Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen i stort är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning.
Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i huvudsak är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. De avvikelser som noterats anges ned-an under rubriken balned-ansräkning.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:
Årets resultat uppgår till 0,9 Mkr. Resultatet för 2008 uppgick till -3,9 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2009 är en förbättring med 4,8 Mkr jämfört med föregående år. Det re-dovisade resultatet understiger den beslutade budgeten (7,3 Mkr) med 6,4 Mkr.
De största avvikelserna mot budget eller förändringarna i jämförelse med föregående år kan framförallt förklaras av:
Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 0,6 Mkr och i jämförel-se med år 2008 har nettokostnaderna ökat med 1,7 Mkr vilket motsvara en ökning med 0,4 % (5,1%).
Skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 10,8 Mkr. Ökningen i jämförelse med 2008 är 0,7 Mkr, viket motsvarar en ökning med 0,2% (4,2 %). I ök-ningen ingår för 2009 2,1 Mkr som avser ökade intäkter för fastighetsavgift.
Resultaträkning (Mkr) Utfall 2009 Utfall 2008
Ökn/
minskn %
Verksamhetens intäkter 76,6 71,9 +6,5
Verksamhetens kostnader -537,1 -532,2 +0,9
Avskrivningar -13,6 -12,1 +12,6
Verksamhetens nettokostnader -474,1 -472,4 +0,4
Skatteintäkter 501,5 494,8 +1,4
Generella statsbidrag -19,0 -13,0 +45,8
Summa skatter och statsbidrag 482,5 481,8 +0,2
Finansiella intäkter 1,2 0,1
-Finansiella kostnader -8,7 -13,3 -34,8
Årets resultat 0,9 -3,9
För 2009 beslutade AFA att ingen avgift skulle erläggas för vissa delar av avtalsför-säkringarna. Detta medförde att kommunen fick 4,0 Mkr i minskade kostnader (inklu-sive löneskatt).
Under 2009 har samtliga kommuner erhållit utdelning från SKL (Sveriges kommuner och landsting) för Smedjebackens del erhölls 601 tkr.
I likhet med tidigare år är att informationsvärdet i resultaträkningen skulle öka om den även kompletteras med årets budget. Med fördel kan även not kring intäkter och kostnader utvecklas så att större kostnadsposter, t.ex. personalkostnader framgår av noten.
3.2.2 Balansräkning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, av-sättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, i allt väsentligt rätt periodiserade och i allt väsentligt har värderats enligt principerna i KRL.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor till pos-terna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har i flertalet fall bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Underlag saknas dock till ett antal poster bland annat interimsfordringar och interimsskulder.
Efter genomförd granskning kan följande synpunkter och kommentarer nämnas:
Tillgångar:
Rutinerna för redovisning av anläggningstillgångar bör ses över. Bland annat bör det fastställas att avskrivningar påbörjas månaden efter att anläggningen tagits i bruk, i enlig-het med god redovisningssed.
Enligt RKR:s rekommendation nr 11 ska för varje slag av materiell anläggningstillgång bland annat upplysningar lämnas om tillgångarnas anskaffningsvärde, ackumulerade av-skrivningar, årets investeringar samt årets avskrivningar. Detta kan antingen ske direkt i balansräkningen eller i not till balansräkningen.
Skulder:
Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. I samband med bokslutet bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har. Det är även viktigt att säkerställa att uppbokade skulder är externa och existerar.
Det är positivt att man för 2009 har bytt redovisningsprinciper avseende de timanställdas löner, så att de fortsättningsvis ska redovisas i enlighet med god redovisningssed, dvs att timlöner som avser december, men utbetalas i januari året efter, belastar rätt år. I årets re-dovisning har dock inte någon förändring påverkat årets resultat. Motsvarande hantering bör även göras för bland annat ersättning för obekväm arbetstid.
Vid uppbokning av semesterlöneskuld, timlöner mm ska personalomkostnader beräknas på det av Sveriges Kommuner och Landstings fastställda arbetsgivaravgifter (det sk PO-pålägget).
3.2.3 Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen i allt väsentligt redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några av posterna i kassaflödesanalysen är dock svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
En verbal beskrivning av vad kassaflödesanalysen visar skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen.
3.2.4 Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens eko-nomiska ställning och åtaganden och innehåller en bra redogörelse för verksamheten i bo-lagen.
I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den sammanställda re-dovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå.
Koncernens resultat 2009 uppgår enligt årsredovisningen till 6,2 Mkr (1,7 Mkr). Det egna kapitalet uppgår till 6,4 Mkr (1,6 Mkr).
Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån un-derlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovis-ning gällt. För att säkerställa konsolideringen av de ingående enheterna bör rutinen för eli-minering av koncerninterna poster stärkas. I rutinen bör båda parter bekräfta mellanhavan-den och eventuella differenser utredas.
Kommentarerna bör utvecklas till kommande år, så att de även inkluderar övriga enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Vidare bör noterna till den samman-ställda redovisningen utvecklas.
3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper
Vi bedömer i likhet med tidigare år att årsredovisningen kan utvecklas ytterligare avseen-de information om tillämpaavseen-de redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. I avseen-de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3).
Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. En genomgång bör göras för att komplettera kommande årsredovisningar med nödvändiga uppgifter. Några exempel där kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation, utöver det som angivits under respektive rubrik:
RKR:s rekommendation nr 2.1: I not ska anges kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt.
RKR:s rekommendation nr 7.1: Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad re-dovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen.
RKR:s rekommendation nr 13.1: Upplysningar kring finansiella- respektive operatio-nella leasingavtal ska lämnas.
RKR:s rekommendation nr 15.1: Redovisning av lånekostnader anger att information ska lämnas kring vilken metod som tillämpas för redovisning av lånekostnader.
RKR:s rekommendation nr 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat