Mind-Body tekniker och hälsa i förskoleverksamhet
En kvalitativ studie av förskollärares erfarenheter gällande hälsoeffekter av yoga och mindfulness hos förskolebarn Ramajana Halilovic
Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT, 2021 Handledare: Miek Jong
Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap, 60 hp
Abstract
Mind-body techniques and its effect on children’s health has been partial to quantitative studies whilst the perceptions of teachers and children have been overlooked. The concentration of quantitative studies has led to a knowledge gap and the call for qualitative studies has been made by researchers in the field.
The aim of this study was to analyze the perceptions of preschool teachers regarding the effects of mind-body techniques on children’s health. This study was based on a qualitative method and seven semi-structured interviews were conducted with preschool teachers from the northern, middle and southern parts of Sweden.
The results indicated that mind-body techniques such as yoga and/or mindfulness improved children’s physical and psychological health and that children use the techniques in order to improve and maintain their own health.
The children were for example equipped with a variety of strategies and tools from yoga and mindfulness that helped them cope with emotional stress, high energy levels and lack of focus. The health effects of yoga and mindfulness have been predominantly experienced as positive and has shown to be adjustable in accordance with the children’s temper and needs.
Keywords: children’s health, health promotion, mindfulness in preschool, perceived health, preschool teacher, yoga in preschool
Sammanfattning
Forskning gällande mind-body-tekniker har länge varit dominerad av kvantitativa studier samtidigt som förskollärares uppfattningar ofta beskuggas.
Avsaknaden av kvalitativa studier i ämnet har också problematiserats av flera forskare och ropet efter nyanserad forskning är stort. Syftet med denna studie var att analysera förskollärares erfarenheter av mind-body teknikernas effekter på barns hälsa. Studien baserades på kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med förskollärare från norra, mellersta och södra Sverige.
Resultatet tyder på att förskollärare har erfarit att yoga och mindfulness förbättrade barns fysiska och psykiska hälsa och att barnen använde teknikerna för att förbättra och vidmakthålla deras egen hälsa. Barnen nyttjade exempelvis olika strategier och verktyg från yoga och mindfulness som hjälpte dem att hantera emotionell stress, höga energinivåer och bristande fokus.
Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness har erfarits som övervägande positiva och har kunnat anpassas efter barnens behov och humör.
Nyckelord: Barns hälsa, förskollärare, hälsofrämjande, mindfulness i förskola, upplevd hälsa, yoga i förskola.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 3
Definitioner ... 5
Tidigare forskning ... 7
Syfte ... 10
Metod ... 10
Kvalitativ metod ... 10
Urval ... 11
Datainsamling ... 13
Dataanalys ... 15
Etiska överväganden ... 16
Resultat ... 18
Fysiska effekter ... 19
Flexibilitet ... 19
Balans ... 21
Motorik ... 22
Psykiska effekter ... 24
Humör ... 24
Självregleringsförmåga ... 28
Koncentrationsförmåga ... 30
Diskussion ... 32
Resultatdiskussion ... 32
Metoddiskussion ... 33
Sammanfattning ... 35
Framtida forskning ... 35
Referenser ... 36
Bilagor ... 41
Bakgrund
Psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar bland barn och unga har stadigt ökat sedan mitten på 1980-talet och har utvecklats till att bli ett omfattande folkhälsoproblem i Sverige. Trots att allt yngre individer larmar om stressrelaterade symptom så tenderar framförallt småbarn att förbises när det gäller insatser och forskningsbidrag som kan verka hälsofrämjande eller förebyggande mot stress och psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018;2017;Blair, 2010). Samtidigt som småbarn ofta förbises i frågor som rör just psykisk hälsa och stress så belyser förskolans helhetsuppdrag (Lpfö 18) att förskolebarn ”ska erbjudas god omsorg med balans mellan aktivitet och vila.” I förskolans läroplan (Skolverket, 2019) betonas dessutom vikten av fysisk aktivitet, hälsosam kost och utveckling av allsidig rörelseförmåga, medan vila och återhämtning knappt omnämns. Vila och återhämtning skildras exempelvis mer som en insats för fortsatt fysisk aktivitet istället för en insats som kan förbättra eller vidmakthålla barns psykiska hälsa (Skolverket, 2019).
Forskning gällande mind-Body tekniker har dock under de senaste tio åren vuxit på den globala och nationella forskningsarenan, vilket har resulterat i att även småbarns hälsa belyses ur ett holistiskt perspektiv. Mind-Body tekniker fokuserar på samspelet mellan hjärnan, sinnet, kroppen och beteenden samt på hälsa och sjukdom. Ett urval av dessa tekniker är akupunktur, meditation, mindfulness samt yoga och kan hjälpa såväl kropp som sinne att slappna av (Walach et al., 2012;Jayawardene, 2017;Napoli et al., 2008;Greco et al., 2011).
Mind-Body tekniker kommer dessutom i olika former och kan utövas på olika sätt. Yoga och mindfulness har till exempel visat sig vara effektiva tekniker att använda vid olika neuropsykiatriska funktionsvariationer, fysisk smärta, migrän och depression och har även konstaterats minska stress (Shohani et al., 2018; Riley & Park, 2015). Teknikerna är dessutom anpassningsbara och kan
nyttjas av såväl unga som gamla (Khoury et al. 2013;Hofmann et al.
2013;Ramanathan et al. 2017;Sharma et al. 2018). Hälsoeffekterna av yoga och mindfulness kan därför variera beroende på ålder, hälsosituation och i vilket syfte teknikerna används. Jarraya (et al., 2019) och Cohen (et al., 2019) undersökte exempelvis två olika interventionsprogram för förskolebarn där hälsoeffekterna av yoga och mindfulness stod i fokus. Studierna visade att förskolebarn som regelbundet utövar yoga uppvisar minskad hyperaktivitet, ökad uppmärksamhet, lugnare temperament och bättre koncentrationsförmåga (Jarraya et al., 2019;Cohen et al., 2019). Att kunna kontrollera sina impulser och handlingar, utöva självkontroll och bibehålla lugnet i olika situationer är blott ett axplock av de hälsoeffekter som yoga och mindfulness kan ha på yngre barn.
Flertal studier visar nämligen att barn även kan erhålla bättre fysisk hälsa och att hälsan blir bättre överlag (Thompson & Gauntlett-Gilbert, 2008; Jaksic et al., 2020; Lee et al., 2008; van der Oord et al., 2011; Sheinman et al., 2018).
Användningen av Mind-Body tekniker i förskoleverksamhet kan således förbättra barns temperament, självregleringsförmåga, exekutiva förmågor, motorik, inlärningsförmåga och koncentration, vilket tangerar såväl fysisk som psykisk hälsa (Flook et al., 2015; van der Oord et al., 2011; Jensen & Kenny, 2004;Zhang et a., 2019).
Trots att yngre barn gradvis har erhållit ett växande utrymme på den globala forskningsarenan i anslutning till mind-body tekniker föreligger kunskapsluckor. Forskningen bygger exempelvis övervägande på randomiserade kontrollstudier där interventionernas effekter granskas utifrån olika hypoteser och ämnesområden så som motorik, balans, inlärningsförmåga eller självregleringsförmåga (Jarraya et al., Jaksic et al., 2020; Flook et a., 2015).
Studier som bygger på kvalitativ metod där barnens egna uppfattningar om mind-body tekniker granskas, eller där förskollärares erfarenheter undersöks
är dock färre, vilket även problematiseras i de kvalitativa studier som faktiskt har gjorts i ämnet (Wolff & Stapp et al., 2019; Rashedi et al., 2019; Isaksson et al., 2017). Eftersom yoga och mindfulness inbegriper såväl fysisk aktivitet som vila, medveten närvaro och återhämtning vore det intressant att undersöka hur dessa tekniker kan påverka förskolebarn och deras hälsa. Framförallt vore det intressant att undersöka ämnet utifrån en kvalitativ grund för att kunna erhålla ett ytterligare perspektiv eller en annan vinkel på mind-body teknikernas verkan på barns hälsa. Fokus i denna studie riktas därför mot förskollärares erfarenheter gällande hälsoeffekter av yoga och mindfulness på förskolebarn.
