DAVID ÖRBRING, LUNDS UNIVERSITET
V
ad är egentligen en skola? Är det en byggnad? Är det undervisning? För- modligen båda. Skola benämns i NE som ”skola är en plats och en or- ganisation för undervisning”.1 Detta ger oss en riktlinje. Frågan är vadsom menas med att skolan är en plats. Jag försöker i denna text undersöka den frågan genom att använda olika teorier om plats samt Foucaults teorier om heterotopia.
I geografiämnet finns det många begrepp som inbegriper rumsliga perspek- tiv, som till exempel plats, landskap, skala och region. Rumsliga perspektiv är på det sättet en viktig del av geografiämnets identitet. Det kan vi till exempel utläsa när Susan Hanson argumenterar för vad som skiljer geografiämnet från andra ämnen.2 Det är av vikt att geografilärare har kunskaper om rumsliga perspektiv
och att detta får ta plats i deras lärarutbildning. Att teoretisera rummet kan vara svårt men också viktigt för att förstå syften med att lära sig geografi. En väg för att teoretisera rummet är att börja med begreppet plats. Vad menas med plats och hur kan vi använda begreppet för att förstå olika fenomen och företeelser?
Begreppet plats används i vårt vardagliga språk på många olika sätt som till exempel: ”min favoritplats är hemma”, ”du måste ansöka om en plats på för- skolan”, ”räddningstjänsten är på plats” eller ”pojkar tar större plats i skolan än flickor”. Relps belyser den skiftande användningen av platsbegreppet genom att lyfta fram på fyra olika tillämpningar: 1) För att beskriva jordytan och att jorden är människans plats 2) för att benämna olika rumsliga enheter som till exempel stad, region och land 3) för att beskriva olika rumsliga delar som är kopplat till vad som helst som människan väljer ska vara där 4) för att benämna exakta po- sitioner.3 Det är inte helt enkelt att placera mina ovanstående exempel i de olika
1. Nationalencyklopedin, skola. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/skola (hämtad 2019- 08-27)
2. Hanson Susan. Who Are ”We”? An Important Question for Geography’s Future’. Annals of the Asso-
ciation of American Geographers. 94(4), 2004 p. 715.
kategorierna, flera av dem passar rimligen i flera kategorier. Emellertid kan mitt första exempel, hemmet, belysa just den tredje kategorin. Platsen ”hemma” är beroende av människans relation till olika platser. Vi konstruerar hemmet och fyller på det sättet en plats med mening. Cresswell skriver i sin tur om en var- daglig och med avancerad användning av plats-begreppet.4 Den vardagliga an-
vändningen av plats kan kopplas till en simpel användning av begreppet för att till exempel benämna en stad eller berätta vad du är på väg, medan det mer av- ancerande användningen innehåller teorier och idéer om vad som menas med plats och relaterar dessa till människans relation med sin omgivning.
Denna text handlar om att teoretisera begreppet plats och en mer avancerad användning av plats-begreppet, samt att visa på användning av dessa teorier för att få förståelse för vad som är en skola. Tanken är att använda skola som ett exempel på en företeelse som kan förstås på olika sätt genom plats-begreppet. För att konkretisera kommer jag hämta empiri och exempel från min egen er- farenhet av skolan. Jag har i olika omgångar kommit i kontakt med skolan, vil- ket också förändrat skolan som en plats i relation till mig. Min utgångspunkt i denna text är tre olika perioder där jag har olika aktörsroller: 1) Egen skolgång i årskurs 1-9, 2) Arbete som lärare i grundskolan samt 3) Förälder till barn som går i skolan. Dessa tre perioder sätter jag i relation till teorier om plats för att visa på exempel och konkretisera hur plats-begreppet kan användas för att för- stå vår omvärld i form av skola.
