Malmö under 1880-talet
LARS BERGGREN, CENTRUM FÖR ARBETARHISTORIA OCH LUNDS UNIVERSITET
D
en 6 november 1881 höll August Palm sitt berömda tal, Hvad vilja so-cialdemokraterna, på Hotell Stockholm i Malmö.1 Månaden dessför-
innan hade han flyttat från Danmark med sin familj och bosatt sig i kvarteret Quiding i den östra förstaden.2 Att han kom att bosätta sig i ett kvar-
ter med detta namn är naturligtvis en slump, men på sätt och vis lite lustigt. I Malmö fanns det nämligen en rådman som hette just Quiding och som tio år tidigare publicerat första delen av ett fyrbandsverk under pseudonymen Nils Nilsson Arbetskarl. I detta verk, Slutliqvid med Sveriges lag, tecknade Quiding ett framtida idealsamhälle med socialistiska drag.
Nils Herman Quiding bodde i kvarteret Kronan på Östergatan i Malmö med sin familj. Annandag jul 1886 avled han i en ålder av 85 år.3 Ett drygt halvår ti-
digare hade Palm flyttat till Stockholm, men dessförinnan bodde han och hans familj på några adresser i de södra och östra förstäderna. Under en tid bodde han faktiskt inte så långt från Quiding, låt vara i en annan typ av kvarter än det rådmannen hade sin bostad i.
Palm var alltså inte först i Malmö med att förespråka socialistiska idéer. Det fanns stora skillnader mellan en utopisk socialist som Quiding och en socialde- mokrat som Palm, men hur såg egentligen förhållandet dem emellan ut? För- sökte Palm någonsin ta kontakt med Quiding? Tog Palm intryck av Quiding i sina tal och skrifter?
Syftet med denna text är att försöka besvara dessa frågor i en ambition att öka kunskapen om den tidiga socialismen i Malmö.
1. Lars Berggren, Roger Johansson & Göran Greider, Hvad vilja Socialdemokraterna?, Stockholm 2006. 2. Husförhörslängd A1:95 1880-1886, s. 194, Caroli församlings kyrkoarkiv, MSA.
Slutliqvid med Sveriges lag
Nils Herman Quiding föddes i Malmö den 30 augusti 1808. Fadern Nils Qui- ding Jönsson var pastor i Caroli församling och modern hette Sara Maria Qui- ding.4 Nils Herman studerade juridik i Lund, och efter sin hovrättsexamen
tjänstgjorde han i olika städer innan han återvände till Malmö 1837. När han tio år senare blev rådman i staden hade han tjänstgjort som stadsnotarie och vice häradshövding, men han hade också varit redaktör för Malmö Tidning.5
Redan några år innan Quiding blev rådman hade han författat ett förslag till kommunallag för Malmö på uppdrag av en municipalförening som bildades i staden. Magistraten avvisade förslaget som gick ut på en långt driven lokal självstyrelse.6 Även Ludvig B. Falkman ingick i föreningen. I sina minnesanteck-
ningar skrev denne att ”sådana rabulister som Qviding och jag” inte fick vara med i den kommitté som skulle utarbeta en ny kommunalstadga.7
De radikala förslag som utarbetades av Quiding i kommunalfrågan ledde ho- nom vidare till arbetet med det stora verk som kom att få titeln Slutliqvid med
Sveriges lag och som gavs ut i fyra band mellan 1871 och 1876.8 Första boken har
titeln Revision af Lagens yttersta grunder. På försättsbladet står det att den är författad 1860, men översedd 1870. Boken inleds med en historisk genomgång av hur samhället, dess institutioner och lagar växte fram för att skydda ägan- derätten. Redan på sidan åtta skrev Quiding: ”Jag vill för att kunna användas på alla tider och alla förhållanden skapa nya och bättre namn för de båda klas- serna: öfverklassen och underklassen”.9
Andra boken är kort och gott försedd med titeln Reformlära. På försättsbla- det finns citatet ”Det brända templet skall jag återställa”.1 0 Med detta antydde
Quiding att han hämtade inspiration från urkristendomens gemenskap. I den- na andra bok gick Quiding systematiskt igenom lagstiftningens olika delar och 4. Födelse- och dopbok CI:7 1806–1813, s. 58, Caroli församlings kyrkoarkiv, MSA. Om moderns släkt, se Annie Åkerhielm, ”Min mödernesläkt i Malmö”, Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1935, s. 67–82. 5. Ketty Gunnarsson, En dunkel frihet. Utopisten Nils Herman Quiding, Göteborg 1995, s. 41–43. 6. Gunnarsson, s. 47.