Definitioner
Mind-body tekniker
Mind-Body tekniker kan liknas vid ett paraplybegrepp som innefattar flertalet olika metoder. Teknikerna vilar bland annat på grundprincipen att det finns ett samspel mellan tankar och känslor samt fysisk och psykisk hälsa (Jayawardene et al., 2017). När det mentala välbefinnandet befinner sig under stress så kan till exempel den fysiska kroppen också påverkas. På samma sätt kan olika fysiska symtom påverka den mentala hälsan och människans känsloliv. Det finns en tanke om att hjärnan, kroppen, sinnet och den fysiska och psykiska hälsan påverkar varandra samt på människans beteende (Wolsko et al., 2004; Love et al., 2019). Några exempel på Mind-Body tekniker inkluderar konstterapi, hypnoterapi, meditation, mindfulness, akupunktur, tai chi, andningsövningar, yoga och musikterapi. Tekniker så som yoga och mindfulness som bygger på olika rörelser av kroppen, andning och medvetenhet vidrör både vid fysisk hälsa och psykisk hälsa (sinne och kropp).
Yoga och mindfulness
Begreppet yoga betyder helhet och förening på Sanskrit och innefattar fler olika fysiska, mentala och spirituella discipliner med rötter från Indien. Yoga handlar
om att skapa en harmonisk förening med sinnet, själen och kroppen och kan utföras på många olika sätt (Nayak & Shankar, 2004). Yoga kan beskrivas som fysiska positioner och rörelser som i kombination med andningsövningar och avslappning leder till minskade spänningar i kropp och psyke (Woodyard, 2011). Regelbunden användning av yoga kan främja styrka, uthållighet, flexibilitet, självregleringsförmåga, balans samt välbefinnande (Woodyard, 2011). Kärnan av mindfulness är att träna på att vara närvarande och att vara fullt medveten om vad som sker i nuet utan att påverkas av oväsentliga faktorer. Vid regelbunden användning av mindfulness kan koncentrationsförmågan främjas, självinsikten ökas och stress minskas (Keng, et al., 2011). Yoga och mindfulness kan användas separat men också i kombination med varandra.
Hälsa och hälsofrämjande perspektiv
Begreppet hälsa är en vidomspännande term som kan förstås och definieras på olika sätt. Människors föreställningar om hälsa är till exempel inbäddade i olika sociokulturella kontexter och i historiska sammanhang, vilket gör att begreppet ändras och utvecklas över tid (Andersson, 2018). Världshälsoorganisationens (WHO) klassiska definition av hälsa som alltjämt nyttjas av organisationer, myndigheter och av allmänheten i stort lyder: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity" (WHO, 1948;2021). Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom eller funktionsvariation, det handlar också om välbefinnande på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Definitionen kan dock problematiseras eftersom förutsättningarna för att kunna nå god hälsa och välbefinnande varierar på flera olika nivåer, samt för att hälsa och välbefinnande kan betyda olika saker för olika individer och grupper (Andersson, 2018). Precis som med begreppet hälsa så kan termen hälsofrämjande (health promotion) innefatta flera olika hälsofaktorer och spänna över olika fält, men för denna studie riktas främst
fokus på vidmakthållande av hälsa och/eller förbättring av hälsa (Ewles &
Simnett, 2005). För att kunna fånga in och nyansera begreppet så har också världshälsoorganisationens (WHO, 1986) definition av hälsofrämjande beaktats. Definitionen av WHO lyder:” Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health” (WHO, 1986). Syftet med hälsofrämjande är att stödja och stärka människor till att öka kontrollen över sin hälsa och även att förbättra den. Implementeringen av mind-body tekniker i förskoleverksamhet kan således ses som ett verktyg för att kunna verkställa denna process av hälsofrämjande.
Tidigare forskning
För denna studie riktades särskild fokus på forskning som har genomförts med syfte att granska mind-body tekniker och dess hälsoeffekter på förskolebarn.
Flertalet vetenskapliga forskningsbidrag som granskar yoga och mindfulness i anknytning till barn tenderar exempelvis att främst fokusera på hur barns motoriska färdigheter, självregeringsförmåga, exekutiva förmågor, fokus och impulsivitet påverkas efter genomförd intervention (Jaksic et al., 2020; Burke, 2009; Flook et al., 2015; Razza et al., 2013; Ramanathan et al., 2017). I Jaksic (et al., 2020) diskuteras till exempel vikten av regelbunden fysisk aktivitet för den fysiska och psykiska utvecklingen hos förskolebarn. I studien framkommer bland annat att de barn som ägnar sig åt yoga och andra fysiska aktiviteter uppvisar signifikant förbättring i grovmotoriska färdigheter, snabbhet, överkroppsstyrka och flexibilitet i jämförelse med kontrollgruppen (Jaksic et al., 2020). I en randomiserad kontrollstudie av Jarraya (et al., 2019) påvisades även signifikanta förändringar gällande psykiska effekter som fokus, visualmotorisk funktion, uppmärksamhet och hyperaktivitet hos de barn som fick utöva yoga, framförallt i jämförelse med studiens passiva kontrollgrupp (Jarraya et al., 2019).
Yoga som intervention ökade i effekt elevernas inlärning och bidrog till en lugnare och mer fokuserad undervisningsmiljö (Jarraya et al., 2019). Den
lugnande och fokusstärkande effekten av yoga har även påvisats i ett forskningsbidrag av Jensen och Kenny (2004) där målgruppen var unga pojkar med diagnosticerad ADHD. Jensen och Kenny (2004) genomförde en randomiserad kontrollstudie där yogagruppens rastlöshet, impulsivitet och bristande uppmärksamhet reducerades efter genomförd intervention. Yoga hade även en lugnande och fokusstärkande verkan. Viss korrelation kunde identifieras mellan yogans muskelavspännande verkan och reducering av hyperaktivitet, vilket betyder att både kropp och sinne påverkades av yoga (Jensen & Kenny, 2004).
De genomgående fynden i forskningen gällande ökad koncentration, bättre självkontroll och självregleringsförmåga, utvecklade exekutiva förmågor och lugnare temperament kan även identifieras i studier som rör mindfulness.
Rashedi (et al., 2019) konstaterade att mindfulness-yoga verkade hälsofrämjande för förskolebarnen. Barnen fick bland annat bättre fokus, de blev mindre rastlösa och impulsiva och de fick bättre självkontroll (Rashedi et al., 2019). Ytterligare positiva effekter av var att deltagarna upplevde sig som mindre stressade, gladare och mer avslappnade efter varje pass (Rashedi et al., 2019). Även Flook (et al., 2015) påvisade att mindfulness förbättrar barns hälsa överlag och att mindfulness utvecklar barnens socioemotionella förmåga och inlärningsförmåga.
Den positiva effekten av mindfulness på förskolebarn identifierades även i en randomiserad kontrollstudie av Wood (et al., 2018) där mindfulness övades i kortare yogapass, andningsövningar samt nyfikenhet på uppkomna förnimmelser som smak, lukt, ljud, rörelse och känslor (Wood et al., 2018). Trots att ingen signifikant skillnad kunde redogöras för programmets effektivitet så påvisades positiva effekter gällande utvecklingen av exekutiva förmågor.
Barnen kunde således fokusera bättre, reglera sina känslor och beteenden samt basera sina val på presenterad information istället för känsla/tanke (Wood et al., 2018).
Flertalet forskningsbidrag har påvisat signifikanta till måttliga förbättringar efter användning av yoga och/eller mindfulness inom flera olika hälsoområden så som förbättrad motorik, rörlighet och styrka, förbättrad inlärning, reducerad impulsivitet och förbättrade exekutiva förmågor samt förändringar i beteende (Rashedi et al., 2019; Jarraya et al., 2019; Wood et al., 2018). Fynden från forskningen indikerar därmed att yoga och mindfulness kan påverka hälsan positivt och verka hälsofrämjande. Fynden visar även att en övervägande del av forskningsbidragen är baserade på liknande grunder och struktur, inte minst då flesta studier bygger på kvantitativ metod, kontrollstudier, tester och hypoteser. Wolff och Stapp (2019) problematiserar dock avsaknaden av kvalitativa studier genom att belysa att en övervägande del av forskningen som gäller yoga och barn består av granskningar där syftet är att utreda interventionernas effekter. Förskollärares uppfattningar om yoga och dess effekter är dock inte lika utforskat och lämnar kunskapsluckor, vilket Wolff och Stapp (2019) ämnar fylla.
