(10.1) Proposition Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2014
Bakgrund:
FSAstuds verksamhet styrs, förutom genom stadgan och den ekonomiska planen, av den av årsmötet beslutade verksamhetsplanen. FSAstuds styrelse 2013 har till uppgift att presentera ett förslag på verksamhetsplan för verksamhetsåret 2014. FSAstuds årsmöte 2012 antog dessutom en proposition där FSAstuds styrelse 2013 gavs i uppdrag att presentera ett väl omarbetat förslag av verksamhetsplan på årsmötet 2013. Ramarna för verksamhetsplanen har arbetats fram av styrelsens arbetsutskott, och styrelsen arbetade sedan fram ett förslag till verksamhetsplan. Det åligger årsmötet att besluta om verksamhetsplanen för 2014.
FSAstuds styrelse föreslår årsmötet att besluta
att anta verksamhetsplanen för verksamhetsåret 2014 enligt presenterat förslag.
FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2014
FSAstuds ska under verksamhetsåret 2014 koncentrera verksamheten till två fokusområden:
1. En starkare studentorganisation
2. En yrkesidentitet redan under studietiden
FSAstuds centrala styrelse ska med utgångspunkt i ovanstående fokusområden upprätta en konkretiserad aktivitetsplan. Styrelsen har, med utgångspunkt i ovan nämna områden, möjlighet att tillsätta arbetsgrupper som kan arbeta med frågorna under året.
Förutom dessa fokusområden ansvarar den centrala styrelsen och FSAstuds lokala styrelser för att den löpande verksamheten upprätthålls och utvecklas i enlighet med vad som står beskrivet i bilaga (10.1.1) Löpande verksamhet.
Fokusområde ett
En starkare studentorganisation
Förutsättningen för en framgångsrik studentorganisation är en stark och stabil grund.
En stark och stabil grund innebär välfungerande rekrytering, kommunikation och samarbete inom och mellan de lokala styrelserna och den centrala styrelsen. FSAstud är, inom Saco, en välfungerande studentorganisation med hög anslutningsgrad. Även en välfungerande studentorganisation behöver se förbättringspotentialen och
ständigt sträva efter att utveckla organisationen.
En stark och stabil grund, med en bred representation, främjar demokratin i organisationen och stärker FSAstud som påverkansaktör.
Under verksamhetsåret 2014 ska FSAstud
Utveckla rekryteringen av aktiva medlemmar till de lokala styrelserna, med representation från olika terminer på utbildningsorten
Förbättra samarbetet mellan de lokala styrelserna och den centrala styrelsen
Öka intresset bland medlemmarna för ett engagemang i FSAstuds centrala styrelse
Fokusområde två
En yrkesidentitet redan under studietiden
Utvecklandet av en yrkesidentitet ska påbörjas och stärkas redan under studietiden.
En stark yrkesidentitet innebär att känna stolthet över och tillit till sin kompetens som blivande arbetsterapeut. Idag finns det en brist på kunskap om arbetsterapeuters breda kompetens både hos arbetsterapeutstudenter och i samhället. FSAstud ska därför arbeta för en stärkt yrkesstolthet och trygghet i yrkesrollen hos FSAstuds medlemmar. Detta kan ske genom att kontinuerligt informera såväl
arbetsterapeutstudenter som allmänheten om arbetsterapeuters kompetens och kunskap inom olika områden. För att utveckla en yrkesidentitet är även mötet med yrkesverksamma arbetsterapeuter, andra professioner inom verksamhetsområdet, arbetsgivare och fackliga företrädare av stort värde.
Under verksamhetsåret 2014 ska FSAstud
Tillsammans med studentombudsmannen verka för att
utvärderingsomgången av mentorskapsprogrammet för studentmedlemmar blir framgångsrikt
Verka för FSAstuds aktiva deltagande och synlighet i offentliga sammanhang, som exempelvis Almedalsveckan och Stockholm Pridefestivalen
Kontinuerligt informera FSAstuds medlemmar om det utåtriktade arbete som sker inom organisationen
Bilagor:
(Bilaga 10.1.1) Löpande verksamhet
(Bilaga 10.1.1) Löpande verksamhet
FSAstuds centrala styrelse
Skapa goda förutsättningar för det lokala arbetet
En av styrelsens främsta uppgifter är att skapa goda förutsättningar för det lokala arbetet. Detta innebär bland annat att lämna och ta emot information från FSA, olika lärosäten och Saco Studentråd. Styrelsen ska säkerställa att de lokala styrelserna känner sig välinformerade om FSA, FSAstud och frågor som rör
arbetsterapeutstudenters situation och omvärld. Styrelsen ska även uppmuntra till en kontinuerlig dialog och samarbete mellan samtliga utbildningsorter. Styrelsen ska i sitt arbete bidra med uppmuntran, råd, tips och stöd till de lokala styrelserna, till exempel påvisa möjligheten att ansöka om aktivitetsstöd.