7. Ludvig B. Falkman, Minnen från Malmö, Malmö 1986, s. 288. Om en tidig radikalism i Malmö, se Lars Edgren, ”’Vi äro blott vanliga arbetare’”. Arbetarföreningen i Malmö av 1851”, i Mats Greiff & Roger Johansson (red.), I ständig rörelse – mellan arbete, kultur och dialektik. En vänbok till Lars Berg-
gren, Malmö 2016.
8. Per-Erik Back, ”Malmö stads förvaltning 1820–1870”, i Malmö stads historia, tredje delen 1820–1870, Malmö 1981, s. 89.
9. Nils Herman Quiding, Slutliqvid med Sveriges lag, i fyra böcker uppgjord af Nils Nilsson arbetskarl,
första boken, revision av lagens yttersta grunder, Stockholm 1978 (1871), s. 8. Jag använder mig av en
faksimilutgåva som gavs ut av Gidlunds förlag 1978, men som innehåller de fyra ursprungliga böckerna från 1871–1876.
10. Nils Herman Quiding, Slutliqvid med Sveriges lag, i fyra böcker uppgjord af Nils Nilsson arbetskarl,
hur ett framtida samhälle skulle kunna byggas upp. Den grundläggande enhe- ten i samhället skulle utgöras av kretsen (eller distriktet) med en folkmängd på ungefär 5000 personer, men det skulle också kunna finnas städer eller socknar på 3000 personer. Flera kretsar skulle kunna förenas till en härad och flera hä- rader skulle kunna bilda ett län eller – med en bättre term – ett land. De senare skulle i sin tur kunna bilda ett rike, men alla sådana skulle uppgå i en europeisk enhet. Härigenom skulle även krigen kunna avskaffas.1 1
Kretsen skulle äga all jord och på sikt all privategendom. Därmed skulle den bli rik och kunna verka för allas bästa: ”Den kan skaffa arbete åt dem alla: och den kan betala detta arbete hederligt, hvilket den ock skall vara mon om, ty in- dividernas väl är kretsens väl.”1 2
Quiding betraktade även äktenskapet som ett påfund av överklassen. I dess ställe skulle ett fritt umgänge mellan könen råda. Kvinnan skulle vara lika fri som mannen, eftersom kretsen stod för försörjningen.1 3 Kretsen skulle också
stå för barnens uppfostran och utbildning. Målsättningen skulle vara att barnet skulle skaffa sig ”förmåga att efter uppfostringskursens afslutande på egen hand förvärfva sig kunskaper i hvilken rigtning som helst med hjelp af de materialier, samhället bör låta sig angeläget vara att i allt rikare mått ställa till ungdomens disposition”.14 En lärare skulle inte ha mer än högst femton elever och det skul-
le inte heller finnas några betyg. Barnen skulle inte uppfostras i auktoritetstro utan till mänskliga omdömen. Lärare och elever skulle – liksom alla i samhället – använda tilltalsordet du.1 5
Tredje boken har titeln Förslag till Europas grundlag för tjugonde seklet. In- tressant nog anges på försättsbladet att det är Internationalens program1 6 Trots
detta markerade Quiding i inledningen att han inte tillhörde Internationalen, men däremot att han skulle kunna göra denna sammanslutning en tjänst: ”In- ternationalens program bör derföre sammanfalla med underklassens program, der jag och många med mig hylla, en upphöjelse deraf sällskapet må finna sig smickradt.”1 7 Han formulerade också en något ambivalent, men likväl försiktigt
positiv, syn på kommunismen och skrev att ”de alltför tidiga och råa försöken att sätta i verket kommunismens tanke såsom vederbort misslyckats, må blott
11. Quiding 1978 (1872), Reformlära, s. 9–12. 12. Quiding 1978 (1872), Reformlära, s. 37. 13. Quiding 1978 (1872), Reformlära, s. 54–55. 14. Quiding 1978 (1872), Reformlära, s. 80. 15. Quiding 1978 (1872), Reformlära, s. 77–82
16. Nils Herman Quiding, Slutliqvid med Sveriges lag, i fyra böcker uppgjord af Nils Nilsson arbetskarl,
tredje boken, Förslag till Europas grundlag för tjugonde seklet, Stockholm 1978 (1873), försättsbladet.