Wolff och Stapp (2019) betonade till exempel att förskollärare upplever att yoga har en hälsofrämjande inverkan på barnen, bland annat genom förbättrad fysisk hälsa (balans, motorik, styrka, flexibilitet), ökad självregleringsförmåga, minskad hyperaktivitet och utveckling av kognitiva färdigheter som inlärning och fokus. Förskolebarnen upplevdes främst som lugnare och att deras humör höll sig stabilare över dagen. Barn som tidigare kunde få ett vredesutbrott satte sig istället i ett lugnt hörn i en yogapose och andades och barnen sov även bättre under vilan (Wolff & Stapp, 2019). Forskningsbidraget av Wolff och Stapp (2019)
skapar således en grundförståelse för hur yoga och mindfulness kan verka hälsofrämjande genom förskollärares perspektiv samt att kvalitativa studier kan nyansera kunskapsbilden av mind-body tekniker i modern tid.
Hälsofrämjande arbete i förskolan med särskilt fokus på psykisk hälsa har lyfts upp i forskningen av Isaksson med kollegor (2017). Förskolebarnen i studien fick ta del av avslappnande aktiviteter så som vila, sagoläsning, yoga, massage, måleri och att lyssna på musik. Lärarna skulle uppvisa så lite stress som möjligt i barnens närvaro och anpassa aktiviteterna för att skapa en lugnare miljö (Isaksson et al., 2017). Förskollärarna upplevde att miljön förbättrades, att barnen kunde leka mer harmoniskt och att de blev lugnare, vilket de också kopplade till bättre psykisk hälsa och bättre arbetsmiljö (Isaksson et al., 2017).
Syfte
Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter gällande hälsoeffekter av yoga och mindfulness på förskolebarn.
Metod
Kvalitativ metod
För att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer. Eftersom denna studie ämnade undersöka förskollärares uppfattningar gällande relationen mellan förskolebarnens hälsa och mind-body tekniker så betonades också deras subjektiva tolkningar av ämnesområdet. Kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer möjliggör erhållandet av ett rikare empiriskt material samt en djupare förståelse för förskollärarnas egna intryck av de hälsofrämjande effekterna av yoga och mindfulness. Kvalitativa data kan därför beskrivas som en spegling av målgruppens uttalanden, tankar och känslor (Ahrne & Svensson,
2011). Det kvalitativa metodvalet skapade en bredare plattform för analys och förståelse gällande informanternas resonemang kring effekterna av mind-body tekniker på förskolebarnens hälsa. Tillämpningen av den kvalitativa metoden medförde en del positiva element som underlättade förståelse av uppfattningar, tolkningar, uttalanden och intryck (Ahrne & Svensson, 2011).
Valet av kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer grundades på en symbiotisk basis eftersom intervjuer möjliggör behandling av informanternas resonemang om studiens ämnesområde, vilket i sin tur möjliggör utforskandet av informanternas upplevelser (Bryman, 2011; Ahrne & Svensson, 2011). Trots att kvalitativ metod är övervägande fördelaktigt att använda i denna studie med tanke på syftet att undersöka uppfattningar så föreligger en del utmaningar att beakta. De mest framträdande utmaningarna med kvalitativ metod är arbetet med tillförlitlighet eller validitet och reliabilitet. Till skillnad från kvantitativa studier där reliabilitet och validitet bearbetas genom mätningens kvalitet, mått och reproducerbarhet så beräknas tillförlitlighet genom bearbetning av forskarens val och motivering vid kvalitativ ansats (Wästerfors & Sjöberg, 2008). Det är också därför som varje element i denna studie har motiverats och diskuterats, särskilt när det gällde urval, val av insamlingsmetod, metodval, tidigare forskning och teori. Resultatets rimlighet diskuterades även för att erhålla ett välgrundat resultat med tydlig koppling till analysen (Wästerfors & Sjöberg, 2008). Arbetet med tillförlitlighet har varit konsistent genom hela studien då en kvalitativ metod har applicerats.
Urval
För att effektivisera urvalsprocessen begränsades sökandet till deltagare som matchar studiens profil, det vill säga förskollärare som tillämpar eller har tillämpat yoga och/eller mindfulness i förskoleverksamhet. Förskollärarna kunde arbeta med barn från 0-6 år, men barnen skulle som högst ha fyllt 7 år
för att uppfylla kvoten förskolebarn. Majoriteten av informanterna arbetade med åldersgruppen 3 till 5 år och ett par arbetade med de äldre barnen, 5 till 6 år och även nyss fyllda 7 år. Genom att först granska det egna nätverket identifierades tre olika nyckelpersoner som infaller under inklusionskriterierna. De tre nyckelindividerna arbetar som förskollärare i södra, norra och mellersta Sverige och har refererat forskaren vidare till 8 lämpliga informanter. Eftersom nyckelindividerna är kända för forskaren sedan tidigare valdes de inte ut för att minimera bias och etiska dilemman (Denscombe, 2018).
Urvalsmetoden bestod av en kombination mellan ett snöbollsurval och ett ändamålsenligt urval (Denscombe, 2018). Nätverket breddades med nyckelpersonerna och möjliggjorde ett effektivt och relevant urval av informanter. Det ändamålsenliga urvalet handlar om att välja informanter vars egenskaper och kunskaper matchar det som efterfrågas. Informanter handplockas alltså utifrån lämplighet, relevans och kunskap som går i linje med syftet och problemområdet som ska granskas (Denscombe, 2018).
Urvalsprocessen började med att lokalisera förskollärare som arbetar, eller har arbetat med yoga och/eller mindfulness i förskolan, med hjälp av det egna kontaktnätverket. Informationsbrev (se bilaga 1) sändes ut till förskollärare i Umeå, Lund och Stockholm och de informanter som svarade att de är intresserade av att delta i studien matchade inklusionskriterierna, det vill säga arbeta som förskollärare och använda sig av yoga och eller mindfulness i förskolan. Även förskollärare som tidigare har använt sig av yoga och/eller mindfulness inkluderas eftersom fokus riktas på att teknikerna faktiskt har använts. Förskollärarna behövde inte inneha mångårig erfarenhet av att leda yoga eller mindfulness och behövde heller inte ha någon utbildning i mind- body tekniker. Intersektionella faktorer så som kön, klass, sexualitet, etnicitet och ålder påverkade inte urvalet (Mattsson, 2015).
Urvalsprocessen resulterade i åtta lämpliga informanter, men en intervjuperson valde till sist att avbryta sin medverkan på grund av personliga skäl. Det empiriska materialet i denna studie byggde på sju semi-strukturerade intervjuer med informanter som uppfyllde studiens inklusionskriterier.
Samtliga informanter har fått fingerade namn i studien och benämns som Markus, Mirelle, Anna, Bao, Frida, Oskar och Li. Alla informanter arbetade aktivt med yoga medan mindfulness och avslappning varierade i omfattning.
Markus, Bao, Li och Mirelle utövade till exempel både yoga och mindfulness i ungefär lika stor utsträckning medan Oskar enbart arbetade med mindfulness.
Resterande informanter, Frida och Anna, utövade mindfulness och avslappning ibland, men inte på regelbunden basis. Se tabell 1 för en visuell redogörelse av informanternas bakgrund.
Tabell 1. Information om studiens informanter n = 7
Yrkesprofession Förskolelärare 7
Ålder 27-47 år, medelvärde ~ 28 år
Kön Kvinnor 5
Män 2
Tid av aktiv utövning av mind-body tekniker
0,5-6 år, medelvärde ~ 0,8 år
Användning av mind-body teknik Yoga 6
Mindfulness 4
Avslappning 3
Massage 2
Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer har tillämpats i denna studie. Intervjuformen omhuldar syftet och frågeställningarna samtidigt som informanten får utrymme att lyfta egna ämnesområden och frågor. Semistrukturerade intervjuer är flexibla och kan anpassas under själva intervjutillfället, inte minst utefter informantens svar (Nilsson, 2014; Alvehus, 2013). Flexibiliteten betyder också att öppna frågor kan ställas när som helst under intervjun och att de
teman eller ämnen som uppkommer kan behandlas på ett ledigare sätt, vilket bäddar för en utforskande och nyanserad intervju. Samtliga intervjuer genomfördes under ramen 40-45 minuter, varpå målet var minst 30 minuter per informant. Intervjuerna baserades på en intervjuguide (se bilaga 2) bestående av sammanställda teman och frågor förenade med studiens syfte.
