• No results found

Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

In document Granskning av årsredovisning 2009 (Page 7-13)

3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överens-stämmer med kraven i KRL.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning

Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. För-valtningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell med aspek-terna resultat och kapacitet samt risk och kontroll, både för kommunen och koncernen.

Analysen ger en bra bild av kommunen och kommunkoncernens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi.

Händelser av väsentlig betydelse

Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret.

Förväntad utveckling

Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommu-nens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.

Väsentliga personalförhållanden

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt ålders-indelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information.

Redogörelsen kan med fördel utvecklas genom att kompletteras med en bedömning av framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning samt vilket arbete som utförs för att hantera dessa frågor.

Det gemensamma målet kring att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5% har uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,8% till 5,6%.

Gemensam förvaltningsberättelse

Enligt RKR 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvalt-ningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar en finansiell analys avseende koncernen för 2009. Sedan återfinns separata redogörelser för respektive bolag.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller en målavstämning av fullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning. Vidare återfinns en redo-görelse kring visionen och utvecklingsområden. Åresredovisningen har i år även komplet-terats med en separat miljöredovisning.

Det som hade höjt informationsvärdet ytterligare är fylligare kommentarer avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat utvecklas och förklara större avvi-kelser samt beskriva vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för en ekonomi i balans även under kommande år.

3.1.1.2 Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av årets inve-steringar och hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 16,4 Mkr (43,6 Mkr), att jämföra med budgeterade investeringar om 14,3 Mkr. Utöver detta har under året även fotbollshallen förvärvats om 7,3 Mkr, vilken är upptagen bland kommunens anläggnings-tillgångar. Den totala investeringsutgiften för 2009 uppgår genom detta till 23,7 Mkr.

I förvaltningsberättelsen framkommer att de största projekten varit ombyggnad av Vads skola om 8 Mkr, gatubelysning om 1,7 Mkr samt gång- och cykelväg till Morgårdsham-mar om 1,6 Mkr.

Det är positivt att årets investeringsredovisning har kompletterats med investeringsutgif-terna under den senaste 5-årsperioden inom olika områden. För att ytterligare öka informa-tionsvärdet av investeringsredovisningen, kan med fördel en särredovisning ske av de stör-re projekten, där man bör ange budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall in-vesteringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av be-räknad kvarstående kostnad kan göras.

I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringarna utvecklas ytterligare.

3.1.1.3 Driftredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att driftredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av hur utfallet förhål-ler sig till fullmäktiges budget. I driftredovisningen görs dock en uppföljning av nämnder-nas utfall mot budget exklusive kapitalkostnader, medan det i nämndernämnder-nas verksamhetsbe-rättelser görs en jämförelse inklusive kapitalkostnader. Detta medför att avvikelsen mot budget avviker mellan driftredovisningen och verksamhetsberättelserna. För att få en tyd-ligare redovisning, bör redogörelserna göras enhetliga.

Nämndernas budget, utfall, budgetavvikelse samt prognos lämnad i samband med delårs-rapporten, redovisas i tabellen nedan (i enlighet med utfallet i driftredovisningen):

Driftredovisning per nämnd, tkr Budget Utfall

Budget-avvikelse

Prognos delår

Kommunstyrelse -53 665 -53 494 171 200

Kulturnämnd -7 700 -7 659 41 0

Miljö- och byggnadsnämnd -6 480 -6 462 18 100

Barn- och utbildningsnämnd -163 317 -163 787 -470 -216

Socialnämnd -161 393 -159 284 2 109 310

Överförmyndarnämnd -288 -279 9 0

Västerbergslagens kulturskola -2 313 -2 384 -71 0

VBU -55 550 -54 880 670 -750

Revision -650 -569 81 0

Summa nämnderna -451 356 -448 798 2 558 -356

Totalt redovisar nämnderna ett överskott om 2,5 Mkr (-12,0 Mkr) där barn- och utbild-ningsnämnden redovisar ett underskott om 0,5 Mkr, att jämföra med föregående år då un-derskottet uppgick till -6,4 Mkr. Socialnämnden redovisar överskott om 2,1 Mkr (under-skott -0,5 Mkr). Årets utfall har påverkats positivt av sänkta kostnader för avtalsförsäk-ringar med 3,9 Mkr.