Plats i relation till skola
I geografi är plats ett sätt att förstå världen – ett studieobjekt, dock är begreppet plats både komplext och omdiskuterat.5 Ett begrepp som emellertid anknyter
i betydelse är rum. Rönnlund och Tollefsen menar att det inte råder en enig- het om hur dessa begrepp används och uppfattas.6 Cresswell tar i detta sam-
manhanget upp begreppsparet space (rum) and place (plats) och hur dessa är beroende av varandra.7 ”Space” utgör det fysiska rummet medan ”place” fyller
det med mening. Relph skriver fram det såhär: ”A place is not just the ‘where’ of something; it is the location plus everything that occupies that location seen as an integrated and meaningful phenomenon.”8 Medan Massey, enligt Rönnlund
och Tollefsen skulle säga att uppdelning mellan rum och plats är onödig eller 4. Cresswell, Tim. Place: a short introduction. Malden: Blackwell Pub, MA, 2004.
5. Cresswell, Tim, s 1. Castree, Noel. Place: Connections and Boundaries in an Interdependent World. Clifford, Nicholas, Holloway, Sarah, Rice, Stephen P. och Valentine, Gill (red.). Key concepts in geograp-
hy. (2. ed.) London: SAGE. 2009
6. Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina. Rum: samhällsvetenskapliga perspektiv. Stockholm: Liber, 2016, s 19. 7. Cresswell, Tim, s 8
till och med att innebörden av dessa begrepp går ihop.9 Massey framhåller att:
”My argument is not that place is not concrete, grounded, real, lived etc. etc. It is that space is too.”1 0 Cresswell menar också att plats skiljer sig från andra be-
grepp i geografi men liknar också dem.1 1 Territorium kan ju vara en typ av plats
men skiljer sig samtidigt eftersom det är mer specificerat. Landskap kan också jämföras med plats men skiljer sig också från plats enligt Cresswell genom att människan betraktar rummet från en specifik punkt.1 2 Likheten ligger dock i
att rummet skapas i relation till människan.
John Agnew har tagit fram tre aspekter för att beskriva innebörden av plats.1 3
Dessa tre följer nedan:
1. Location. Alla platser har en fixerad punkt, koordinater, där de existerar. Skolan i fysisk form har en fixerad punkt och koordinater.
2. Locale. Detta kan beskrivas som det materiella som utgör och formar plat- sen. Det som utgör ett av mina exempel av skola är ett gammalt tegelhus med stor skolgård. Runt skolgården fanns det stängsel eller staket. Inuti skolan fanns det klassrum, korridorer, kapprum, bibliotek och andra stu- dierum.
3. Sense of place. Den sista punkten är människans subjektiva och emotio- nella relation till platsen. Jag upplevde till exempel att skolan, tegelhuset, var en trygg plats men för andra kan det varit tvärtom.
Det som främst förknippas med plats är mening. En plats skapas när mening uppstår i relation mellan människan och omgivningen.14 Vad som gör ett ut-
rymme till ett torg, en park eller äng är människans relation med just det ut- rymmet. En skola blir således en skola för att människan gör det till en skola. En skola är oftast en byggnad som kan inrymma ett större antal människor också med salar där undervisning kan utföras. Det skulle dock inte vara en skola om inte människor kollektivt får en uppfattning om att det är en skola. Annars kan det lika gärna vara en byggnad eller just ett utrymme, en fixerad punkt, utan mening. Skolan som jag gick på i grundskolan var en stor tegelbyggnad. Jag hade gångavstånd dit. Skolgården var ganska stor, åtminstone som jag upplevde den då. Den har idag en helt annan funktion i form av en lampaffär. Skolgården har 9. Rönnlund, Maria och Tollefsen, Aina.
10. Massey, Doreen. For space. London: SAGE, 2005 s 185 11. Cresswell, Tim, s 2
12. Ibid, s 10
13. Agnew, John. Place and politics: the geographical mediation of state and society. Boston: Allen & Unwin, 1987.
blivit en parkering. Om du inte vet att det varit en skola skulle du förmodligen inte tänka den tanken i första hand. Jag har besökt den lampaffären i vuxen ålder och såg då rummen med upphängda och utställda lampor som klassrum där jag en gång lärt mig läsa och skriva. För mig var denna plats fortfarande en skola. Platsens existens är på det sättet beroende av människans relation till den.
