6.1.
Justitieombudsmannen (JO)
I Sverige finns det idag fyra justitieombudsmän (JO), två kvinnor och två män. En av ombudsmännen har titeln chefsjustitieombudsman (ChefsJO). De har valts av regeringen för en fyraårsperiod men kan väljas om igen. En JO skall övervaka att myndigheter och dess tjänstemän att de, vid myndighetsutövning, följer lagar och författningar och fullgör sina skyldigheter. JO kan väcka åtal mot tjänstemän för tjänstefel eller annat brott i tjänsten. I JO: s tillsynsverksamhet är det vanligast att göra kritiska, vägledande och/eller rådgivande uttalanden. Dock är ett sådant uttalande inte rättsligt bindande. 95
Chefsjustitieombudsmannen, Mats Melin, har i ett uttalande över promemorian (Ds 2005:21) berört problematiken av att upprätthålla skyddet för den enskildes frihet och integritet, å ena sidan, och intresset av att förhindra allvarlig brottslighet, å den andra. ChefsJO menar att behovet för Säpo att använda tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet inte har minskat på grund av ett stigande terroristhot i västvärlden. Dock är det ett avgörande och betydande steg att tillåta ett sådant påtagligt ingrepp i den personliga integriteten, som t ex hemlig teleavlyssning kan komma att innebära, utan att personen ifråga är skäligen misstänkt. ChefsJO anser att från rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt är regler för användning av tvångsmedel att föredra. Han menar dock att syfte att förebygga brottslighet skall begränsas att endast uteslutande avse brottslighet som utgör ett tydligt hot mot den demokratiska samhällsordningen. Det är även viktigt att prövning av tillstånd om tvångsmedel skall uppfylla grundläggande säkerhetskrav. 96
6.2.
Justitiekanslern (JK)
Justitiekansler (Göran Lambertz) har tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän och syftet är att kontrollera att lagar och författningar följs. JK:s övergripande tillsyn är främst inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten. JK kan bestämma om en anmälan från en enskild skall föranleda några åtgärder, dock kan han inte ompröva beslut som fattats av andra myndigheter. JK är regeringens ombud och företräder staten i vissa rättegångar när det angår statens rätt. Detta gäller främst skadeståndsmål, när det gäller tryck- och yttrandefrihets brott är JK ensam åklagare. Tillsynen utövas i första hand av Sveriges Advokatsamfund. Vid allmänna råd och utredningar i vissa juridiska frågor bistår JK regeringen. 97
JK har i ett remissyttrande över promemorian (Ds 2005:21) uttalat sig väldigt negativt. Enligt JK kommer tvångsmedlen ibland att användas i strid mot det uttalade hindret i RF. Han menar att den begränsning som finns i den vanliga lagen tillåter mer än den egentliga spärren för tvångsmedlet som återfinns i grundlagsbestämmelsen. JK anser även att möjligheten till tvångsmedel är alltför odefinierad. Detta illustrerar han med ett exempel där frågan om tvångsmedel skall tillåtas vid situationer där det är en svag misstanke som är riktad mot en stor krets av personer.
…”Antag att en underrättelseorganisation i ett annat land informerar den svenska polisen att det vid avlyssning mot ett internationellt terrornätverk har framkommit en vag uppgift om
95 http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=12&ObjectClass=DynamX_Documents&Language=sv 2006-11-
02 kl.10.15
96 JO-Beslut 2005-09-28, Diarienummer: 3051-2005
planer på ett omfattande sprängnings attentat i Stockholm. På goda grunder kan det antas att en grupp i Sverige med 50 medlemmar har vissa kopplingar till nätverket, och polisen bedömer att uppgiften bör föranleda bl.a. teleavlyssning mot samtliga medlemmar i gruppen. Inte bara medlemmarnas egna telefoner bör avlyssnas utan dessutom en del vänners och anhörigas. En tanke är att man på så vis skall kunna kartlägga bl.a. resplaner och mötesverksamhet. En framställning görs till Stockholms tingsrätt”….98
Lagtexten stadgar, för denna situation, att det skall göras en avvägning mellan behovet och intrånget och vara av synnerlig vikt för utredningen. JK menar att lagtexten ger en dålig vägledning i denna svår bedömda situation. Han anser att det inte finns någon gräns för hur långt integritetsintrånget kan bli ”och därför blir det i praktiken mest pannkaka av det i och för sig goda resonemang”. 99 JK avslutar med att ifrågasätta om det överhuvudtaget skall ges möjlighet till
avlyssning i detta hänseende.100
6.3.