Den centrala styrelsen, i samarbete med FSAs kansli, ska anordna en inspirationshelg för studentmedlemmar i FSA. Genom ett intresseväckande och inspirerande program ska helgen syfta till att väcka fler studenters intresse för FSA och FSAstud. Den centrala styrelsen ska verka för att samtliga orter finns representerade under inspirationshelgen.
Påverkansarbete
Den centrala styrelsen ska lyfta upp, diskutera och ta ställning till frågor som är angelägna för arbetsterapeutstudenter. Styrelsen ska i första hand fokusera på frågor som berör alla utbildningsorter, men kan vid behov arbeta med frågor som är knutna till en särskild utbildningsort.
Styrelsen ska föra fram FSAstuds åsikter i de organ och forum där FSAstud finns representerade, till exempel FSAs förbundsstyrelse, FSAs utbildnings- och forskningsråd och Saco Studentråd.
För att effektivisera påverkansarbetet kan den centrala styrelsen starta arbetsgrupper som handhar olika fokusfrågor. Den centrala styrelsen ansvarar även för att vid behov uppdatera FSAstuds visionsprogram.
FSAstuds remissarbete är en del av FSAstuds påverkansarbete. FSAstud ska svara på för verksamheten relevanta remisser. Vid behov och när möjlighet finns ska de lokala styrelserna konsulteras.
Internationell verksamhet
FSAstuds centrala styrelse ska verka för ett gott samarbete med de befintliga internationella kontakterna. Vid behov kan styrelsen inom sig utse en person som ansvarar för internationella kontakter.
Saco Studentråd
Den centrala styrelsen ska verka för ett gott samarbete med Saco Studentråd för att kunna påverka och engagera sig i samhälls- och utbildningsfrågor relevanta för FSAs studentmedlemmar. För att säkerställa ett aktivt deltagande kan styrelsen inom sig utse en kontaktperson till Saco Studentråd.
Tidskriften Arbetsterapeuten
Den centrala styrelsen ska säkerställa att FSAstuds sida i tidskriften Arbetsterapeuten används för att sprida information relevant för FSAs studentmedlemmar. För att säkerställa detta har styrelsen möjlighet att inom sig utse en kontaktperson mot tidskriften. FSAstud centralt ska också uppmuntra lokala styrelser att skriva artiklar till tidskriften.
Webb och sociala medier
Det är viktigt att informationen på FSAstuds sidor på förbundets webbplats är uppdaterad och korrekt. Den centrala styrelsen ansvarar för att informationen är aktuell. Sociala medier, exempelvis facebook, ska användas som ett komplement till webbplatsen.
Ett inkluderande förhållningssätt
FSAstud ska, i all sin verksamhet, värna om ett inkluderande förhållningssätt. Det betyder att studentorganisationen ska vara öppen och respektera alla
studentmedlemmar oavsett erfarenheter och bakgrund. FSAstuds centrala styrelse ska kontinuerligt verka för en ökad öppenhet.
FSAstud lokalt
På varje utbildningsort ska det finnas en lokal styrelse som tillvaratar studenternas intressen, arbetar för att öka gemenskapen inom och mellan terminerna, och anordnar aktiviteter på orten. För att skapa en god dialog mellan alla studenter bör samtliga terminer finnas representerade i den lokala styrelsen. Det lokala arbetet drivs av den lokala styrelsen tillsammans med medlemmarna på lärosätet.
Kommunikation
De lokala styrelserna ska fungera som en kommunikationslänk mellan medlemmarna och FSAstud centralt. De lokala styrelserna ansvarar även för att föra vidare
information om FSA och FSAstud till medlemmarna på lärosätet, samt genom att hålla anslagstavlan uppdaterad med aktuell information.