Det kan också finnas olika platser i skolan som till exempel rastplatser, mat- plats, bibliotek, trygga-otrygga platser och lärarrum där elever inte får gå in. Cresswell skriver om place-making activities, alltså handlingar/aktiviter som gör platser.1 5 Olika platser skapas på det sättet av att människor till exempel för
att göra det trivsamt eller funktionellt. Platser i skolan skapas också på detta sätt. När jag arbetade som lärare på en grundskola fanns det en tydlig avskilj- ning mellan rum som eleverna får vara i och rum där de inte får vara. Lärar- rummet var ett rum för lärare. Det fanns också en diskussion om huruvida kon- torsdörren skulle stå öppen till lärarrummen eller inte. Diskussionen handlade om eleverna skulle kunna få tillträde till lärarrummen, samt om ett värnande om att lärarens möjlighet att bestämma över sin arbetstid. En del lärare menade att öppna kontorsdörrar gör att lärarna och eleverna hela tiden kan interagera medan andra menar att läraren måste kunna stänga dörren för att till exempel kunna arbeta med rättning eller för att få en paus. Det läraren respektive eleven gör avgör på det sättet vad det är för plats i skolan. Rastgården blir en rastgård när det utförs ”place-making activities”. Likaså blir lärarrummet avskilt arbets- rum när lärarna använder det på det sättet.
Var går egentligen gränsen för var skolan är lokaliserad? Var börjar och slutar den? När är du i skolan och när går du ur den? Vad gränsen för skola går kan vara ganska oklart. Slutar skolan med väggarna på skolan, med grinden på skol- gården eller är det något som följer med eleverna och lärarna hem? Om under- visningen sker på annan plats än i byggnaden sker då detta inte i skolan? Kan- ske kan vi får hjälp att svara på detta genom att ta in ytterligare teori. Harvey delar upp rummet i två dimensioner. I den första finns tre delar: det absoluta, det relativa och det relationella.1 6 I den andra dimensionens utgår Harvey från
Lefebvres teorier.1 7 Den andra dimensionen innehåller dock också tre delar: det
upplevda, det föreställda och det levda rummet. Dessa två dimensioner befin- ner sig, enligt Harvey, i en dialektisk spänning, det vill säga att dimensionerna kan ställas emot varandra men bildar tillsammans en helhet. Plats-begreppet hamnar i denna uppdelning på ett inte helt okomplicerat sätt. En guidning kan 15. Ibid s 5
16. Harvey, David. Ojämlikhetens nya geografi: texter om stadens och rummets förändringar i den globala
kapitalismen. Stockholm: Atlas, 2011.
vi få av Cresswell som hävdar att det som Lefebvre menar är ”social space” (det levda rummet) i själva verket ligger väldigt nära platsbegreppet.1 8 Viktigt, är
emellertid att inte glömma att dimensionerna är i en dialektisk spänning. För att konkretisera – skolan har en fixerad punkt (absolut rum), till exempel tegel- byggnaden (upplevda rummet) under min uppväxt. Att denna byggnad utgör en skola är för att vi relationellt har en kollektiv uppfattning om att det är en skola (relationellt rum). Skolan ligger också med olika avstånd till olika elever och olika flöden (som till exempel varor, pengar, känslor av oro) rör sig mellan elever, elevens hem och skolan (relativt rum). Tegelbyggnaden med skolområde var skolan för mig men i vissa ämnen var vi på en annan skola, på vägen dit (mellan skolorna) hamnar vi i limbo. Vi var fortfarande i skolan men ändå inte. Så kändes det också (det levda rummet). Samtidigt kunde till exempel bekanta, politiker och journalister ha åsikter om vad som händer i skolan utan att egent- ligen vara där. Det vill säga skolan representerades på olika sätt i samhället (det föreställda rummet). Ett annat exempel är läxa. Läxa är ofta en del av skolan. Du kan visserligen göra läxan i skolan, men läxan gör också att skolan tar plats i hemmet. Skolans plats byter form och byter det absoluta och upplevda rum- met. Mina barn har idag möjlighet att fortsätta arbetet i skolan hemma genom ett digitalt rum. Läraren skapar uppgifter där som eleverna gör i skolan, men kan sedan fortsätta med hemma. Detta digitala rum kan också sägas vara en del av skolan och skapar ytterligare aspekter av skolan som plats.