deraf icke slutas, att tanken är värdelös”.1 8 Samtidigt var han tydlig med att han
inte ansåg att uppror och strejker var rätt väg att gå.
Fjärde boken skiljer sig från de övriga genom dess skönlitterära karaktär. Ti- teln är Platos stat i korrigerad bild. I texten kommer en ande från framtiden och tar med sig berättarens jag till samhället 150 år senare. Europa hade då en egen grundlag, krig var avskaffade och kretsarna ägde all egendom. I bostadshusen bodde mellan 500 och 1000 personer. Alla vuxna hade var sitt rum, men det fanns gemensamma mat- och samkvämsutrymmen. Äktenskapet var formellt avskaffat och kärleken fri, men det var möjligt för kvinnor att fria till män. Sty- relsen utsågs underifrån: ”Ty allting i det nya samhället utvecklar sig nedifrån och uppåt, icke som i din tids samhälle uppifrån nedåt.”1 9
År 1886 publicerade Quiding en omarbetad utgåva av Slutlikvid. Denna var framför allt försedd med ganska omfattade utvidgningar, bland annat en ”bok” om kommunalfrågan. Inalles omfattar hela verket 577 sidor. I en inledning med titeln ”Bekännelser” redogjorde rådmannen för verkets tillkomst och förklarade att det var han som låg bakom pseudonymen Nils Nilsson Arbetskarl.2 0 Frågan
är dock i vilken utsträckning böckerna lästes och om socialdemokrater som Palm och andra hade tillgång till dem.
Genomslag
I sin läsvärda framställning om Quiding skriver Ronny Ambjörnsson att det med ett par undantag, som August Strindberg och Axel Danielsson, inte var någon som förstod honom i samtiden:
Hans skrifter låg olästa. För andra upplagan av sitt stora verk, Slutliqvid med Sveriges lag, stod han själv för utgivningskostnaderna; efter hans död hittade en piga hela upplagan på vinden och i tron att det var gammalt skräp lät hon bränna upp böckerna; en vän som oförhappandes kom förbi lyckades rädda de exemplar som nu finns på våra universitetsbibliotek.2 1
Detta citat kan leda till slutsatsen att böckerna inte lästes under Quidings livs- tid, men det är i så fall en missuppfattning. Att han gav ut en ny upplaga visar 18. Quiding 1978 (1873), Förslag till Europas grundlag för tjugonde seklet, s. 44.
19. Nils Herman Quiding, Slutliqvid med Sveriges lag, i fyra böcker uppgjord af Nils Nilsson arbetskarl,
fjärde boken, Platos stat i korrigerad bild, Stockholm 1978 (1876), s. 25.
20. Nils Herman Quiding, Slutliqvid med Sveriges lag, i fyra böcker uppgjord af Nils Nilsson Arbetskarl.
Ny till ett helt sammanfattad upplaga, genomsedd och tillökt med två böcker, Malmö 1886, s. 7.
