Under huvudkategorin psykiska effekter återfanns subkategorierna humör, självregleringsförmåga och koncentrationsförmåga.
Humör
Subkategorin humör är ett återkommande tema hos samtliga informanter och innefattar barnens sinnestillstånd i olika situationer. Humör upplevdes också vara en stor inverkande faktor på barnens psykiska hälsa. Informanterna upplevde nämligen att barnens humör påverkade deras beteendemönster och empatiska förmåga i ett växelverkande samspel. Yoga och/eller mindfulness kunde exempelvis kombineras eller utövas separat och anpassades flitigt efter barnens och verksamhetens behov. Yoga i kombination med mindfulness kunde skapa en lugn stämning med avslappnade barn, medan en lekfull yoga kunde skapa en lekfull stund som fyller barnen med energi. Bakgrunden till att humör och beteende sammanvävdes är just för att informanterna upptäckte dessa effekter i samröre med varandra. Informanterna redogjorde således för både humör och beteende i samma situationer och betonade effekterna i förenlighet med varandra. När barnen blev lugnare eller mer energifyllda så förändrades också deras beteenden. Markus, Oskar och Li berättar följande:
”Och det är ju det här med att de faktiskt blir lugnare, bråkar mindre, de blir mer… Vad ska jag säga… Mindre lättirriterad känns det som.” (Markus)
”Generellt tycker jag att mindfulness verkar lugna barnen. Det kan ju vara mer eller mindre beroende på dagsform, men oftast tycker jag att de blir väldigt lugna… och koncentrerade faktiskt. […] Så de kan bli väldigt inne i sig själv. I alla fall för en liten stund. Sen socialt eller om jag kan se någon förändring i beteende tycker jag är lite svårt
att svara på. Men de blir lugnare. Absolut. Kanske lite snällare mot varandra till och med.”(Oskar)
”Jag märker såhär. Innan, flera flera gånger, när föräldrarna kommer och hämtar på eftermiddagen så var vissa barn jättegnälliga. De vill inte si, de vill inte så, de skriker, de är ledsna och arga för ingenting. Men efter vi började med riktig vila, vila på ett bra sätt kombinerat med yoga och mindfulness, så blir det lättare för barnen. Alla barn går hem, ingen bråkar, ingen blir ledsen, ingenting. Och alla ser detta själv, även barnen därför att de nu vet att om kroppen är trött så klarar man ingenting.” (Li)
Markus beskriver hur humöret förändrades hos barnen där de blev lugnare. Li och Oskar kunde också se att barnen, genom utövandet av yoga, fått ett jämnare humör. Vad informanterna hade märkt var att yogan hade en positiv effekt på barnens sinnesstämning, vilket även ledde till att deras beteende hade förändrats. De upptäckte att förändringar i humöret kunde påverka hur barnen behandlade varandra. Om barnen genom utövningen av yoga kan förändra humöret till att bli lugnare och mindre lättirriterade kan yogan användas och bli ett kraftfullt verktyg i situationer där barnen behöver eller vill lugna ner sig själva. Li noterade också barnen få självinsikt om sitt eget humör och sina beteendeförändringar. Barnen kunde associera sin egen hälsa till en specifik aktivitet som de hade gjort och som de verkade må bättre av. Barnen har därmed fått effektiva verktyg och stöd för att kunna bibehålla eller förbättra sin hälsa, vilket alltså även visar på teknikernas hälsofrämjande effekter.
Med kunskapen om yoga och dess användbarhet kombinerat med en ökande självinsikt, skapas det förutsättningar för att barnen kan lära sig att hantera humörförändringar och exempelvis stressade situationer ett på ett hälsosamt sätt. Yoga och mindfulness kan således även påverka barnens psykiska hälsa och visar dessutom på hälsofrämjande effekter då barnen erhåller verktyg som både vidmakthåller deras hälsa och förbättrar den, fysiskt, psykiskt och socioemotionellt. Bao förklarar hur mindfulness kan användas för att lugna ned
barn som uppvisar stora känslouttryck, vilket i hennes fall var en kille som fick ett vredesutbrott:
”Varje tillfälle när jag tog emot barnet i högsta, ja men, störst utbrott där han, nästan såg oss som boxningssäckar i princip och var utom kontroll. Man såg hur han led, han ville ju inte det där men han hade inget annat sätt att kommunicera med oss än att leva ut sin ilska. Eh, och så blev han trött av det så sjönk han ihop och jag råkade vara där.