I undervisningen ska lärare berätta om och beskriva platser, på det sättet ska verkligheten på något sätt flytta in i platsen skola. Platser ska ta plats i platsen skola. Undervisningen i skolan om världen ska helst förankras i saker och ting som är verkliga, som händer på riktigt. Det lärarna säger ska förmedlas med kontakt till elevernas erfarenheter och aktuella händelser. Det som utgör plat- sen skola kan på det sättet innefatta ett levandegörande av andra platser. Det innebär till exempel att läraren berättar om en specifik stads framväxt eller nå- got annat ämnesinnehåll genom att tala om det som utgör platsen för innehål- let, det vill säga det som ger platsen mening. I undervisning ska lärarna på det sättet anknyta till verkligheten – föra ihop teori med praktik. Detta händer inte alltid. I geografiämnets didaktik problematiseras att ämnesinnehåll undervisas isolerat från verkligheten, vilket kan göra att elever får svårt att koppla ihop ämnesinnehållet med det som händer i den ”riktiga” världen.1 9 Teorier om olika
fenomen får stå för sig själva (isolerade) utan kopplas till exempel och variatio- ner i verkligheten. I min skolgång fick jag information om hur olika processer 18. Cresswell, Tim
19. Hawley, Duncan. What is the rightful place of physical geography? I: Jones, Mark och Lambert, David (red.). Debates in geography education, Second edition. London: Routledge, 2018.
formar natur- och kulturlandskapen. Vi fick till exempel, i tegelbyggnaden, lära oss om vad som hände under den senaste istiden. Det var dock först flera år se- nare som jag förstod att den sjö jag brukar bada i på sommaren faktiskt delvis är skapad av just denna process. Undervisningen om istiden och hur den formade landskapet fick, i det ögonblicket när jag kopplade ihop det med sjön, en annan relation till plats.
Skola och omvärlden
Skolan som plats kan inte förstås utan i relation till omvärlden. Platser i världen går inte att förstås i sin helhet utan att också studera hur platsen interagerar med sin omgivning.2 0 Massey använder uttrycket ”global sence of place” för att
beskriva detta. Rönnlund och Tollefsen tolkar Masseys global sence of place:
Platsers relationella och föränderliga karaktär, där det lokala inte är en dikotomi till det globala utan utgörs av speciella intersektioner av relationer på olika nivåer och skalor, är som vi sett tidigare det Massey kallar a global sence of space.2 1
Skolan är på sätt och vis också en sådan plats. Det är många processer och händelser som påverkar hur platsen skola utformas som är kopplat till lokala, regionala, transnationella och globala influenser. Politiska beslut som influerats av bestämmelser i EU eller styrdokument som konstrueras med transnationellt inflytande. Ninni Wahlström ger exempel på detta genom att lyfta fram hur skolpolitiken och kunskapskonstruktionen påverkas av transnationella flöden av utbyten och kommer ända in i klassrummen.2 2
Det finns även ett annat perspektiv som kan tas upp och det är hur skolan som plats representeras hos andra människor som inte är på plats eller som skriver om det i media. Lefebvre, som jag tidigare tagit upp, talar om det föreställda rummet, det vill säga hur rummet representeras.2 3 I dagens debatt om skolan är
det många som vill tycka till om det ena och det andra. Utgångspunkten i olika ställningstaganden grundar sig inte sällan på individernas relation till platsen- skola. De minns till exempel hur deras egen skolgång varit och använder det i sin argumentation, i politiska och skolmässiga sammanhang till och med för att göra förbättringar och utveckla skolan. Skolan kan till exempel representeras som stö- kig/lugn eller som flummig/utvecklande beroende på vem du pratar med. 20. Massey, Doreen
21. Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina, s 50
22. Wahlström, Ninni. When transnational curriculum policy reaches classrooms – teaching as directed exploration. Journal of Curriculum Studies, 50(5), 654–668. 2018.