Webb och sociala medier
De lokala styrelserna ansvarar själva för att informationen på den lokala sidan på FSAs webbplats är uppdaterad och aktuell. Styrelserna ansvarar också för att marknadsföra FSAstuds facebooksida lokalt och bidra med aktuell information till sidan.
Rekrytering
De lokala styrelserna ska arbeta för ett ökat medlemsantal genom ett inspirerande och aktivt rekryteringsarbete på utbildningsorten, samt rekrytera nya aktiva till den lokala styrelsen. Alla lokala styrelser ska delta under T1infon som hålls i början av varje termin.
Påverkansarbete
De lokala styrelserna bör uppmärksamma behov från medlemmar på orten och agera
i de frågor som anses befogade. Det är därför viktigt att samtliga styrelser bibehåller och utvecklar goda relationer till sitt lärosäte. Den lokala styrelsen bör ha
regelbundna möten med programansvarig för att diskutera utbildningen och föra fram studenternas synpunkter. Den lokala styrelsen bör kontinuerligt verka för att inga obligatoriska utbildningsmoment läggs på dagar då FSA eller FSAstud har större evenemang, exempelvis FSAstuds årsmöte, FSAs utbildningskonferens eller arbetsterapins dag.
Samarbeten
För att öka möjligheten att kunna opinionsbilda, påverka utbildningen och anordna aktiviteter som kräver en större organisation och/eller budget, bör FSAstud lokalt initiera samarbeten med FSAs kretsar, studentkårer och andra studentföreningar.
Varje styrelse bör utse en kretsrepresentant som kan delta på den lokala kretsens möten.
(10.2) Proposition Ekonomisk plan för budgetåret 2014
Bakgrund:
FSAstuds verksamhet styrs, förutom genom stadgan och verksamhetsplanen, av den av årsmötet beslutade ekonomiska planen. FSAstud lämnar varje år in en ekonomisk plan för kommande budgetår till FSAs förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen fattar beslut om storleken på anslaget till FSAstud. Inom detta anslag disponerar sedan FSAstud fritt sina medel.
FSAstuds styrelse 2013 har till uppgift att presentera ett förslag på ekonomisk plan för budgetåret 2014. Det åligger årsmötet att besluta om den ekonomiska planen för 2014.
Den fördelning av anslaget som presenteras nedan förväntas motsvara faktiska omkostnader under budgetåret 2014. Inför 2014 föreslår styrelsen att ökade resurser läggs på överlämning och utbildning i samband med årsmötet, varför en större summa flyttats från posten FSAstuds styrelse till posten Årsmöte. Då detta är första gången man provar ett sådant upplägg, kan dock den exakta fördelningen av kostnader mellan dessa två poster komma att avvika något från den ekonomiska planen.
Styrelsen föreslår vidare att en ny budgetpost skapas, som den centrala styrelsen för 2014 kan förfoga över. Syftet med denna post är att styrelsen ska kunna vara mer flexibel i att möta behov från de lokala styrelserna, men även för att på andra sett uppnå organisationens syfte.
FSAstuds styrelse föreslår årsmötet att besluta
att anta den ekonomiska planen för budgetåret 2014 enligt presenterat förslag.
Ekonomisk plan för budgetåret 2014
Intäkter
Anslag från FSA 320.000 kr
Summa intäkter 320.000 kr
Kostnader
FSAstuds styrelse 50 000
Årsmöte 80 000
Lokalt anslag 32 000
Facklig utbildning 115 000
Externa konferenser och kurser 18 000
Till styrelsens förfogande 25 000
Summa kostnader 320.000 kr
Kommentarer
Intäkter
Anslag från FSA.
Kostnader
Nedan presenteras de förväntade kostnader som ryms inom respektive budgetpost.
FSAstuds styrelse
Kostnaderna för FSAstuds styrelse utgörs av rese- kost- och logikostnader.
Styrelsen sammanträder på kansliet i Nacka. I posten ingår även kostnader för styrelsens utbildning i januari.
Årsmöte
Årsmötet har enligt denna plan förutsatts äga rum i Nacka. I denna post ingår även kostnader för överlämningen och det konstituerande styrelsemötet som sker i samband med årsmötet.
