlet. Alla de intervjuade lärarna uppger att de gör egna läromedel. Ett skäl till detta är att de anser att de läromedel som finns inte är användbara då de håller för låg kvalitet, är gamla, torra och tråkiga. Några använder det vidgade textbegreppet och menar att de använder film och tidningar. Majoriteten av lärarna var dock negativa till de befintliga läromedlen.

”Läromedlen är ju en katastrof. Jag har aldrig stött på en lärobok som jag vill använda för att lära ut. Vissa delar kan man använda, men då gör jag om det till mitt eget, det ger mer.” (Anders)

”Läromedlen är så torra och tråkiga att de tar död på vad som helst” (Alf)

”De gör man själv. De läromedel som finns är så allmänt hållna att det är som att läsa ’Så funkar det’-böcker.” (Björn)

Utsagorna ovan ger uttryck för att lärarna gör eget läromedel på grund av att kvaliteten i läromedlena är för låg. Anna ger dock, i citatet nedan, en mer positiv bild av att sakna läromedel.

”Det finns inga. Men det är skönt på sätt och vis. […] Saker kan ju bli läromedel om man vill ha det så. Men jag kallar inte allt för läromedel. Läromedel är mer sånt som är färdigpaketerat, det finns inte. (Anna)

Vidare uppger Anna att hon använder sig av exempelvis film i undervisningen, men att hon inte definierar det som läromedel. Birgitta berättar om hur hon försöker väcka känslor genom att använda historiskt material som läromedel.

”Jag samlar på historiskt material, som gamla tidningar. Om man skulle visa en äldre tidning i multimedia så ger det inte samma effekt och känsla som att veckla upp en spröd tidning från 1838. Visst är det tjusigt att använda Powerpoint, men i vissa lägen tror jag på att ta i saker.” (Birgitta) Något som både Boris och Anders påpekar är att man inte kan dela ut ”tjocka luntor” till eleverna, för det fungerar inte. Anders berättar att han i början av sin lärartid delade ut häften till eleverna men att han numer har en muntlig genomgång istället. Han menar att han under åren har lärt sig att ”vaska fram” det väsentliga i sin undervisning.