21. Ronny Ambjörnsson, Det okända landet. Tre studier om svenska utopister, Stockholm 1981, s. 148 f. Om Quiding och Malmö, se också Martin Andersson, Malmö då och nu, Lund 2018, s. 109 och Bengt Holmström, ”Litteraturens Malmö”, i Malmö Stads Historia, sjätte delen 1939–1990, Malmö 1992, s. 196 f.
snarare att den första var svår att få tag på och förmodligen utsåld. Den andra upplagan gavs ut 1886 kort före hans död och detta kan förklara att den blev liggande på vinden.
Under 1870-talet fanns Slutlikvid med bland de annonser som Cronholms bokhandel vid Stortorget i Malmö hade i tidningarna. Det första bandet kos- tade 1 krona och 75 öre.2 2 Av recensionerna att döma väckte första boken ganska
stor uppståndelse. Den recenserades i flera tidningar i Sverige, men även av till exempel danska Berlingske Tidende.2 3
Att August Strindberg tidigt inspirerades av Quidings Slutlikvid framgår av flera brev från 1884 och också av en explicit passus ur Likt och olikt.2 4 Ett exem-
pel på influenser från Quiding är Strindbergs Lilla katekes för underklassen från 1884/85.2 5 Även om termerna överklass och underklass myntats redan av Carl
Jonas Love Almqvist 1845 var det i Quidings betydelse Strindberg och andra använde sig av dikotomin.2 6 Inget tyder på att Strindberg vid denna tid kände
till att Nils Nilsson Arbetskarl var en pseudonym för Quiding. Detta blev känt först i samband med att han framträdde med eget namn när den andra uppla- gan publicerades 1886.2 7
Palms verksamhet i Malmö
År 1904 gav August Palm sina memoarer med titeln Ur en agitators lif.2 8 Han be-
rättar där om hur han började agitationen i Sverige genom sitt första föredrag 1881. Det finns dock inte mycket information om vilka kontakter han tog och hur han förhöll sig till personer och strömningar i Malmö. Han nämner dock att danska tidningar rapporterat om att redaktör J.B. Westenius var socialist och verksam i Malmö. Detta var, skriver Palm, ”…ett kolossalt misstag, som jag snart kom underfund med.”2 9
I en artikel som publicerades i Socialdemokraten två år efter det att memoa- rerna kom ut var Palm mera utförlig när det gällde den första tiden i Malmö: 22. Oscar Bjurling, ”Inte blott av bröd”, i Malmö Stads Historia, fjärde delen 1870–1914, Malmö 1985, s. 24. 23. Gunnarsson, s. 153–164.
24. Gunnarsson, s. 51 f.
25. August Strindbergs ”Lilla katekes för underklassen”, i Ordet i min makt. Läsebok för underklassen, sammanställd av Jan Myrdal, Stockholm 1968, s. 108–127. Jfr Quiding 1978 (1871), Revision av lagens yt-
tersta grunder, s. 86, där han skriver frågor och svar på ett sådant sätt som Strindberg gjorde i sin text.
26. SAOB, uppslagsordet ”underklass”. 27. Gunnarsson, s. 167–172.
28. August Palm, Ur en agitators lif, Stockholm 1904.
29. Palm 1904, s. 29. Palm skriver om Westenius i ett odaterat manuskript under namnet ”Pressen” (i Palms stavning ”Präsen”) att denne ”frihetsman” först tog Palm i försvar men sedan ”förkättrade” hans uttalanden. August Palms handlingar 449/3, ARAB. Om Westenius, se också Henning Tarstad, ”J.B. Westenius och tidningen ’Framåt’ i Malmö. En erinran inför ett 75-årsjubileum”, i Malmö Fornminnes-
Jag började arbeta i mitt yrke och sondera ställningen och förhållandena i min egen födelsestad, hvarest jag på grund av 14 års frånvaro kände mig som en främling, men huru besviken blev jag icke när jag närmare lärde känna den som socialdemokratisk utpekade tidningen och dess redaktör! Hans åsikter om socialismen voro, de [på] den tiden vanliga kälkborgerliga, inga stora tankar eller vyer, litet frasliberalt, förövrigt efterblivet och inskränkt.3 0
Palms memoarer innehåller flera exempel på bataljer mellan honom och Wes- tenius.3 1 En person han nämner i mera positiva ordalag hette Janne Damm.