Lokalt anslag
Varje ort har 2000 kr/termin till förfogande för den lokala verksamheten.
Facklig utbildning
Posten innefattar kostnader för FSAstuds inspirationshelg, som enligt denna plan förutsatts äga rum i Nacka, samt för det styrelsemöte som ligger i samband med inspirationshelgen.
Externa konferenser och kurser
Posten innefattar till exempel arrangemang anordnade av Saco Studentråd, men även annat som kan vara av betydelse för organisationen.
Till styrelsens förfogande
Innefattar kostnader som styrelsen beslutar vara motiverade för att uppfylla de övergripande mål som anges i FSAstuds stadga. Ur denna post finns även möjlighet för FSAstuds lokala styrelser att äska om aktivitetsstöd för den lokala verksamheten, utöver den fasta andel som ges till varje ort per termin.
Bilagor:
(Bilaga 10.2.1) Principer för användandet av lokala anslag och aktivitetsstöd
(Bilaga 10.2.1) Principer för användandet av lokala anslag och aktivitetsstöd
Varje termin får FSAstud lokalt ett så kallat lokalt anslag (2000 kr per utbildningsort och termin). Utöver detta anslag finns möjlighet för utbildningsorterna att söka aktivitetsstöd för särskilda aktiviteter som hamnar utanför budgeterat lokalt anslag.
Aktivitetsstöd kan beviljas för aktiviteter som bedöms bidra till att uppfylla de mål som anges i FSAstuds stadga.
Inför användandet av lokalt anslag bör den lokala styrelsen:
- Utarbeta en aktivitetsplan inför årets verksamhet samt göra en preliminär kostnadskalkyl. Planen redovisas med fördel till FSAstud centralt. En bra aktivitetsplan underlättar skrivandet av den lokala utbildningsortens verksamhetsberättelse i slutet av verksamhetsåret.
- Efter varje avslutad termin sända FSA en ekonomisk redogörelse (så kallad handkassaredovisning). Sammanställningen ska inkludera terminens samtliga kvitton och ska göras på en särskild blankett tillhandahållen av FSA.
Inför användande av eventuellt aktivitetsstöd bör den lokala styrelsen:
- Äskande om aktivitetsstöd kan ske under hela året men förutsätts dock ske med god framförhållning innan den planerade aktiviteten.
- Äskandet sker via en speciell blankett som tillhandahålls av FSA. Efter genomförd aktivitet ska en kort rapport skickas till styrelsen.
Inför användandet av eventuellt aktivitetsstöd bör den centrala styrelsen:
- Vid äskningsförfrågan från en utbildningsort ska styrelsen avgöra huruvida FSAstud kan avsätta pengar från posten Till styrelsens förfogande för den aktuella aktiviteten, samt fastställa storleken på det beviljade aktivitetsstödet. Hänsyn ska tas både till den lokala verksamhetens ekonomi samt huruvida den föreslagna
aktiviteten kan anses bidra till att uppfylla de mål som anges i FSAstuds stadga.
(10.3) Proposition FSAstuds visionsprogram
Bakgrund:
I FSAstuds visionsprogram formuleras FSAstuds åsikter och visioner rörande arbetsterapeututbildningarna och arbetsterapeutstudenters situation. Syftet med visionsprogrammet är att göra studentorganisationen mer tillgänglig för såväl medlemmar, studenter som andra intressenter. Framförallt är FSAstuds
visionsprogram ett viktigt verktyg för FSAstuds lokala styrelser i deras arbete med att förbättra arbetsterapeututbildningarna.
Efter diskussioner har styrelsen arbetat fram ett förslag på ett antal mindre förändringar i det befintliga visionsprogrammet. Nyckeln till ett framgångsrikt påverkansarbete är dock att programmet kontinuerligt uppdateras och hålls aktuellt.
Med anledning av detta anser styrelsen att en fullständig omarbetning av visionsprogrammet bör genomföras under 2014.
FSAstuds styrelse föreslår årsmötet att besluta
att anta förslaget till uppdaterat visionsprogram för FSAstud enligt presenterat förslag.
att FSAstuds styrelse 2014 ser över befintligt visionsprogram och presenterar ett omarbetat förslag vid årsmötet 2014.