Jag lät han vila mot mina knän och kände på hans rygg hur hög hans puls var. Det enda jag tänkte på var att det går inte att prata med ett barn i den stunden, att skälla eller analysera. Det går bara att andas. Du mår så här och det är ok. Vi gjorde mindfulness övningar kanske tio gånger tills pulsen gick ned, och det funkade.” (Bao)
I situationen som Bao redogör för så använder hon ord, kroppsspråk och mindfulnessövningar för att lugna ned barnet. Genom att en vuxen närvarar och tålmodigt ger stöd så kan barnet lära sig att hantera och förändra sitt beteende under ett vredesutbrott, alternativt att barnet till och med kan lära sig att känna igen symptomen innan ilskan slår till. Det handlar om att mindfulness kan lägga grunden till ett hälsosamt sätt att hantera humörsvängningar eller andra känsloladdade situationer. Att barnen blir lugnare av yoga och mindfulness har positiva effekter för barnet som individ, men även miljön hos barnen. En lugn lärandemiljö har gjort att barnen har lättare att fokusera enligt flera av intervjupersonerna. När miljön för barnen är lugna påverkas även arbetsmiljön hos förskolelärarna.
Li beskrev tidigare hur mycket lugnare hämtningen av barnen har blivit efter yoga och mindfulness. Barnen skriker inte, de bråkar inte och det är ingen som blir ledsen. Följden blir att yoga och/eller mindfulness indirekt påverkar arbetsmiljön hos lärarna. Dels får ju faktiskt lärarna också utöva yoga, även om de leder den, samtidigt som barnens beteende förändras och de håller sig lugna under dagen och under situationer som annars kan vara energikrävande för en lärare, som hämtning. Hälsoeffekterna av yoga, mindfulness och avslappning var även samspelande på flera olika plan och kunde även styras, framförallt i
samband med yoga. Yogapassens utformning kunde exempelvis skapa förutsättningar för avslappning och vila, fysisk aktivitet och lek eller en kombination av båda. Mirelle, Anna, Markus, berättar följande:
”Men jag vet att barnen tycker att yoga är kul. Det är ingen som gnäller eller är sur för att vi ska göra yoga, utan det är nog mer tvärtom. Barnen går nästan på rutin och vet vad de ska göra, om vi slår på musik eller om vi har mer lekfull yoga. De kör ju igång direkt. De kan smyga, blunda och vara tysta och de kan skratta när de liksom klättrar på varandra om vi ska göra någon svårare position med fler.” (Mirelle)
”Ja, men roligt tycker de absolut att det är, det gör dem. Det har jag tänkt på, att det är så himla glada när vi gör det. De skrattar och tjoar och… Så de tycker verkligen det är roligt med yoga. Yogan blir lite humörhöjande.”(Anna)
”Nej, det är just att göra något med kroppen och göra det roligt. Att inte bara sova utan det kan också vara att träna på att varva ned, eller träna för att blodet ska pumpas runt i kroppen. Barnen tycker ju att det är roligt när vi åker på yogasafari så att de får göra lejonet och tigern, och ja, de tycker att det är roligt!”. (Markus)
Förutom de fysiska och psykiska effekterna som informanterna har redogjort för gällande barnens hälsa och teknikernas hälsofrämjande effekter så framkommer också att yoga kan planeras och utformas för att ge olika effekter.