Intervjuguidens primära frågor samlades under kategorin ”mind-body tekniker och hälsa”. Intervjuguiden fungerade likt en vägledande ram vars frågor och teman påminde om att cirkulera tillbaka till studiens syfte och frågeställningar vid behov (Alvehus, 2013).
Under de olika intervjutillfällena användes ett ljudinspelningsprogram för att spela in intervjun. Applikationen återfinns i Android telefoner och sparar filerna i en mapp som bara går att hämta från användaren. Mobiltelefonen var låst under hela processen och ytterligare applås användes för att minimera risk för intrång eller att obehöriga skulle kunna ta del av materialet. Applikationen testades även vid upprepade tillfällen för att försäkra en god ljudkvalitet, även via Skype och telefon. Förmånen med att använda sig av en diktafon eller ett röstinspelningsprogram är att det effektiviserar transkriberingen och kapslar in informantens verkliga mening, framförallt eftersom varje ord och uttryck transkriberas till text (Kvale, 1997). Enbart ljud spelades in, men det gav mervärde att kunna se informanten under intervjun för att kunna identifiera reaktioner och känslor. Ett samtal skedde över Skype och videolänk, de övriga skedde via telefon. I de fall intervjuerna skedde över telefon uppmärksammades dock informanternas röstlägen och val av ord genom aktivt lyssnande (Bryman, 2011). Eftersom intervjuerna skedde över telefon eller videolänk genomfördes samtalet i ett avskilt rum för att försäkra att ingen obehörig person kunde lyssna på samtalet. Ljudkvaliteten kontrollerades också vid varje samtal, varpå materialet blev tydligt och enkelt att transkribera.
Dataanalys
Efter sammanställningen av samtliga intervjuer bearbetades det empiriska materialet för analys. För att kunna svara på studiens syfte applicerades en kvalitativ innehållsanalys som analysram. Textens manifesta budskap har analyserats för att kunna uppfylla syftet med att undersöka förskollärares subjektiva erfarenheter och uppfattningar. Istället för att granska materialet utifrån en bakomliggande teoretisk referensram så analyserades det empiriska materialet så förutsättningslöst som möjligt. Angreppssättet var därför öppnare under bearbetningen av de transkriberade intervjuerna eftersom materialet analyseras utan förutbestämda hypoteser (Lundman & Graneheim, 2008).
Kvalitativ innehållsanalys bygger på noggrann undersökning av skriftlig kommunikation, det vill säga transkribering av intervjuer, för att kunna urskilja betydande teman eller mönster (Graneheim & Lundman, 2017).
Fokus lades på att analysera och identifiera det uppenbara och synliga i texten, det vill säga att granska vad det är som sägs genom textens manifesta budskap.
Den skriftliga kommunikationen belyses och redovisas så nära originalet som möjligt, vilket innebär att en djupare tolkning av textens underliggande innebörd inte har genomförts. Viktigt att beakta vid granskning utifrån en manifest analysram är att latenta inslag kan förekomma, dock inte i den abstrakta och djupa form som vid renodlad latent analys (Graneheim &
Lundman, 2008). Den analytiska arbetsprocessen i denna studie genomfördes utifrån Graneheim & Lundmans (2008) analysstruktur. Processen genomfördes stegvis för att kunna hantera det empiriska materialet på bästa sätt. Det första steget utgjordes av att noggrant lyssna på det empiriska materialet samt att ordagrant transkribera de inspelade intervjuerna. Transkriberingar erhåller högre tillförlitlighet när de är precisa och ordagranna. I denna studie har därför alla ljud transkriberats, alltså skratt, hostningar, suckar, medhållande ljud och
även tystnad som beskrivs genom användningen av punkter (Kvale &
Brinkman, 2014). Efter sammanställningen av samtliga utskrifter genomlyssnades samtliga inspelade intervjuer återigen för att validera det transkriberade materialet. Det transkriberade materialet uppgick till 68 sidor utskrivet material. De informanter som ville få transkriberingen skickade till sig fick också sitt eget exemplar att godkänna innan texten användes för analys.
När transkriberingarna var godkända så bearbetades hela analysenheten flera gånger för att skapa en överskådlig helhetsbild (Graneheim & Lundman, 2008).
I det nästföljande steget sorterades textmassan utifrån meningsbärande enheter som är av relevans för studiens syfte. Meningsbärande enheter kan vara allt från meningar, ord eller fraser och väljs ut då innehållet är relevant och betydelsefullt för studiens frågeställningar och syfte. För denna studie utvaldes enbart meningar och längre stycken för att lättare kunna bevara och upprätthålla förståelse av enheternas sammanhang (SBU, 2014). För att kunna göra materialet ännu mer lätthanterligt kortades styckena ned genom kondensering. Syftet med att kondensera material är att bevara det centrala innehållet i texten samtidigt som textmassan blir kortare och lättare att bearbeta. Efter kondenseringen kodades och grupperades de kompaktare meningsenheterna. Innehållet och det centrala budskapet i den kondenserade meningsenheten återspeglades i de koder eller etiketter som sattes på meningsenheterna. De koder som hade liknande innehåll formade en subkategori, varpå de liknande subkategorierna bildade två huvudkategorier.
Etiska överväganden
För att värna om informanternas integritet har flertalet etiska överväganden beaktats. Studien har exempelvis utförts i enlighet med GDPR, the general data protection regulation (SFS 2018:218) samt de fyra etiska forsningsprinciperna samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och
konfidentialitetskravet. Användningen av informanternas personuppgifter och hur de förvaras är känsliga uppgifter som regleras av GDPR. Det är därför viktigt att forskare grundligt informerar potentiella deltagare om studiens syfte och hur deras personuppgifter kommer att användas och förvaras. För att kunna genomföra studien enligt GDPR (SFS 2018:218) skickades skriftlig information om vad studien handlar om, dess syfte, hur de insamlade uppgifterna hanteras och förvaras och varför materialet samlas in. Därutöver förmedlades även informationen muntligt innan intervjun. För att undvika insamling av mer personuppgifter än nödvändigt under intervjuerna ställdes enbart frågor som var relevanta för studiens syfte och frågeställningar.
Informationskravet handlar om att grundligt och tydligt informera deltagare om hur deras personuppgifter lagras och används, vad syftet med studien är och vem som har tillgång till personuppgifterna. Informationskravet går således hand i hand med GDPR (SFS 2018:208). För att kunna arbeta i enlighet med GDPR samt informationskravet informerades samtliga informanter i denna studie om syftet med studien, att ett deltagande är helt frivilligt, att de kommer att spelas in samt att materialet enbart används till denna studie.
Därutöver informerades att enbart författaren av denna studie samt handledaren har tillgång till det insamlade materialet. Informationskravet behandlades även vid upprepade tillfällen, såväl skriftligt som muntligt, via informationsbrev och en muntlig informationsöversikt innan samtliga intervjuer (Kalman & Johansson 2012).
I enlighet med självbestämmandeprincipen och samtyckeskravet har informanterna i denna studie informerats om att deltagandet är helt frivilligt samt att samtycket när som helst kunde återtas utan konsekvenser eller förklaringar. Deltagarna fick även pausa och avbryta intervjun om de så
önskade samt passa på frågor de inte ville svara på. Informationen delgavs på samtyckesblanketten som informanterna själva skrev under, i informationsbrevet samt muntligt innan intervjun påbörjades (Nygren, 2012;
Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet beaktades i denna studie genom att avidentifiera samtliga informanter samt genom att det empiriska materialet förvarades i ett skrivbord med lås (Bryman, 2011). Avidentifieringen genomfördes för att skydda deltagarna och öka tillförlitligheten då informanterna på ett öppet sätt kan diskutera om studiens ämnesområde.
Informanternas namn fingerades därför i studien (Nygren, 2012).
Förskollärarnas respektive arbetsplatser omnämndes inte i studien eller i det utskrivna materialet för att minimera risken för igenkännande (Bryman, 2011).