FSAstuds visionsprogram
Inledning
I FSAstuds visionsprogram formuleras FSAstuds åsikter och visioner rörande arbetsterapeututbildningarna och arbetsterapeutstudenters situation. Syftet med visionsprogrammet är att göra studentorganisationen mer tillgänglig för såväl medlemmar, studenter som andra intressenter. Framförallt är FSAstuds
visionsprogram ett viktigt verktyg för FSAstuds lokala styrelser i deras arbete med att förbättra arbetsterapeututbildningarna.
FSAstuds visionsprogram behandlar följande områden:
Utbildning
Arbetsterapeututbildningen ska hålla hög kvalitet, vara vetenskapligt förankrad och praktiskt tillämpbar.
Studiesocialt
För framgångsrika studier krävs en grundtrygghet.
Arbetsmarknad
Utvecklandet av en yrkesidentitet ska påbörjas redan under studietiden.
Internationella kontakter
De internationella kontakterna ska utvecklas och utökas.
Utbildning
Arbetsterapeututbildningen ska vara en akademisk yrkesutbildning som håller hög kvalitet.
En akademisk yrkesutbildning kräver integrering mellan teori och praktik. Därför krävs god lärar- och handledarkompetens i såväl praktiska som teoretiska ämnen, målmedveten uppbyggnad av kurser, tidig kontakt med forskning i reell miljö samt en ökad samverkan mellan högskolan/universitetet och det omgivande samhället.
Arbetsterapeutstudenterna ska under utbildningen möta föreläsare och handledare med forskarkompetens, praktisk erfarenhet av ämnet, goda teoretiska kunskaper samt goda pedagogiska färdigheter. Det är dessutom önskvärt att lärare kan
kombinera sin tjänst på högskola/universitet med arbete inom klinisk verksamhet. På så sätt stärks ytterligare kopplingen mellan teori och praktik.
För att ge studenten goda förutsättningar inför yrkeslivet krävs att
arbetsterapeututbildningens teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt studie- och platsbesök. Den verksamhetsförlagda utbildningen bör starta redan under de första terminerna för att sedan fortsätta kontinuerligt genom hela utbildningen. Arbetsterapeututbildningarna ska ha ett likvärdigt antal timmar VFU och studenterna ska under utbildningen få erfarenhet från så många olika arbetsterapeutiska verksamhetsområden som möjligt. De
yrkesverksamma arbetsterapeuter som fungerar som handledare under VFUn ska ha dokumenterad kunskap om handledning och pedagogik. Det är även viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen kvalitetsgranskas. FSAs kvalitetspolicy för VFU i arbetsterapeututbildningen bör agera riktmärke och utgöra underlag för
granskningen.
Att kunna marknadsföra sig själv i sin yrkesroll som arbetsterapeut förefaller bli allt viktigare i dagens samhälle. Det är därför angeläget att arbetsterapeuter är skickliga och trygga, inte bara i sin yrkesroll utan också i att tala för den. Då en större andel arbetsterapeuter förutspås komma att arbeta som egenföretagare eller konsulter blir kunskaper i att marknadsföra sig själva – och samtidigt uppmärksamma och medvetandegöra samhället i stort om arbetsterapi – betydelsefulla. Som blivande arbetsterapeuter på en föränderlig arbetsmarknad bör utbildningarna, förutom goda teoretiska och praktiska kunskaper, ge studenterna goda förutsättningar att känna sig trygga i sin profession. Denna typ av undervisning ska utgöra en central och
obligatorisk del av arbetsterapeututbildningen.
Examinationen ska vara ett redskap för kunskapsinhämtande och ses som ett inlärningstillfälle. Examinationsformerna ska variera och kunna kopplas till den kommande yrkesutövningen. Examinationen ska vara rättssäker och studenters förmåga och kompetens ska bedömas likvärdigt oavsett utbildningsort.
Utvärdering och reflektion kring egna insatser är viktigt för kvalitetssäkring, förbättring och förändring. Detta gäller såväl i arbetslivet som under utbildningen.
Arbetsterapeutstudenten ska således utvärdera sina egna insatser under utbildningens gång.
Arbetsformerna i utbildningen ska vara sådana att studenten motiveras och ges möjlighet att aktivt delta i utformning och genomförande. Kurslitteraturen ska vara tillförlitlig, lättillgänglig och granskad ur perspektiv såsom jämlikhet, täckningsgrad och aktualitet.