Barnen kan till exempel få ta del av en lugnare typ av yoga med mindfulness för att få varva ned, men de kan också få ta del av en mer lekfull yoga där de kan hämta energi, skratta tillsammans och stärka gemenskapen i gruppen. Som intervjupersonerna beskriver är yogan en humörhöjande aktivitet som kan användas för just det ändamålet. Yogan kan höja energin i en grupp och individer samtidigt som den kan användas för att lugna ner en grupp eller individer. Samtliga informanter har vittnat om att användningen av yoga och/eller mindfulness gör förskolebarnen lugnare, mer fokuserade, snällare och mer tålmodiga, samtidigt som aktiviteten kan användas för att öka energin och glädjen. Med träning i yoga kan barnen lära sig att inte enbart agera på en instinktiv känsla, utan de kan processa sina känslor på ett annat sätt och kan
även använda mind-body teknikerna själva för att förbättra deras hälsa och mående.
Självregleringsförmåga
Självreglering kan kortfattat förklaras som en individs förmåga att medvetet kunna reglera sina tankar, känslor och beteende. Bao, Markus och Mirelle har erfarit att en outvecklad självregleringsförmåga hos förskolebarnen visar sig i bristande impulskontroll i känslomässigt laddade situationer, svårigheter att lugna ned sig och svårigheter att kunna hantera känslor. Paralleller kan således dras mellan barnens känslor, självkännedom och beteenden. Bao förklarar att hon har uppmärksammat följande faktorer som tangerar barnens självregleringsförmåga:
”Men sen handlar det också om, om man bygger upp en självkännedom, en kroppskännedom, då har man också lättare att bygga upp ett självvärde. Då har man också lättare för att se andras värde och säga ifrån om något inte är bra… Och så… Att kunna vara här och nu och sålla bort saker som inte behöver prioriteras och att bara göra en sak i taget för att bli hälsosam, det tror jag att barnen gör nu. De lägger ju inte lika mycket energi på allting som de gjorde förut, och det märks för de reagerar inte lika starkt på vissa saker.” (Bao)
Att kunna prioritera saker och sålla i det vardagliga bruset kan alltså leda till mer eftertänksamma barn som grundar val och ageranden på presenterad information istället för på den initiala tanken/känslan. Att inte lägga lika mycket energi på tidigare händelser eller att reagera i affekt är ett användbart beteende i en värld som består av mycket intryck. Under en uppväxt i en digital värld kan yogan hjälpa barnen att sålla vilken information som de vill ta del av.
Sett över tid är det ett hälsofrämjande verktyg som kan vara till nytta genom hela livet. Eftertänksamheten, självregleringsförmågan och det ökade tålamodet i det är också något som Markus har upplevt hos sina förskolebarn,
både på gruppnivå och individnivå. Han lyfter fram ett händelseförlopp hos en elev:
”[…] Men, en kille vi hade, han har förändrats en hel del sen vi började med yoga och det är häftigt att se en sån effekt även på en så liten snubbe. Han var, kunde vara ganska utåtagerande mot sina, ja, de i gruppen. Och sen började vi med yoga och efter några veckor började vi se skillnad. Han blev mer fokuserad och sprang inte längre runt för att peta på andra eller försöka få dem att skratta. Förut kunde han hålla fokus i någon minut och sen blev det tråkigt. Men han har blivit mycket lugnare och det ger effekter även på de andra barnen. Kanske är det för att han kan hantera de stora känslorna bättre nu som han har fått mer kompisar. […] De har blivit mycket bättre på att dela med sig och jag tycker att, jag tycker att de har blivit bättre på tålamod. Alltså det tar längre tid innan det blir ett utbrott.”(Markus)
Markus exempel visar hur barnet och en grupp kan utveckla ett större tålamod och att tiden innan barnet agerar på sina känslor kan utökas.
Självregleringsförmågan är något som kan påverkas med utövandet av yoga och mindfulness. Användningen av yoga har också resulterat i att barnen lättare kan dela med sig och att det därmed råder en större acceptans bland barnen.