Känsla för skolan
Topophilia – kan sammankopplas med starka känslor kopplat till plats. Yi-Fu Tuan kopplar ihop plats med känslor genom just detta begrepp.2 4 Skolan väcker
känslor. Jag gick på olika skolor under grundskolan. Fram till år 6 gick jag i det där tegelhuset. Det kändes tryggt där. Under högstadietiden fick vi byta skola till en större byggnad. Av många olika anledningar kändes denna plats mycket mer otrygg. I mitt arbete som lärare på högstadiet åren fick jag olika känslor för arbetsplatsen. Den första tiden präglades av glädje av att börja arbeta som lära- re men också stress för att hinna med. Efter några år fylldes arbetsplatsen med minnen och upplevelser som jag än idag förknippar med denna plats. Det kan röra sig om elever och kollegor som berört eller yrkesmässiga höjder och dalar. Till sist nu när mina barn går i skolan påverkas min upplevelse av deras skola som plats av de upplevelser jag haft tidigare. Barnen går på en mindre skola och jag får tillbaka de känslor av trygghet som jag också själv upplevde i tegelhuset. Under dessa perioder av skolerfarenhet kan jag urskilja olika typer av känslor som också formar skolan som plats för mig:
• Trygghet/otrygghet • Tvång/frihet
• Intresseväckande/uttråkande
Skolan som en heterotopia
Skolan som plats skiljer sig från alla andra platser samt att skolan som plats skiljer sig från skola till skola och från olika upplevelser. Foucaults begrepp he- terotopia ligger nära till hands för att diskutera denna aspekt av plats-begrep- pet.2 5 Det rum (platser) där vi lever skapas, enligt Foucault, i relation till oss
själva och omvärlden:
The space in which we live, which draws us out of ourselves, in which the erosion of our selves, our time and our history occurs, the space that claws and knaws at us, is also, in itself, a heterogeneous space. In other words, we do not live inside a void that could be colored with diverse shades of light, we live inside a set of relations that delineates sites which are irreducible to one another and absolutely not superimposable on one another.2 6
24. Tuan, Yi-fu. Topophilia: a study of environmental perception, attitudes, and values. New York: Mor- ningside ed, Columbia University Press, 1990[1974].
25. Foucault, Michel, och Miskowiec, Jay. Of Other Spaces. Diacritics, 16(1), 22-27, 1986. 26. Ibid, s 23
Foucault utgår på det sättet från att platsen inte är ett tomrum som kan fyllas med mening utan att platser formas i relation med sin omgivning och att en plats inte kan ersätta en annan. Han lyfter i samband med detta fram heteroto- pia som ett uttryck för att beskriva vissa typer av platser som skiljer sig från alla andra platser, vilka också benämns som ”other spaces”.
There are also, probably in every civilization, real places – places that do exist and that are formed in the very founding of society – which are something like counter-sites, a kind of effectively enacted utopia in which the real sites, all the other real sites that can be found within the culture, are simultaneously represented, contested, and inverted. Places of this kind are outside of all places, are absolutely different from all the sites that they reflect and speak about, I shall call them, by way of contrast to utopias, heterotopias.2 7
Foucault skriver om sex olika principer som utgör en heterotopia, se nedan. Dessa principer tänker jag använda för att analysera platsen skola.2 8 Jag vill
på det sättet undersöka om skolan som plats kan sägas vara helt eller delvis en heterotopia enligt Foucaults principer. Jag använder även här mina erfarenhe- ter av skolan från olika perioder för att konkretisera och ge exempel. Jag skulle inte argumentera för att skolan som plats helt passar in som heterotopia, dock öppnar Foucaults principer för heterotopia upp intressanta aspekter av skolan som plats.
1. PLATSER SOM RESERVERADE FÖR DE I KRIS ELLER FÖR DE SOM AVVIKER
Foucault lyfter fram platser i kris som till exempel förbjudna, heliga eller privi-