Till sist beaktades även nyttjandekravet på så vis att samtligt material enbart brukades för detta forskningsändamål och materialet koncentrerades kring en specifik ämneskategori (Bryman, 2011).
Resultat
I denna studie framträdde två huvudkategorier, nämligen psykiska och fysiska effekter av yoga/mindfulness, samt subkategorierna motorik, balans, flexibilitet, humör, självregleringsförmåga, tålamod/eftertänksamhet och koncentrationsförmåga. Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Se tabell 2.
Tabell 2. Huvudkategorier och subkategorier
Huvudkategori Subkategori
Fysiska effekter Flexibilitet
Balans Motorik
Psykiska effekter Humör
Självregleringsförmåga Koncentrationsförmåga
Fysiska effekter
Under huvudkategorin fysiska effekter återfanns subkategorierna flexibilitet, balans och motorik.
Flexibilitet
De fysiska effekterna av yoga, mindfulness och avslappning har beskrivits som fördelaktiga för barnens hälsa av flera informanter. Informanterna har dessutom upplevt att effekterna av mind-body teknikerna har verkat hälsofrämjande. De hälsofrämjande effekterna och hur barnens hälsa påverkades beskrevs dock på varierande sätt. Fem av sju informanter har upplevt fysiska effekter hos sina förskolebarn och valde att lyfta faktorer så som förbättrad motorik, balans, styrka, rörlighet och smidighet i samband med användningen av yoga och utifrån perspektivet främjande av hälsa. Anna och Markus uppmärksammade till exempel att barnens fysiska hälsa utvecklas och förbättras i samband med utövandet av yoga, vilket de beskrev på följande sätt:
”Ehm, alltså jag vet inte om man ser på en vuxen människa heller. Det man kan se är att de blir vigare i kroppen. […] Ja men att de stretchar kroppen och att de blir vigare och rörligare, det tycker jag att jag kan se.” (Anna)
”… och framförallt viga blir de ju. Men det är ju, barn är ju ganska viga. De har ju inga leder i kroppen känns det som. Inga muskler att tala om där. Så det är ju häftigt att se.”(Markus)
Anna och Markus förklarar att de framförallt har upplevt att barnen har blivit rörligare och vigare i samband med utövandet av yoga, vilket infaller under flexibilitet just för att barnen blir flexibla och smidiga i kroppen. Anna betonar stretchning som en effektgivande faktor bakom den ökade rörligheten samtidigt som Markus menar att barn generellt är rörliga och viga, men att en förbättring ändå har kunnat urskönjas gällande barnens flexibilitet. Ökad flexibilitet är alltså en fysisk effekt som har kunnat urskönjas på ett tydligt sätt
bland förskolebarnen, även om Annas redogörelser indikerar att vissa effekter kan vara svåra att tyda. Mirelle och Li har i likhet med Anna och Markus uppmärksammat fysiska fördelar av yoga och redogör även för yogans hälsofrämjande verkan på följande sätt:
”Och vi använder en rutin varje dag. Fem minuter yoga, fem minuter mindfulness, fem minuter avslappning. Och de går till föräldrarna också, de visar för sina föräldrar hur de kan böja sig och göra positioner. Så vi har fått jättebra feedback och barnen kan ju ha med sig detta hela livet. De kan nyttja allt som de gör nu, det är nyttigt. Vi tränar på det varje dag och de har blivit jätterörliga. Då kan de också ha med sig det i framtiden.” (Li)
”Vi lägger ju en grund för barnens, ja, för barnens framtid. Så om vi kan få igång stretching och rörligheten nu så är det kanske något de kommer fortsätta med. De flesta vuxna har ju faktiskt problem med rörlighet och har riktigt stela leder. Men sen, barnen är ju redan rörliga, så är det, men vi fortsätter jobba med barnen för att de ska utvecklas. Och det tycker jag också syns. Det blir hela tiden ett snäpp bättre, lite vigare, och lite starkare. Men många tappar ju det här när de blir äldre.”
(Mirelle)
Både Li och Mirelle ser hur barnens fysiska hälsa påverkas av yoga, men också att yoga kan verka hälsofrämjande på ett långsiktigt plan. Mirelle problematiserar exempelvis hur vuxna ofta har problem med stela leder, vilket barnen kan förebygga med hjälp av mind-body tekniker. Eftersom aktiviteterna är anpassningsbara och kan utföras under korta sekvenser så kan också barnens anhöriga involveras, unga som gamla, för att vidmakthålla eller förbättra hälsan. När barnen är engagerade och de anhöriga är uppmuntrande så kan nämligen en kedjereaktion skapas där föräldrar eller syskon får testa på barnens övningar och barnet får en ökad vilja att fortsätta tillämpa mind-body tekniker. Li berättar exempelvis att barnen engagerar sina föräldrar genom att barnen visar och testar på olika övningar hemmavid, vilket inte bara aktiverar barnen utan även vårdnadshavare och möjligtvis syskon. Yoga kan alltså bli en aktivitet som
barnen kan använda för att stärka relationen till sina anhöriga samtidigt som de utvecklar sin fysiska hälsa.
Balans
Utöver yogans hälsoeffekter på barnens flexibilitet så uppmärksammade Markus, Frida, Mirelle och Bao att även barnens balanssinne hade förbättrats med hjälp av yoga. Balanssinnet skildrades i förening med rörlighet, smidighet och styrka men också som en betydande effekt i sig. Markus upplevde exempelvis att barnens balanssinne hade förbättrats avsevärt i samband med införandet av yoga, vilket även Bao vittnade om. Informanterna berättar följande:
”Men balansen då. Om jag tänker på första kullen där som när vi började, hur mycket de snubblade runt och så. Det blev ju en stor förbättring.” (Markus)
”Så att de kan träna på att balansera och känna av, ja men, hur använder jag stortån?
Hur kan jag lita på den andra som ska bära upp mig? Det är mycket att bära varandra.
Balansgång. Och det tycker jag också speglas på barnen. Jag ser hur de utmanar sig själva och hur mycket bättre de mår.” (Bao)
Markus som har arbetat med yoga under en längre tidsperiod redogjorde för en markant förbättring hos sin första barngrupp som fick utöva yoga. Markus upplevde att barnen snubblade mer innan gruppen introducerades för yoga, vilket kan ha påverkat barnens lek och fysiska utveckling. Ett stabilt och utvecklat balanssinne skapar nämligen förutsättningar för att barnen ska kunna klara av olika aktiviteter så som hinderbanor, klättring och andra fysiska aktiviteter. Bao nämner till exempel balansgång som en aktivitet och att övningarna kan leda till större tillit mellan barnen, framförallt om det är en övning som genomförs i grupp där de ska bära varandra på ett visst sätt. Bao beskriver hur barnen vågar utmana sig själva och att de faktiskt mår bättre av övningarna som de genomför. Roliga och lekfulla yogaövningar kan leda till att
barnen utvecklar sitt balanssinne utan att fästa större vikt vid att de faktiskt utvecklas fysiskt, utan det kan mer uppfattas som en rolig lek som gör nytta.
Frida och Mirelle har också uppmärksammat en fysisk förändring hos sina förskolebarn när det gäller barnens balans. De konstaterar att en positiv utveckling har skett och att det är en effekt som tydligt kan identifieras:
”Framförallt balans liksom. Nu har ju, barnen har ju rörligheten på köpet jämfört med en vuxen... Men mycket bättre balans och smidighet.” (Frida)
”Så det är ju rörligheten, absolut. Men jag tror också att barnen i det får träna på balans och styrka. Alltså när vi gör flygplanet eller trädet så får de ju också balansen. De står ju på ett ben och ibland gör vi det svårare ibland enklare. Men det är ju roligt att se hur bra de är och att de utvecklas!” (Mirelle)
Frida och Mirelle uppmärksammade att barnens balans, smidighet, rörlighet och styrka utvecklas med hjälp av yoga. Mirelle framlyfter positioner som trädet eller flygplanet som kan anpassas efter barnens förmågor och behov, vilket befäster yoga som en anpassningsbar aktivitet. Barnens utvecklade balanssinne påverkar barnens hälsa på ett direkt sätt och kan verka hälsofrämjande då barnen får ökade förutsättningar att kunna upptäcka nya saker och rörelser tack vare en ökad stabilitet och balansförmåga.