Rekryteringen av studenter till arbetsterapeututbildningarna vara utformad på ett sådant sätt att den lockar studenter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hudfärg, nationell bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförutsättning, sexuell läggning, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå.
Forskning inom arbetsterapi är en förutsättning för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Utbildningen till arbetsterapeut ska ge en grundläggande förståelse för forskningens syfte och betydelse för professionen.
Arbetsterapeutstudenterna ska ges möjligheten att engagera sig i aktuella forskningsprojekt och möta personer med aktuell forskningserfarenhet.
Arbetsterapeututbildningens innehåll ska följa samhällsutvecklingen och vara öppen för de förändringstendenser som samhället uppvisar. Utbildningen bör utöver detta också förbereda studenterna för ett yrkesliv präglat av teamarbete och samverkan med andra yrkesgrupper
Studiesocialt
För att ett bra studieresultat ska uppnås krävs grundtrygghet. Studenterna ska ha rätt
till en bra bostad på studieorten och en trygg ekonomi.
Ett väl fungerande studiemedelssystem är en förutsättning för att alla ska ha
likvärdiga möjligheter att studera. Studenter ska kunna leva på studiemedlet utan att tvingas arbeta vid sidan av studierna. Studiemedlet bör därför omfördelas så att hälften består av bidrag och hälften av lån. Studiemedelssystemet ska även vara överskådligt och utformat så att alla kostnader täcks av studiemedel utan andra bidrag. Regelverken kring studielånet och dess återbetalningsplan ska vara tydliga och lättförståeliga.
Föräldraledighet och sjukdom ska aldrig resultera i orimliga privatekonomiska konsekvenser för studenter. Det är därför viktigt att det skapas bra lösningar och ett fungerande försäkringsskydd för studenters specifika förutsättningar.
Alla studenter ska ges goda förutsättningar att kunna påbörja och fullfölja sina studier. Det är därför viktigt att universitetet/högskolan tillhandahåller en god service till studenter med behov av extra stöd, aktivt arbetar med tillgänglighets- och bemötandefrågor samt kontinuerligt följer upp och uppdaterar
likabehandlingsplanen. Lärosätet ska även värna studenternas hälsa genom att tillhandahålla en god studenthälsovård.
Lärosätet ska vara mån om studenternas arbetsmiljö och minst ett
studerandeskyddsombud ska finnas vid varje högskola/universitet. En god studiemiljö förutsätter också att alla studenter har tillgång till föreläsningssalar, grupprum, läsplatser, informationsteknologi samt en väl fungerande
biblioteksverksamhet.
Universitetets/högskolans kvalitetsarbete ska ses som en gemensam angelägenhet för lärosätets anställda och studenter. Ett starkt studentinflytande och en aktiv
studentmedverkan bidrar till en bättre kvalitet i utbildningen. Det är därför viktigt att lärosätena värnar om ett aktivt studentinflytande och att studenterna finns
representerade i samtliga beslutande och beredande organ. För att säkra utbildningens kvalitet ska studenterna även ges möjlighet att framföra sina
synpunkter på varje kurs och examination. Resultatet av kursvärderingen ska sedan finnas tillgängligt för studenterna och ligga till grund för påvisbara förbättringar till nästkommande termin.
Arbetsmarknad
Det ska ständigt pågå en god dialog mellan studenter, lärare, arbetsgivare, yrkesverksamma och fackliga företrädare för att utveckla utbildningen.
Utvecklandet av en yrkesidentitet ska påbörjas och stärkas redan under studietiden.
Under studietiden ska studenten även få möjlighet att diskutera frågor som rör professionen med yrkesverksamma arbetsterapeuter. För att utveckla sin
yrkesidentitet är även möten med andra professioner inom verksamhetsområdet, arbetsgivare och fackliga företrädare av stort värde.
För en väl fungerande samverkan mellan utbildningarna och det omgivande samhället krävs att kommunerna, staten och landstingen öppnar upp för fler VFU-platser som återspeglar samtidens arenor för arbetsterapeuter.
Arbetsterapeutens kunskap, kompetens och prestationer ska värdesättas i
Arbetsterapeutens kunskap, kompetens och prestationer ska värdesättas i