Revisionsrapport
Granskning av årsredovisning 2009
Smedjebackens kommun
April 2010
Robert Heed Åke Andersson
Rolf Hammar
Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 3
2 Inledning ... 5
2.3 Bakgrund ... 5
2.4 Revisionsfråga och metod ... 5
3 Granskningsresultat... 7
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 7
3.1.1 Förvaltningsberättelse ... 7
3.1.2 Balanskrav ... 10
3.1.3 God ekonomisk hushållning ... 10
3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 12
3.2 Rättvisande räkenskaper ... 13
3.2.1 Resultaträkning ... 13
3.2.2 Balansräkning ... 14
3.2.3 Kassaflödesanalys ... 15
3.2.4 Sammanställd redovisning ... 15
3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper ... 16
1 Sammanfattning
Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed.
Vi bedömer att kommunen för 2009 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b), men att resultatet inte är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vad gäller de övergripande verk- samhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009.
Kommunens ekonomiska läge
Årets resultat uppgår till +0,9 Mkr (-3,9 Mkr), att jämföra med budgeterat resultat om 7,3 Mkr. Resultatutfallet för 2009 är en förbättring med 4,8 Mkr jämfört med föregående år.
Nämndernas verksamhet redovisar enligt driftredovisningen ett överskott om +2,6 Mkr (underskott 12 Mkr) mot budget. Finansförvaltningen redovisar ett underskott på -5,8 Mkr (överskott 8,5 Mkr). I bedömningen av resultatet enligt kraven kring balanskravet, redovi- sas för 2009 ett överskott om 0,4 Mkr.
Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader uppgår till 0,4% (5,1%) medan utveck- lingen av skatteintäkter och utjämning uppgår till 0,2% (4,2%). Soliditeten uppgår för 2009 till -14%, dvs i stort oförändrad i jämförelse med föregående år. Om man även räk- nar in pensionsförpliktelser intjänade före 1998, är soliditeten negativ -94% (-95%).
I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp avseende finansiella respektive verk- samhetsmål. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag uppgår till 98% (98 %) vilket gör att kommunen inte uppnår den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning för 2009. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009.
Vår samlade bedömning är i likhet med tidigare år att dokumentationen av bokslutet i form av underlag till balansräkningen behöver utvecklas ytterligare för att säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna. Vissa rutiner och regler kring arbetet med att upprätta dessa underlag behöver utvecklas, fastställas och göras kän- da. Även vissa av noterna behöver utvecklas, t ex ställs krav på information rörande an- läggningstillgångarnas ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar.
Förutsättningarna för 2009 ändrades snabbt under året, vilket medförde en mycket svår situation för kommunerna. Osäkerheten inför framtiden är fortsatt stor, både avseende de ekonomiska förutsättningarna inför 2011 och hur världsekonomin kommer att utvecklas.
Med tanke på den svaga ekonomiska ställning som Smedjebackens kommun har i ut- gångsläget, är det av största vikt att kommunen tar fram en handlingsplan för hur man ska kunna möta framtiden med en ekonomi i balans. Det krävs att det enträgna arbetet fortsät- ter med att se över kostnadsläget och finna effektiva lösningar, för att kunna möta framti- dens kostnader i form av till exempel kraftigt ökande pensionskostnader.
Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation.
Kommunens ekonomiska situation 2009 2008
Kommunens resultat, mkr 0,9 -3,8
Relativ utveckling av verksamheternas nettokostnader, inkl avskrivningar, under året
0,4% 5,1%
Relativ utveckling av totala skatteintäkter 0,2% 4,2%
Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mkr
-47,7 -47,9 Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och
löneskatt på den, mkr
-329,1 -321,3
Fordran på varje invånare i kommunen för att få ett eget ka- pital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr
30,6 29,9
Soliditet -14% -14%
Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -94% -95%
Långfristiga skulder, mkr 232,7 264,5
Koncernens resultat, mkr 6,2 1,7
2 Inledning
2.3 Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kom- munala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredo- visningens upprättande.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.
2.4 Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kom- munal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansi- ering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i för- hållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balans- kravets regler?
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)
resultaträkning
kassaflödesanalys
balansräkning
sammanställd redovisning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekono- misk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämnder- nas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggs- upplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfat- tar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovis- ningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma.
3 Granskningsresultat
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1 Förvaltningsberättelse
3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överens- stämmer med kraven i KRL.
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. För- valtningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell med aspek- terna resultat och kapacitet samt risk och kontroll, både för kommunen och koncernen.
Analysen ger en bra bild av kommunen och kommunkoncernens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi.
Händelser av väsentlig betydelse
Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret.