Motorik
Förskolebarnens motoriska förmågor uppmärksammades av Mirelle, Bao, Frida och Markus och sammankopplades ofta till övriga effekter så som balans och flexibilitet. Ökad kroppsmedvetenhet och kroppskännedom var också sammankopplat till utvecklingen av motorik. Informanterna lyfte också att yoga kan anpassas efter barnens behov och att en mer lekfull yoga hjälper barnen att hålla igång under dagen, inte minst då barnen orkar att leka mer och vara fysiskt aktiva under hela dagen. Mirelle, Bao och Frida nämnde följande:
”De blir också kroppsmedvetna och motoriken utvecklas ju enormt mycket. Det märks också när de ska vara ute och hoppa eller klättra, att de förstår hur de ska röra på armarna, vrida kroppen eller var de hittar fötterna.” (Mirelle)
”Absolut, både fysiskt och psykiskt. Fysiskt är det ju deras kroppsliga kännedom. Att kunna hitta en balans rent motoriskt. Vi har ju flera barn som klarar balansgången bättre nu, de får ju den här kroppsliga kännedomen och hur de kan röra sig.” (Bao)
”Och, ja men, bara upptäcka liksom vad kroppen kan göra för rörelser och hitta positioner. Hur de står på fötterna och vad de kan göra med händerna. Jag tycker att de kan koppla saker på ett annat sätt också. Sträcker vi ut armarna så får vi en bättre balans, till exempel. Det syns på dem att de förstår på ett annat sätt, men också att de fixar rörelserna snabbare och på ett mer korrekt sätt. ” (Frida)
Samtidigt som barnen utvecklar sin motorik får dem även utforska och lära känna sin kropp. Bao beskriver hur barnen lär känna sin kropp bättre och Mirelle uppmärksammar även att barnen drar fördelar av sina utvecklade förmågor i andra fysiska sammanhang som att klättra och hoppa, vilket leder till att barnen får en mer aktiv och fysisk vardag. Enligt Frida handlar det även om att barnen får upptäcka sin kropp och vad de är kapabla till rent rörelsemässigt. Barnen lär sig hur sin kropp fungerar samtidigt som de även utökar sin styrka när de utför yoga. Frida nämner exempelvis hur de lär sig att sträcka ut armarna för att hålla balansen. Bao berättar också om hur barnen klarar av balansgången bättre genom att träna sin motorik. Även Markus uppmärksammade att förskolebarnen förbättrade sin motorik och därigenom så bättrade också på sin fysiska hälsa på ett övergripande plan:
”Det hör samman med allting egentligen, alltså med yogan. Barnen får ju träna på balans, styrka, och rörlighet på samma gång.[…] Allt ihop gör ju att de blir fysiskt starkare samtidigt som de får mer kontroll över sin kropp och sina rörelser.” (Markus)
Markus förklarar att barnens motorik, balans, styrka och flexibilitet samspelar med varandra genom yoga. Han kan se hur barnen blir starkare och orkar mer samtidigt som de ökar sin kontroll över sina rörelser. Motorik handlar om hur rörelsemönster utvecklas och lärs in, vilket enligt Markus sker utifrån ett
helhetsperspektiv där varje samspelande del utgör helheten. Yoga kan därmed förstås som ett övergripande hälsopaket som påverkar barnens fysiska hälsa på flera olika nivåer.
Psykiska effekter
Under huvudkategorin psykiska effekter återfanns subkategorierna humör, självregleringsförmåga och koncentrationsförmåga.
Humör
Subkategorin humör är ett återkommande tema hos samtliga informanter och innefattar barnens sinnestillstånd i olika situationer. Humör upplevdes också vara en stor inverkande faktor på barnens psykiska hälsa. Informanterna upplevde nämligen att barnens humör påverkade deras beteendemönster och empatiska förmåga i ett växelverkande samspel. Yoga och/eller mindfulness kunde exempelvis kombineras eller utövas separat och anpassades flitigt efter barnens och verksamhetens behov. Yoga i kombination med mindfulness kunde skapa en lugn stämning med avslappnade barn, medan en lekfull yoga kunde skapa en lekfull stund som fyller barnen med energi. Bakgrunden till att humör och beteende sammanvävdes är just för att informanterna upptäckte dessa effekter i samröre med varandra. Informanterna redogjorde således för både humör och beteende i samma situationer och betonade effekterna i förenlighet med varandra. När barnen blev lugnare eller mer energifyllda så förändrades också deras beteenden. Markus, Oskar och Li berättar följande:
”Och det är ju det här med att de faktiskt blir lugnare, bråkar mindre, de blir mer… Vad ska jag säga… Mindre lättirriterad känns det som.” (Markus)
”Generellt tycker jag att mindfulness verkar lugna barnen. Det kan ju vara mer eller mindre beroende på dagsform, men oftast tycker jag att de blir väldigt lugna… och koncentrerade faktiskt. […] Så de kan bli väldigt inne i sig själv. I alla fall för en liten stund. Sen socialt eller om jag kan se någon förändring i beteende tycker jag är lite svårt
att svara på. Men de blir lugnare. Absolut. Kanske lite snällare mot varandra till och med.”(Oskar)
”Jag märker såhär. Innan, flera flera gånger, när föräldrarna kommer och hämtar på eftermiddagen så var vissa barn jättegnälliga. De vill inte si, de vill inte så, de skriker, de är ledsna och arga för ingenting. Men efter vi började med riktig vila, vila på ett bra sätt kombinerat med yoga och mindfulness, så blir det lättare för barnen. Alla barn går hem, ingen bråkar, ingen blir ledsen, ingenting. Och alla ser detta själv, även barnen därför att de nu vet att om kroppen är trött så klarar man ingenting.” (Li)
Markus beskriver hur humöret förändrades hos barnen där de blev lugnare. Li och Oskar kunde också se att barnen, genom utövandet av yoga, fått ett jämnare humör. Vad informanterna hade märkt var att yogan hade en positiv effekt på barnens sinnesstämning, vilket även ledde till att deras beteende hade förändrats. De upptäckte att förändringar i humöret kunde påverka hur barnen behandlade varandra. Om barnen genom utövningen av yoga kan förändra humöret till att bli lugnare och mindre lättirriterade kan yogan användas och bli ett kraftfullt verktyg i situationer där barnen behöver eller vill lugna ner sig själva. Li noterade också barnen få självinsikt om sitt eget humör och sina beteendeförändringar. Barnen kunde associera sin egen hälsa till en specifik aktivitet som de hade gjort och som de verkade må bättre av. Barnen har därmed fått effektiva verktyg och stöd för att kunna bibehålla eller förbättra sin hälsa, vilket alltså även visar på teknikernas hälsofrämjande effekter.
Med kunskapen om yoga och dess användbarhet kombinerat med en ökande självinsikt, skapas det förutsättningar för att barnen kan lära sig att hantera humörförändringar och exempelvis stressade situationer ett på ett hälsosamt sätt. Yoga och mindfulness kan således även påverka barnens psykiska hälsa och visar dessutom på hälsofrämjande effekter då barnen erhåller verktyg som både vidmakthåller deras hälsa och förbättrar den, fysiskt, psykiskt och socioemotionellt. Bao förklarar hur mindfulness kan användas för att lugna ned
barn som uppvisar stora känslouttryck, vilket i hennes fall var en kille som fick ett vredesutbrott:
”Varje tillfälle när jag tog emot barnet i högsta, ja men, störst utbrott där han, nästan såg oss som boxningssäckar i princip och var utom kontroll. Man såg hur han led, han ville ju inte det där men han hade inget annat sätt att kommunicera med oss än att leva ut sin ilska. Eh, och så blev han trött av det så sjönk han ihop och jag råkade vara där.
Jag lät han vila mot mina knän och kände på hans rygg hur hög hans puls var. Det enda jag tänkte på var att det går inte att prata med ett barn i den stunden, att skälla eller analysera. Det går bara att andas. Du mår så här och det är ok. Vi gjorde mindfulness övningar kanske tio gånger tills pulsen gick ned, och det funkade.” (Bao)
I situationen som Bao redogör för så använder hon ord, kroppsspråk och mindfulnessövningar för att lugna ned barnet. Genom att en vuxen närvarar och tålmodigt ger stöd så kan barnet lära sig att hantera och förändra sitt beteende under ett vredesutbrott, alternativt att barnet till och med kan lära sig att känna igen symptomen innan ilskan slår till. Det handlar om att mindfulness kan lägga grunden till ett hälsosamt sätt att hantera humörsvängningar eller andra känsloladdade situationer. Att barnen blir lugnare av yoga och mindfulness har positiva effekter för barnet som individ, men även miljön hos barnen. En lugn lärandemiljö har gjort att barnen har lättare att fokusera enligt flera av intervjupersonerna. När miljön för barnen är lugna påverkas även arbetsmiljön hos förskolelärarna.