Denne förmodades vara medarbetare i den av Palm grundade tidningen Folk-
viljan, något Damm dementerade i ett brev som citeras av Palm. Damm skrev
att han visserligen var bekant med Bakunin, men att han nog inte delade Folk-
viljans åsikter. Palm skrev att Damm i sin tidning vid många tillfällen ”hållit
räfst med den kommunala kamarillan” och att han därför dog ”såsom ett offer för svensk klass-rättvisa”.3 2 Damm hade nämligen arrangerat en fingerad för-
säljning av sin egendom och dömdes för detta.
Damms förhållande till Palm vore dock värt en egen undersökning. Samma år som Damm författade sin dementi publicerade han en liten skrift med nam- net Socialismen i Malmö. I denna tog han avstånd från Palm som han menade stod för en falsk socialism:
Om sjelfva Lasalle, deras profet, hade temligen oklara begrepp om socialismens innersta väsen, så hafva herrar Palm och hans medarbetare endast de mest förvirrade föreställningar om de socialistiska lärorna såväl som om det sätt, hvarpå samhället bör omarbetas till fördel för de arbetande stånden.3 3
Det skulle föra för långt att i detta sammanhang redogöra för Damms socia- lism, men det kan vara intressant att citera en central passus i hans skrift:
Vi hafva nu kommit till sjelfva hufvudpunkten i den sanna socialismen, som är: lika upplysning för alla. Sedan denna är genomförd skall det öfriga af socialismens program följa alldeles af sig sjelft.3 4
Det finns en del beröringspunkter mellan Quiding och Damm, men den senare 30. Palm 1906, s. 1.
31. Om Westenius, se också Bunny Ragnerstam, Orons år. Historisk krönika om uppviglare och uppvig-
lade i 1870-talets Sverige, Stockholm 1990.
32. Palm 1904, s. 66.
33. Janne Damm, Socialismen i Malmö. Belyst af en gammal frihets- och arbetarevän, Malmö 1882. 34. Damm, s. 39.
refererar inte explicit till Nils Nilsson Arbetskarl. Tron på förnuft och upplys- ning är dock ett gemensamt drag.3 5
Palm nämner således såväl Westenius som Damm i sina memoarer, men det finns ingenting om Quiding eller Nils Nilsson Arbetskarl. Yngve Palmgren, som författat den mest genomarbetade biografin över Palm, skriver att denne inte förefaller ha tagit kontakt med rådmannen: ”Med sin stora ärelystnad var det sannolikt att han själv beslutade sig för att slå ett slag för sina idéer, sedan han väl fått veta att det i Sverige varken fanns någon socialistisk rörelse eller ens nå- gon talesman för socialismen i egentlig mening.”3 6
Palms tal och skrifter
Efter det att August Palm hållit sitt första tal i Malmö 1881 fortsatte han att tala och agitera i stora delar av landet. Utöver det första talet finns ytterligare fyra bevarade som manuskript. Dessutom finns det några tryckta broschyrer som förmodligen använts av Palm som underlag för talen.3 7
Olle Josephson har i en artikel noga analyserat hur Palms tal varit uppbygg- da och varifrån han hämtat inspiration. Det första talet var komponerat med Wilhelm Brackes ”Nieder mit dem Sozialdemokraten” som förlaga.3 8 Det finns
också andra tyska influenser i talen. Ferdinand Lassalle nämns ju för övrigt av Palm redan under talet i Malmö 1881.3 9 I övrigt var det vanligt att Palm hämtade
ord och uttryck från danska socialister och inte minst Louis Pio. Palm höll sina första tal på en blandning mellan svenska och danska.4 0 Detta var han för övrigt
väl medveten om.