Förväntad utveckling
Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommu- nens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt ålders- indelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information.
Redogörelsen kan med fördel utvecklas genom att kompletteras med en bedömning av framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning samt vilket arbete som utförs för att hantera dessa frågor.
Det gemensamma målet kring att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5% har uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,8% till 5,6%.
Gemensam förvaltningsberättelse
Enligt RKR 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvalt- ningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar en finansiell analys avseende koncernen för 2009. Sedan återfinns separata redogörelser för respektive bolag.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller en målavstämning av fullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning. Vidare återfinns en redo- görelse kring visionen och utvecklingsområden. Åresredovisningen har i år även komplet- terats med en separat miljöredovisning.
Det som hade höjt informationsvärdet ytterligare är fylligare kommentarer avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat utvecklas och förklara större avvi- kelser samt beskriva vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för en ekonomi i balans även under kommande år.
3.1.1.2 Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av årets inve- steringar och hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 16,4 Mkr (43,6 Mkr), att jämföra med budgeterade investeringar om 14,3 Mkr. Utöver detta har under året även fotbollshallen förvärvats om 7,3 Mkr, vilken är upptagen bland kommunens anläggnings- tillgångar. Den totala investeringsutgiften för 2009 uppgår genom detta till 23,7 Mkr.
I förvaltningsberättelsen framkommer att de största projekten varit ombyggnad av Vads skola om 8 Mkr, gatubelysning om 1,7 Mkr samt gång- och cykelväg till Morgårdsham- mar om 1,6 Mkr.
Det är positivt att årets investeringsredovisning har kompletterats med investeringsutgif- terna under den senaste 5-årsperioden inom olika områden. För att ytterligare öka informa- tionsvärdet av investeringsredovisningen, kan med fördel en särredovisning ske av de stör- re projekten, där man bör ange budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall in- vesteringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av be- räknad kvarstående kostnad kan göras.
I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringarna utvecklas ytterligare.
3.1.1.3 Driftredovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av hur utfallet förhål- ler sig till fullmäktiges budget. I driftredovisningen görs dock en uppföljning av nämnder- nas utfall mot budget exklusive kapitalkostnader, medan det i nämndernas verksamhetsbe- rättelser görs en jämförelse inklusive kapitalkostnader. Detta medför att avvikelsen mot budget avviker mellan driftredovisningen och verksamhetsberättelserna. För att få en tyd- ligare redovisning, bör redogörelserna göras enhetliga.
Nämndernas budget, utfall, budgetavvikelse samt prognos lämnad i samband med delårs- rapporten, redovisas i tabellen nedan (i enlighet med utfallet i driftredovisningen):
Driftredovisning per nämnd, tkr Budget Utfall
Budget- avvikelse
Prognos delår
Kommunstyrelse -53 665 -53 494 171 200
Kulturnämnd -7 700 -7 659 41 0
Miljö- och byggnadsnämnd -6 480 -6 462 18 100
Barn- och utbildningsnämnd -163 317 -163 787 -470 -216
Socialnämnd -161 393 -159 284 2 109 310
Överförmyndarnämnd -288 -279 9 0
Västerbergslagens kulturskola -2 313 -2 384 -71 0
VBU -55 550 -54 880 670 -750
Revision -650 -569 81 0
Summa nämnderna -451 356 -448 798 2 558 -356
Totalt redovisar nämnderna ett överskott om 2,5 Mkr (-12,0 Mkr) där barn- och utbild- ningsnämnden redovisar ett underskott om 0,5 Mkr, att jämföra med föregående år då un- derskottet uppgick till -6,4 Mkr. Socialnämnden redovisar överskott om 2,1 Mkr (under- skott -0,5 Mkr). Årets utfall har påverkats positivt av sänkta kostnader för avtalsförsäk- ringar med 3,9 Mkr.
I jämförelse med prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten redovisar soci- alnämnden och VBU de största avvikelserna. Båda redovisar ett slutligt utfall, betydligt bättre än lämnad prognos.
I respektive nämnds verksamhetsberättelse kommenteras årets resultat. För socialnämnden redovisas det största överskottet inom barn- och ungdomsvården (3,6 Mkr) medan kostna- derna för ekonomiskt bistånd har överskridit budget med 2,7 Mkr.
I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen.
3.1.2 Balanskrav
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för 2009.
Årets överskott medför dock inte att underskottet från 2008 kunnat återställas. Detta ska enligt beslut i fullmäktige göras under 2010.
I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat re- gleras och återställas under de närmast följande tre åren. Det finns ett kvarstående under- skott från 2008 om -4,5 Mkr.
I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster ut- ifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt ore- aliserade förluster på värdepapper.
Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 0,4 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 0,5 Mkr.
3.1.3 God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att det finansiella målet inte uppnås i och med resultat- och ställning 2009.
Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsre- dovisningen i stor utsträckning för 2009.
Fullmäktige fastställde inga nya mål med avseende på god ekonomisk hushållning i sam- band med budget 2009. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp från tidigare år avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Enligt kommunallagen ska mål avseende god ekonomisk hushållning fastställas i samband med budgeten.
3.1.3.1 Finansiella mål
I årsredovisningen görs en avstämning mot det finansiella målet.
Verksamheternas nettokostnader
Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 98% för 2009. Detta medför att målet inte har uppnåtts för året.
3.1.3.2 Mål för verksamheten
I årsredovisningen görs en avstämning mot verksamhetsmålen.
Verksamhetsmål Utfall 2009 Måluppfyllelse
(kommunstyrelsens be- dömning)
Gemensamt
Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordi- narie arbetstiden.
Utfall 081231 6,5%
Utfall 091231 5,6% Målet uppnås
Socialtjänst
- Förebyggande insatser ska stär- ka människors möjligheter att leva ett självständigt liv och där- igenom minska behovet av soci- albidrag.
- Barn och ungdomar ska så långt möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö.
Utfall 2004 322 hushåll Utfall 2009 306 hushåll
Färre barn och ungdo- mar har varit i behov av insatser för såväl öppen- insatser som placeringar jämfört med 2004
Målet uppnås i jämförel- se med 2004, men antal hushåll har ökat i jämfö- relse med föregående år Målet uppnås i jämförel- se med 2004
Skola
- Andelen elever som väljer skola inom kommunen är högre än 2005.
- Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i för- hållande till 2005.
Andel 2005 86%
Andel 2009 87%
Andel 2005 82,4%
Andel 2009 82,7%
Målet uppnås i jämförel- se med 2005
Målet uppnås i jämförel- se med 2005
Socialtjänst
Antalet hushåll som varit i behov av försörjningsstöd har ökat kraftigt under 2009, men antalet hushåll var ändå färre än mätåret 2004.
3.1.3.3 Sammanfattande bedömning
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kommunen inte uppfyller det finansiella målet för 2009.
Bedömningen är vidare, enligt målavstämningen i förvaltningsberättelsen, att målen för både socialtjänst och skola har uppnåtts för året. Även det gemensamma målet kring den totala sjukfrånvaron är uppnått. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 5,6% (6,5%).
Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren. I likhet med tidigare år är rekommendationen att målen bör förnyas och omprövas varje år. Om man mäter förbättringar mellan åren, kan med fördel en jämförelse göras med föregående år istället för en tidpunkt som ligger längre tillbaka i tiden.
3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina upp- drag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
Bedömning och iakttagelser
Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar
Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur:
Verksamhetsbeskrivning
Årets händelser
Ekonomisk analys
Framtiden
Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till full- mäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse
Verksamhetsberättelserna ger i stort en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhål- lande till fullmäktiges uppdrag.
I likhet med tidigare år bedömer vi att ett tydligare samband behöver finnas mellan budge- tens beskrivning av verksamheternas uppdrag/ förväntningarna på verksamheterna och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Detta gäller framförallt vad som presterats om verksamhetens omfattning och kvalitet. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhetsbeskriv- ningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt.
Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åt- gärder som gjorts
Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken ”Ekonomisk
3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen i stort är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning.
Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i huvudsak är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. De avvikelser som noterats anges ned- an under rubriken balansräkning.
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:
Årets resultat uppgår till 0,9 Mkr. Resultatet för 2008 uppgick till -3,9 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2009 är en förbättring med 4,8 Mkr jämfört med föregående år. Det re- dovisade resultatet understiger den beslutade budgeten (7,3 Mkr) med 6,4 Mkr.
De största avvikelserna mot budget eller förändringarna i jämförelse med föregående år kan framförallt förklaras av:
Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 0,6 Mkr och i jämförel- se med år 2008 har nettokostnaderna ökat med 1,7 Mkr vilket motsvara en ökning med 0,4 % (5,1%).
Skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 10,8 Mkr. Ökningen i jämförelse med 2008 är 0,7 Mkr, viket motsvarar en ökning med 0,2% (4,2 %). I ök- ningen ingår för 2009 2,1 Mkr som avser ökade intäkter för fastighetsavgift.
Resultaträkning (Mkr) Utfall 2009 Utfall 2008
Ökn/
minskn %
Verksamhetens intäkter 76,6 71,9 +6,5
Verksamhetens kostnader -537,1 -532,2 +0,9
Avskrivningar -13,6 -12,1 +12,6
Verksamhetens nettokostnader -474,1 -472,4 +0,4
Skatteintäkter 501,5 494,8 +1,4
Generella statsbidrag -19,0 -13,0 +45,8
Summa skatter och statsbidrag 482,5 481,8 +0,2
Finansiella intäkter 1,2 0,1 -
Finansiella kostnader -8,7 -13,3 -34,8
Årets resultat 0,9 -3,9
För 2009 beslutade AFA att ingen avgift skulle erläggas för vissa delar av avtalsför- säkringarna. Detta medförde att kommunen fick 4,0 Mkr i minskade kostnader (inklu- sive löneskatt).
Under 2009 har samtliga kommuner erhållit utdelning från SKL (Sveriges kommuner och landsting) för Smedjebackens del erhölls 601 tkr.
I likhet med tidigare år är att informationsvärdet i resultaträkningen skulle öka om den även kompletteras med årets budget. Med fördel kan även not kring intäkter och kostnader utvecklas så att större kostnadsposter, t.ex. personalkostnader framgår av noten.
3.2.2 Balansräkning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, av- sättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, i allt väsentligt rätt periodiserade och i allt väsentligt har värderats enligt principerna i KRL.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor till pos- terna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har i flertalet fall bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Underlag saknas dock till ett antal poster bland annat interimsfordringar och interimsskulder.
Efter genomförd granskning kan följande synpunkter och kommentarer nämnas:
Tillgångar:
Rutinerna för redovisning av anläggningstillgångar bör ses över. Bland annat bör det fastställas att avskrivningar påbörjas månaden efter att anläggningen tagits i bruk, i enlig- het med god redovisningssed.
Enligt RKR:s rekommendation nr 11 ska för varje slag av materiell anläggningstillgång bland annat upplysningar lämnas om tillgångarnas anskaffningsvärde, ackumulerade av- skrivningar, årets investeringar samt årets avskrivningar. Detta kan antingen ske direkt i balansräkningen eller i not till balansräkningen.
Skulder:
Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. I samband med bokslutet bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har. Det är även viktigt att säkerställa att uppbokade skulder är externa och existerar.
Det är positivt att man för 2009 har bytt redovisningsprinciper avseende de timanställdas löner, så att de fortsättningsvis ska redovisas i enlighet med god redovisningssed, dvs att timlöner som avser december, men utbetalas i januari året efter, belastar rätt år. I årets re- dovisning har dock inte någon förändring påverkat årets resultat. Motsvarande hantering bör även göras för bland annat ersättning för obekväm arbetstid.
Vid uppbokning av semesterlöneskuld, timlöner mm ska personalomkostnader beräknas på det av Sveriges Kommuner och Landstings fastställda arbetsgivaravgifter (det sk PO- pålägget).
3.2.3 Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen i allt väsentligt redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några av posterna i kassaflödesanalysen är dock svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.
En verbal beskrivning av vad kassaflödesanalysen visar skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen.
3.2.4 Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens eko- nomiska ställning och åtaganden och innehåller en bra redogörelse för verksamheten i bo- lagen.
I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den sammanställda re- dovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå.
Koncernens resultat 2009 uppgår enligt årsredovisningen till 6,2 Mkr (1,7 Mkr). Det egna kapitalet uppgår till 6,4 Mkr (1,6 Mkr).
Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån un- derlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovis- ning gällt. För att säkerställa konsolideringen av de ingående enheterna bör rutinen för eli- minering av koncerninterna poster stärkas. I rutinen bör båda parter bekräfta mellanhavan- den och eventuella differenser utredas.
Kommentarerna bör utvecklas till kommande år, så att de även inkluderar övriga enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Vidare bör noterna till den samman- ställda redovisningen utvecklas.
3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper
Vi bedömer i likhet med tidigare år att årsredovisningen kan utvecklas ytterligare avseen- de information om tillämpade redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3).
Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. En genomgång bör göras för att komplettera kommande årsredovisningar med nödvändiga uppgifter. Några exempel där kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation, utöver det som angivits under respektive rubrik:
RKR:s rekommendation nr 2.1: I not ska anges kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt.
RKR:s rekommendation nr 7.1: Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad re- dovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen.
RKR:s rekommendation nr 13.1: Upplysningar kring finansiella- respektive operatio- nella leasingavtal ska lämnas.
RKR:s rekommendation nr 15.1: Redovisning av lånekostnader anger att information ska lämnas kring vilken metod som tillämpas för redovisning av lånekostnader.
RKR:s rekommendation nr 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat aktuali-