Li beskrev tidigare hur mycket lugnare hämtningen av barnen har blivit efter yoga och mindfulness. Barnen skriker inte, de bråkar inte och det är ingen som blir ledsen. Följden blir att yoga och/eller mindfulness indirekt påverkar arbetsmiljön hos lärarna. Dels får ju faktiskt lärarna också utöva yoga, även om de leder den, samtidigt som barnens beteende förändras och de håller sig lugna under dagen och under situationer som annars kan vara energikrävande för en lärare, som hämtning. Hälsoeffekterna av yoga, mindfulness och avslappning var även samspelande på flera olika plan och kunde även styras, framförallt i
samband med yoga. Yogapassens utformning kunde exempelvis skapa förutsättningar för avslappning och vila, fysisk aktivitet och lek eller en kombination av båda. Mirelle, Anna, Markus, berättar följande:
”Men jag vet att barnen tycker att yoga är kul. Det är ingen som gnäller eller är sur för att vi ska göra yoga, utan det är nog mer tvärtom. Barnen går nästan på rutin och vet vad de ska göra, om vi slår på musik eller om vi har mer lekfull yoga. De kör ju igång direkt. De kan smyga, blunda och vara tysta och de kan skratta när de liksom klättrar på varandra om vi ska göra någon svårare position med fler.” (Mirelle)
”Ja, men roligt tycker de absolut att det är, det gör dem. Det har jag tänkt på, att det är så himla glada när vi gör det. De skrattar och tjoar och… Så de tycker verkligen det är roligt med yoga. Yogan blir lite humörhöjande.”(Anna)
”Nej, det är just att göra något med kroppen och göra det roligt. Att inte bara sova utan det kan också vara att träna på att varva ned, eller träna för att blodet ska pumpas runt i kroppen. Barnen tycker ju att det är roligt när vi åker på yogasafari så att de får göra lejonet och tigern, och ja, de tycker att det är roligt!”. (Markus)
Förutom de fysiska och psykiska effekterna som informanterna har redogjort för gällande barnens hälsa och teknikernas hälsofrämjande effekter så framkommer också att yoga kan planeras och utformas för att ge olika effekter.
Barnen kan till exempel få ta del av en lugnare typ av yoga med mindfulness för att få varva ned, men de kan också få ta del av en mer lekfull yoga där de kan hämta energi, skratta tillsammans och stärka gemenskapen i gruppen. Som intervjupersonerna beskriver är yogan en humörhöjande aktivitet som kan användas för just det ändamålet. Yogan kan höja energin i en grupp och individer samtidigt som den kan användas för att lugna ner en grupp eller individer. Samtliga informanter har vittnat om att användningen av yoga och/eller mindfulness gör förskolebarnen lugnare, mer fokuserade, snällare och mer tålmodiga, samtidigt som aktiviteten kan användas för att öka energin och glädjen. Med träning i yoga kan barnen lära sig att inte enbart agera på en instinktiv känsla, utan de kan processa sina känslor på ett annat sätt och kan
även använda mind-body teknikerna själva för att förbättra deras hälsa och mående.
Självregleringsförmåga
Självreglering kan kortfattat förklaras som en individs förmåga att medvetet kunna reglera sina tankar, känslor och beteende. Bao, Markus och Mirelle har erfarit att en outvecklad självregleringsförmåga hos förskolebarnen visar sig i bristande impulskontroll i känslomässigt laddade situationer, svårigheter att lugna ned sig och svårigheter att kunna hantera känslor. Paralleller kan således dras mellan barnens känslor, självkännedom och beteenden. Bao förklarar att hon har uppmärksammat följande faktorer som tangerar barnens självregleringsförmåga:
”Men sen handlar det också om, om man bygger upp en självkännedom, en kroppskännedom, då har man också lättare att bygga upp ett självvärde. Då har man också lättare för att se andras värde och säga ifrån om något inte är bra… Och så… Att kunna vara här och nu och sålla bort saker som inte behöver prioriteras och att bara göra en sak i taget för att bli hälsosam, det tror jag att barnen gör nu. De lägger ju inte lika mycket energi på allting som de gjorde förut, och det märks för de reagerar inte lika starkt på vissa saker.” (Bao)
Att kunna prioritera saker och sålla i det vardagliga bruset kan alltså leda till mer eftertänksamma barn som grundar val och ageranden på presenterad information istället för på den initiala tanken/känslan. Att inte lägga lika mycket energi på tidigare händelser eller att reagera i affekt är ett användbart beteende i en värld som består av mycket intryck. Under en uppväxt i en digital värld kan yogan hjälpa barnen att sålla vilken information som de vill ta del av.
Sett över tid är det ett hälsofrämjande verktyg som kan vara till nytta genom hela livet. Eftertänksamheten, självregleringsförmågan och det ökade tålamodet i det är också något som Markus har upplevt hos sina förskolebarn,
både på gruppnivå och individnivå. Han lyfter fram ett händelseförlopp hos en elev:
”[…] Men, en kille vi hade, han har förändrats en hel del sen vi började med yoga och det är häftigt att se en sån effekt även på en så liten snubbe. Han var, kunde vara ganska utåtagerande mot sina, ja, de i gruppen. Och sen började vi med yoga och efter några veckor började vi se skillnad. Han blev mer fokuserad och sprang inte längre runt för att peta på andra eller försöka få dem att skratta. Förut kunde han hålla fokus i någon minut och sen blev det tråkigt. Men han har blivit mycket lugnare och det ger effekter även på de andra barnen. Kanske är det för att han kan hantera de stora känslorna bättre nu som han har fått mer kompisar. […] De har blivit mycket bättre på att dela med sig och jag tycker att, jag tycker att de har blivit bättre på tålamod. Alltså det tar längre tid innan det blir ett utbrott.”(Markus)
Markus exempel visar hur barnet och en grupp kan utveckla ett större tålamod och att tiden innan barnet agerar på sina känslor kan utökas.
Självregleringsförmågan är något som kan påverkas med utövandet av yoga och mindfulness. Användningen av yoga har också resulterat i att barnen lättare kan dela med sig och att det därmed råder en större acceptans bland barnen.
”Men personligen upplever jag nog barnen som mer lugna och kanske mer följsamma.
Alltså de lyssnar på vad vi säger och händer det något så blir det inte så stora utbrott.
Jag vet, jag tänker på en situation när jag skulle trösta ett barn som hade varit kinkig hela dagen, det var liksom på väg, utbrottet, men då frågade en kompis om de inte skulle sätta sig någonstans och andas lite eller kanske läsa en bok… Jag menar, hur häftigt är inte det? Eller så säger de, kommer du ihåg katten? Och så gör de positionen. Så det blir lite som att styra om sig själva, eller med lite hjälp från andra.” (Mirelle)
Mirelle lyfter också fram hur självregleringsförmågan kan utvecklas och hur barnen kan hjälpa varandra för att upprätta hålla den. Genom yogan kan barn få verktyg för att kunna hantera känslofyllda situationer som uppkommer. Att barn i åldrarna 3-5 kan hjälpa varandra i känslofyllda situationer som Mirelle beskriver är fascinerande. Exemplet stärker bilden av att yoga kan funktionera som ett viktigt kugghjul för en hälsofrämjande livsstil eller levnadsvana. Om barnen kan lära sig och utveckla sin självregleringsförmåga och empatiska
förhållningsätt i ung ålder, kan det antas att en fortsatt användning av yoga kan bibehålla eller utveckla egenskaperna ytterligare. Mirelle, Markus och Bao vidrörde också ett element som är ett återkommande tema hos samtliga informanter, nämligen yogans inverkan på barnens psykiska hälsa och självregleringsförmåga. De hälsofrämjande effekterna på barnens psykiska hälsa, välmående och beteendemönster belystes även i större utsträckning i samband med mindfulness, avslappnande yoga och avslappning medan de fysiska effekterna enbart nämndes i samband med yoga.