”Men personligen upplever jag nog barnen som mer lugna och kanske mer följsamma.
Alltså de lyssnar på vad vi säger och händer det något så blir det inte så stora utbrott.
Jag vet, jag tänker på en situation när jag skulle trösta ett barn som hade varit kinkig hela dagen, det var liksom på väg, utbrottet, men då frågade en kompis om de inte skulle sätta sig någonstans och andas lite eller kanske läsa en bok… Jag menar, hur häftigt är inte det? Eller så säger de, kommer du ihåg katten? Och så gör de positionen. Så det blir lite som att styra om sig själva, eller med lite hjälp från andra.” (Mirelle)
Mirelle lyfter också fram hur självregleringsförmågan kan utvecklas och hur barnen kan hjälpa varandra för att upprätta hålla den. Genom yogan kan barn få verktyg för att kunna hantera känslofyllda situationer som uppkommer. Att barn i åldrarna 3-5 kan hjälpa varandra i känslofyllda situationer som Mirelle beskriver är fascinerande. Exemplet stärker bilden av att yoga kan funktionera som ett viktigt kugghjul för en hälsofrämjande livsstil eller levnadsvana. Om barnen kan lära sig och utveckla sin självregleringsförmåga och empatiska
förhållningsätt i ung ålder, kan det antas att en fortsatt användning av yoga kan bibehålla eller utveckla egenskaperna ytterligare. Mirelle, Markus och Bao vidrörde också ett element som är ett återkommande tema hos samtliga informanter, nämligen yogans inverkan på barnens psykiska hälsa och självregleringsförmåga. De hälsofrämjande effekterna på barnens psykiska hälsa, välmående och beteendemönster belystes även i större utsträckning i samband med mindfulness, avslappnande yoga och avslappning medan de fysiska effekterna enbart nämndes i samband med yoga.
Koncentrationsförmåga
Fyra av sju informanter upplevde en utvecklad och förbättrad koncentrationsförmåga hos sina förskolebarn vid utövande av yoga och/eller mindfulness. Koncentrationsförmågan nämndes även i samband med humör, alltså när barnen uppvisade ett lugnare temperament och ett lugnare beteende.
Detta ökade i sin tur barnens koncentrationsförmåga. Informanterna betonade även att effekterna som de uppmärksammade gällande barnens koncentrationsförmåga kan ge en positiv resonans även i framtiden. Frida och Mirelle betonade förmågan att kunna avgränsa tankarna och välja var fokus ska riktas:
”Ja, men det är motoriken och koncentrationen liksom, att, att de får… Det blir liksom en kombination av allt. Att de måste fokusera och tänka på vad de gör en stund och i det också zona ut från vad som händer runtomkring sig. De blir mer fokuserade på vad de faktiskt gör, och det syns också på dem när vi inte gör yoga. Att de är koncentrerade och lugnare. Det blir en stund av återhämtning.”(Frida)
”De får ju träna på att koppla bort saker, kanske ljud eller kompisar som fnissar. Sånt försvinner ju bara när de sover. Och det här är ju saker som de får användning för sen i klassen, när de ska pyssla eller koncentrera sig på en övning eller en uppgift. Kanske kan det vara bra att ha hemma eller om de behöver avkoppling.” (Mirelle)
Frida beskriver hur barnen återhämtar sig mentalt efter att ha utvecklat sin koncentrationsförmåga. Barnen har genom användningen av yoga utveckla
förmågan att koppla bort vad som händer runt omkring och kan välja var de vill lägga sin fokus och energi. Mirelle beskriver också hur barnen har tränat på att koppla bort ljud och omkringliggande sorl när de ska utföra uppgifter.
Mirelle kan se nyttan med att ha en utvecklad koncentrationsförmåga, att kunna styra sitt fokus och kunna stänga ute störande moment. En förmåga som barnen kan använda inte bara i skolan utan även i andra miljöer när de behöver fokusera eller vill slappna av och återhämta sig.