Josephson går igenom de begrepp för socialdemokrater, det arbetande folket och motståndarna som Palm använde sig av under perioden 1881–1890. Ordet överklass dyker först upp i ett tal 1890 och ordet underklass förekommer inte. Förvisso höll Palm ett tal med rubriken Öfverklasspolitik och folkpolitik år 1885, men Josephson menar att denna nog inte kom från Palm själv eftersom han använde orden storborgarpolitik och folkpolitik i talet.4 1 Josephson diskuterar
inte några eventuella influenser från Quiding, men avsaknaden av begrepp som överklass och underklass skulle kunna tyda på att Palm inte tagit intryck av råd- mannen i detta avseende.
35. Se till exempel Quiding 1978 (1873), Förslag till Europas grundlag för tjugonde seklet, s. 44. 36. Yngve Palmgren, Född till agitator. En studie i August Palms politiska utveckling och verksamhet, Stockholm 1970, s. 57.
37. Olle Josephson, ”Mäster Palm talar”, i Kurt Johannesson (red.), Agitatorerna, Stockholm 1996, s. 179. 38. Josephson, s. 198 f.
39. Berggren, Johansson & Greider, s. 11. 40. Josephson, s. 173, 199.
När Palm debatterade med liberaler 1888 förespråkade han att staten skulle delas in i självstyrande kommuner. Palmgren finner sannolikt att han i detta fall var influerad av Quidings syn på kretsindelningen. Palmgren skriver att ”Palm hade dock realistiskt nog anknutit till en rådande indelning och inte slukat det utopiska draget i Quidings Slutlikvid med Sveriges lag.”4 2 Det kan finnas en viss
substans i påståendet, men det går knappast att beskylla Quiding för att inte vara realist när det gäller kommunalfrågan. Som Ketty Gunnarsson visat i sin digra avhandling pendlade rådmannen mellan å ena sidan en uppfattning som var grundad i reella förhållanden och å andra sidan en utopisk vision om ett framtida samhälle.4 3
Yngve Palmgren skriver att de kåserier Palm skrev i Folkviljan 1884 visar att han hade läst Quiding. Ett exempel var att han valde rubriken Från den upp
och nedvända världen. Palmgren menar att detta var hämtat från Quiding, som
skrev om hur världen var upp och nedvänd.4 4 Detta kan dock diskuteras. Ut-
trycket ”den upp och nedvända världen” stammade inte från Quiding, utan finns belagt från andra håll.4 5 Dessutom hade det inte någon mera framträ-
dande plats i Slutlikvid. Innehållet i Palms många kåserier under rubriken Från
den upp och nedvända världen avslöjar inte heller någon större påverkan från
Quiding.
Enligt Palmgren influerades Palm mer av Quiding än av det kommunistis- ka manifestet. Han skriver att Palm från 1884 och framåt brukade citera Slut-
likvid.4 6 Detta är möjligt, men Palmgren belägger dock inte detta med några
konkreta exempel. Jag har gått igenom flertalet av Palms tidiga manuskript på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, men hittills inte funnit någon direkt hän- visning till Quiding. Ett närmare studium av dessa texter skulle möjligen kunna ge stöd åt Palmgrens utsaga.4 7
Min egen genomgång av Folkviljan från 1882 till 1885 ger inga entydiga svar på hur mycket Palm och andra skribenter tog intryck av Nils Nilsson Arbetskarl. Referenser till olika socialister är tämligen sparsamma, möjligtvis med undan- tag av Lassalle, och typiskt Quidingska begrepp som överklass och underklass är inte vanligt förekommande.
42. Palmgren, s. 189 43. Gunnarsson.
44. Palmgren, s. 121, 284. Rubriken Från den upp- och nedvända världen förekommer i Folkviljan bland annat följande datum: 15/3, 24/3, 6/4, 24/5, 14/6, 5/7, 10/7, 2/8, 30/8, 13/9, 27/9 och 4/10 1884.
45. SAOB, uppslagsordet uppochnedvända. 46. Palmgren, s. 145.
Branting, Danielsson och utopisten Quiding
Efter Quidings död skrev Hjalmar Branting om honom i ett par sammanhang. I en uppsats från 1887 jämförde Branting honom med utopiska socialister som Saint-Simon och Fourier. Hans idéer var okända för en yngre generation men