Sveriges advokatsamfund
1887 bildades Sveriges advokatsamfund på enskilt initiativ. De är en privaträttslig sammanslutning och fick sin officiella status 1948 när nya rättegångsbalken trädde i kraft. Samfundets ledamöter har ökat kraftigt de senaste 20 åren. År 1980 bestod samfundet av 2000 ledamöter, numera består de av mer än 4400 ledamöter. Endast den som är ledamot får titulera sig advokat. Advokatsamfundets stadgar fastställs av regeringen och stadgas i rättegångsbalken. Deras ändamål är att inom kåren vidmakthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet, verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo och följa rättsutvecklingen, tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen och verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Advokatsamfundets uppgifter är främst vissa offentliga uppgifter, framförallt i fråga om den disciplinära verksamheten. Dock anlitas samfundet främst som remissorgan. De avger yttranden över i princip alla förslag till central lagstiftning. 101
Sveriges advokatsamfund har i remissyttrande över promemorian (Ds 2005:21) invändningar mot den föreslagna lagstiftningen. Deras avgörande invändning är dock skyddet för den enskilda integriteten. De menar att det är svårt att bedöma om någon kan komma att antas begå allvarlig brottslighet. Bedömningen kommer istället att göras utifrån de uppgifter som inkommer från sökande. Den föreslagna lagstiftningen ger alltså mindre möjligheter att övervaka rättssäkerheten vid tillståndsgivning. Istället kommer det ges en laglig rätt att fortlöpande övervaka de miljöer som polisen finner vara av intresse. Advokatsamfundet hävdar att inskränkning av de grundläggande fri och rättigheterna vid enskilda händelser eller strömningar inom samhället endast skall göras efter noggranna avgöranden. I ett demokratiskt land skall skyddet för den personliga integriteten vara starkt.102
6.4. Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen (IJC-S)
Med syfte att främja de mänskliga rättigheterna och tillämpningen av rättsprinciper såväl i andra länder som i Sverige har en grupp av jurister gått ihop. Det är en stödorganisation till internationella juristkommissionen (IJC), bestående av 60 jurister från olika länder, med sitt sekretariat i Genève.
98 JK- Beslut 2005-09-30, Diarienummer 3485-05-80 99 A st
100 A st
101 http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage.aspx?id=3804 2006-11-28 kl. 19.01
IJC:s medlemmar arbetar gemensamt, meningen är inte att de ska företräda sina respektive länder, utan de arbetar för syftet "the upholding of the rule of law and the legal protection of human rights".103 IJC är även ett rådgivande organ. IJC-S:s arbete omfattar främjande av de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer genom opinionsbildning. Genom samarbete med andra länders organisationer skall de verka för dessa målsättningar. I Sverige utövas arbete framför allt i form av debattartiklar och remissvar i lagstiftningsärenden.104
Stater skall skydda sina invånare mot terrorism och efter den 11 september 2001 har en världsomfattande osäkerhet drivit länder till terroristbekämpnings åtgärder. Terrorism är inte bara nutida samhällets största hot mot den enskildas säkerhet, det är även ett hot mot rättsstaten och dess grundläggande principer. IJC har beslutat granska staters terroristbekämpning för att se till så staternas terroristbekämpning inte går så pass långt så kränkning av de grundläggande fri och rättigheterna föreligger.105 IJC-S har bildat en arbetsgrupp för att arbeta med frågan om integritetsskyddet vid
Sveriges terroristbekämpning. De har nämligen konstaterat att ett antal åtgärder sedan 2001 som företagits inneburit en påverkan av de enskildas integritet.106 I en artikel i Svenska dagbladet den 18 februari 2006 kräver IJC-S med flera att det borde göras en integritetsutredning innan ett lagstiftningsarbete påbörjas. När det gäller användning av hemliga tvångsmedel är det oftast på bekostnad av den personliga integriteten och därför är det viktigt att en kartläggning och en analys skall ligga till grund för lagförslaget.107
Avslutande kommentarer
Polismyndigheten och åklagarmyndigheten är de som främst tillämpar gällande lagstiftning för hemlig teleavlyssning. Går dessa myndigheter utöver vad lagen stadgar, kan JO och JK ingripa, och i vissa fall, med skadestånd. Att JO och JK är mer negativa till den föreslagna lagen är förståeligt. Eftersom deras arbete är att se till att myndigheter följer lagar och författningar försvåras. Ger lagtexten en dålig vägledning för de rekvisit som skall vara uppfyllda, är det svårt för JO och JK att ingripa då gränser för vad som är tillåtet eller ej blir otydlig. Svenska advokatsamfundet är även de oroliga för vad lagförslaget kan innebära. Deras arbete går ut på att försvara den enskilda individen som anser sig utan tillstånd blivit utsatt för hemlig teleavlyssning. Det blir svårt för advokaterna att försvara dessa personer när lagtexten ger dålig vägledning. Det märks en större rädsla nu än förr om åren för terrorattentat. Därför har IJC-S bildat en arbetsgrupp som skall granska terroristbekämpnings arbetet i Sverige för att se till att rädslan för ett terroristattentat inte står i orimlig proportion med behovet av ett mer ingripande bekämpningsarbete.
103 http://www.icj-sweden.org/om_icj-s.asp 2006-11-02 kl. 10.30 104 A st
105 http://www.icj-sweden.org/mr_och_terrorism.asp 2006-11-02 kl.10.30 106 http://www.icj-sweden.org/integritetsskydd(1).asp 2006-11-02 kl. 10.30 107 SvD 18 februari 2006 s. Brännpunkt – debattartiklar