”Dels det här med koncentrationsförmågan. Eh, jag tror att både vuxna och barn är väldigt… vi vill multitaska. Men med yoga och att träna på att vara här och nu så tror jag att vi kan lära oss ta en sak i taget. Så det har jag upptäckt att barnen får med sig i nästa aktivitet, oavsett om det är vid lunch eller om vi har samling. Barnen är mer här och nu och blir lite mer centrerade på något sätt. Efter en övning så andas de saktare, de går saktare (skratt), de bara stannar upp och liksom, vad vill jag göra nu? Så sitter dem där i 45 minuter och bara är med en och samma uppgift. Det gjorde de inte förut, då hoppade de runt mellan borden och klättrade på väggarna.” (Bao)
”Om vi förbereder barnen med verktyg som kan få dem att koppla av och hitta sig själva i allting, så tror jag också att de kommer tjäna på det i framtiden. Så är det med allt om hälsa egentligen. Men mindfulness tror jag kan vara bra att tänka på, att träna nästan dagligen. När barnen får träna på att vara närvarande och så blir de också mer fokuserade. Det har jag ju sett, alltså att våra barn blir lugnare och mer koncentrerade.
Så för framtiden tänker jag… Alltså att kunna fokusera när det behövs kan säkert hjälpa barnen med skolan.” (Oskar)
Bao ser förändringen som har skett när barnen har börjat öva på mindfulness och närvaro. Barnen har blivit mer centrerade och kan över längre tid behålla fokus på en uppgift. Från att ha varit aktiva har Bao noterat att barnen istället blivit lugnare och tar med sig koncentrationen från en uppgift in i en annan.
Oskar berättar hur användningen av yoga och mindfulness är hälsofrämjande för barnen och hur det positivt det kan vara att använda över tid. Om barnen fortsätter att utöva yoga och mindfulness dagligen kan de behålla och utveckla sin koncentrationsförmåga. Som Bao förklarar, vill människor ofta multitaska och yoga kan hjälpa individer att fokusera på en sak i taget. En förmåga som är användbar över tid, i skolan, arbetslivet och privat. Den ökade
koncentrationsförmågan kan också bidra till en kedjereaktion där lugnet sprider sig i skolklassen av att fler barn blir lugna och har lättare att koncentrera sig.
Diskussion
Resultatdiskussion
De två huvudkategorierna som växte fram ur det empiriska materialet var fysisk hälsa och psykisk hälsa med subkategorierna flexibilitet, motorik, balans, humör, självregleringsförmåga och koncentrationsförmåga. Informanterna redogjorde enbart för positiva hälsoeffekter och såg också att de fysiska och psykiska effekterna ofta samspelade och påverkade varandra. Tidigare forskning av bland annat Wolff och Stapp (2019), Jensen och Kenny (2004) och Jaksic (et al., 2020) påvisar liknande positiva effekter av yoga och mindfulness och befäster således informanternas berättelser. Exempelvis så har flertalet informanter erfarit att barnen har fått ett bättre balanssinne, förbättrad motorik och förbättrad koncentrationsförmåga, vilket också kunde sättas i en övergripande kontext. Varje hälsoeffekt, tillsammans eller var för sig, kunde skapa en kedjereaktion som inverkade på barnen övergripande hälsa.
Utövandet av yoga och/eller kunde till exempel hjälpa barnen att varva ned samtidigt som de blev starkare, eller så kunde det pigga upp barnen och uppmuntra till lek och social gemenskap. Teknikernas mångsidighet bidrog till att förskollärarna kunde använda sig av olika delar för att komma åt och utveckla vissa hälsoeffekter och anpassa aktiviteterna för att passa barnens behov och aktivitetsnivå. Förskolebarnen psykiska och fysiska hälsa förbättrades alltså på flera plan med hjälp av yoga och/eller mindfulness, men det bidrog också till en bättre arbetsmiljö och kunskap då barnen själva kunde använda sig av olika strategier eller övningar vid behov.