Koncentrationsförmåga
Fyra av sju informanter upplevde en utvecklad och förbättrad koncentrationsförmåga hos sina förskolebarn vid utövande av yoga och/eller mindfulness. Koncentrationsförmågan nämndes även i samband med humör, alltså när barnen uppvisade ett lugnare temperament och ett lugnare beteende.
Detta ökade i sin tur barnens koncentrationsförmåga. Informanterna betonade även att effekterna som de uppmärksammade gällande barnens koncentrationsförmåga kan ge en positiv resonans även i framtiden. Frida och Mirelle betonade förmågan att kunna avgränsa tankarna och välja var fokus ska riktas:
”Ja, men det är motoriken och koncentrationen liksom, att, att de får… Det blir liksom en kombination av allt. Att de måste fokusera och tänka på vad de gör en stund och i det också zona ut från vad som händer runtomkring sig. De blir mer fokuserade på vad de faktiskt gör, och det syns också på dem när vi inte gör yoga. Att de är koncentrerade och lugnare. Det blir en stund av återhämtning.”(Frida)
”De får ju träna på att koppla bort saker, kanske ljud eller kompisar som fnissar. Sånt försvinner ju bara när de sover. Och det här är ju saker som de får användning för sen i klassen, när de ska pyssla eller koncentrera sig på en övning eller en uppgift. Kanske kan det vara bra att ha hemma eller om de behöver avkoppling.” (Mirelle)
Frida beskriver hur barnen återhämtar sig mentalt efter att ha utvecklat sin koncentrationsförmåga. Barnen har genom användningen av yoga utveckla
förmågan att koppla bort vad som händer runt omkring och kan välja var de vill lägga sin fokus och energi. Mirelle beskriver också hur barnen har tränat på att koppla bort ljud och omkringliggande sorl när de ska utföra uppgifter.
Mirelle kan se nyttan med att ha en utvecklad koncentrationsförmåga, att kunna styra sitt fokus och kunna stänga ute störande moment. En förmåga som barnen kan använda inte bara i skolan utan även i andra miljöer när de behöver fokusera eller vill slappna av och återhämta sig.
”Dels det här med koncentrationsförmågan. Eh, jag tror att både vuxna och barn är väldigt… vi vill multitaska. Men med yoga och att träna på att vara här och nu så tror jag att vi kan lära oss ta en sak i taget. Så det har jag upptäckt att barnen får med sig i nästa aktivitet, oavsett om det är vid lunch eller om vi har samling. Barnen är mer här och nu och blir lite mer centrerade på något sätt. Efter en övning så andas de saktare, de går saktare (skratt), de bara stannar upp och liksom, vad vill jag göra nu? Så sitter dem där i 45 minuter och bara är med en och samma uppgift. Det gjorde de inte förut, då hoppade de runt mellan borden och klättrade på väggarna.” (Bao)
”Om vi förbereder barnen med verktyg som kan få dem att koppla av och hitta sig själva i allting, så tror jag också att de kommer tjäna på det i framtiden. Så är det med allt om hälsa egentligen. Men mindfulness tror jag kan vara bra att tänka på, att träna nästan dagligen. När barnen får träna på att vara närvarande och så blir de också mer fokuserade. Det har jag ju sett, alltså att våra barn blir lugnare och mer koncentrerade.
Så för framtiden tänker jag… Alltså att kunna fokusera när det behövs kan säkert hjälpa barnen med skolan.” (Oskar)
Bao ser förändringen som har skett när barnen har börjat öva på mindfulness och närvaro. Barnen har blivit mer centrerade och kan över längre tid behålla fokus på en uppgift. Från att ha varit aktiva har Bao noterat att barnen istället blivit lugnare och tar med sig koncentrationen från en uppgift in i en annan.
Oskar berättar hur användningen av yoga och mindfulness är hälsofrämjande för barnen och hur det positivt det kan vara att använda över tid. Om barnen fortsätter att utöva yoga och mindfulness dagligen kan de behålla och utveckla sin koncentrationsförmåga. Som Bao förklarar, vill människor ofta multitaska och yoga kan hjälpa individer att fokusera på en sak i taget. En förmåga som är användbar över tid, i skolan, arbetslivet och privat. Den ökade
koncentrationsförmågan kan också bidra till en kedjereaktion där lugnet sprider sig i skolklassen av att fler barn blir lugna och har lättare att koncentrera sig.
Diskussion
Resultatdiskussion
De två huvudkategorierna som växte fram ur det empiriska materialet var fysisk hälsa och psykisk hälsa med subkategorierna flexibilitet, motorik, balans, humör, självregleringsförmåga och koncentrationsförmåga. Informanterna redogjorde enbart för positiva hälsoeffekter och såg också att de fysiska och psykiska effekterna ofta samspelade och påverkade varandra. Tidigare forskning av bland annat Wolff och Stapp (2019), Jensen och Kenny (2004) och Jaksic (et al., 2020) påvisar liknande positiva effekter av yoga och mindfulness och befäster således informanternas berättelser. Exempelvis så har flertalet informanter erfarit att barnen har fått ett bättre balanssinne, förbättrad motorik och förbättrad koncentrationsförmåga, vilket också kunde sättas i en övergripande kontext. Varje hälsoeffekt, tillsammans eller var för sig, kunde skapa en kedjereaktion som inverkade på barnen övergripande hälsa.
Utövandet av yoga och/eller kunde till exempel hjälpa barnen att varva ned samtidigt som de blev starkare, eller så kunde det pigga upp barnen och uppmuntra till lek och social gemenskap. Teknikernas mångsidighet bidrog till att förskollärarna kunde använda sig av olika delar för att komma åt och utveckla vissa hälsoeffekter och anpassa aktiviteterna för att passa barnens behov och aktivitetsnivå. Förskolebarnen psykiska och fysiska hälsa förbättrades alltså på flera plan med hjälp av yoga och/eller mindfulness, men det bidrog också till en bättre arbetsmiljö och kunskap då barnen själva kunde använda sig av olika strategier eller övningar vid behov.
Det mest överraskande med resultatet var hur barnen associerade yoga och mindfulness med bättre hälsa och välbefinnande, vilket även återfanns i forskningsbidraget av Wolff och Stapp (2019). Associationerna mellan yoga/mindfulness och god hälsa kunde identifieras då förskolebarnen använde yoga eller mindfulness för att må bättre, men också för att hjälpa andra i sin omgivning (Wolff & Stapp, 2019). Mirelle delade liknande erfarenheter med förskollärarna i Wolff och Stapp (2019) studie då barnen använde sig av olika strategier från yoga och mindfuless för att lindra känslomässiga utbrott eller för att varva ned. Wood (et al., 2018) och Rashedi (et al., 2019) menar också att yoga och mindfulness förser barnen med olika hälsoverktyg som kan nyttjas när som helst i livet, vilket eventuellt kan främja hälsa på sikt.
Metoddiskussion
Det kvalitativa metodvalet grundades på premissen att studiens syfte skulle kunna uppnås och att frågeställningarna skulle kunna besvaras. Eftersom fokus har riktats på förskollärares perceptioner så har också det empiriska materialet bestått av varierande och ibland komplexa svar. Kvalitativ metod är därför lämpligt att applicera, inte minst då komplexa och sammansatta problemställningar kan hanteras på ett nyanserat och djupare sätt (Malterud, 2009). Studiens trovärdighet/tillförlitlighet diskuterades utifrån studiens styrka, bekräftelsebarhet, överförbarhet och pålitlighet. Studiens tillförlitlighet har även bearbetats under samtliga sektioner då varje val, del och komponent i studien har motiverats och diskuterats för att tillförlitligheten ska öka (Wästerfors & Sjöberg, 2008). Samtliga informanter har dessutom tillfrågats ifall de ville få sina egna transkriberingar hemskickade för möjlighet till korrigering och godkännande, varpå två tackade ja och resterande tackade nej. De två som fick transkriberingarna hemskickade godkände utskrifterna. Informanterna har även informerats om att de kan få ta del av studiens resultat och analys vid en första sammanställning, men samtliga ville få en färdig kopia av studien. En