I jämförelse med prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten redovisar soci-alnämnden och VBU de största avvikelserna. Båda redovisar ett slutligt utfall, betydligt bättre än lämnad prognos.

I respektive nämnds verksamhetsberättelse kommenteras årets resultat. För socialnämnden redovisas det största överskottet inom barn- och ungdomsvården (3,6 Mkr) medan kostna-derna för ekonomiskt bistånd har överskridit budget med 2,7 Mkr.

I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen.

3.1.2 Balanskrav

Bedömning och iakttagelser

Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för 2009.

Årets överskott medför dock inte att underskottet från 2008 kunnat återställas. Detta ska enligt beslut i fullmäktige göras under 2010.

I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat re-gleras och återställas under de närmast följande tre åren. Det finns ett kvarstående under-skott från 2008 om -4,5 Mkr.

I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster ut-ifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt ore-aliserade förluster på värdepapper.

Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 0,4 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 0,5 Mkr.

3.1.3 God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att det finansiella målet inte uppnås i och med resultat- och ställning 2009.

Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsre-dovisningen i stor utsträckning för 2009.

Fullmäktige fastställde inga nya mål med avseende på god ekonomisk hushållning i sam-band med budget 2009. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp från tidigare år avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Enligt kommunallagen ska mål avseende god ekonomisk hushållning fastställas i samband med budgeten.

3.1.3.1 Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot det finansiella målet.

Verksamheternas nettokostnader

Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 98% för 2009. Detta medför att målet inte har uppnåtts för året.

3.1.3.2 Mål för verksamheten

I årsredovisningen görs en avstämning mot verksamhetsmålen.

Verksamhetsmål Utfall 2009 Måluppfyllelse

(kommunstyrelsens be-dömning)

Gemensamt

Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordi-narie arbetstiden.

Utfall 081231 6,5%

Utfall 091231 5,6% Målet uppnås

Socialtjänst

- Förebyggande insatser ska stär-ka människors möjligheter att leva ett självständigt liv och där-igenom minska behovet av soci-albidrag.

- Barn och ungdomar ska så långt möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö.

Utfall 2004 322 hushåll Utfall 2009 306 hushåll

Färre barn och ungdo-mar har varit i behov av insatser för såväl öppen-insatser som placeringar jämfört med 2004

Målet uppnås i jämförel-se med 2004, men antal hushåll har ökat i jämfö-relse med föregående år Målet uppnås i jämförel-se med 2004

Skola

- Andelen elever som väljer skola inom kommunen är högre än 2005.

- Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i för-hållande till 2005.

Antalet hushåll som varit i behov av försörjningsstöd har ökat kraftigt under 2009, men antalet hushåll var ändå färre än mätåret 2004.

3.1.3.3 Sammanfattande bedömning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kommunen inte uppfyller det finansiella målet för 2009.

Bedömningen är vidare, enligt målavstämningen i förvaltningsberättelsen, att målen för både socialtjänst och skola har uppnåtts för året. Även det gemensamma målet kring den totala sjukfrånvaron är uppnått. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 5,6% (6,5%).

Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren. I likhet med tidigare år är rekommendationen att målen bör förnyas och omprövas varje år. Om man mäter förbättringar mellan åren, kan med fördel en jämförelse göras med föregående år istället för en tidpunkt som ligger längre tillbaka i tiden.

3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina upp-drag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

Bedömning och iakttagelser

Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar

Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur:

 Verksamhetsbeskrivning

 Årets händelser

 Ekonomisk analys

 Framtiden

Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till full-mäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse

Verksamhetsberättelserna ger i stort en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhål-lande till fullmäktiges uppdrag.

I likhet med tidigare år bedömer vi att ett tydligare samband behöver finnas mellan budge-tens beskrivning av verksamheternas uppdrag/ förväntningarna på verksamheterna och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Detta gäller framförallt vad som presterats om verksamhetens omfattning och kvalitet. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhetsbeskriv-ningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt.

Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åt-gärder som gjorts

Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken ”Ekonomisk

3.2 Rättvisande räkenskaper

In document Granskning av årsredovisning 2009 (Page 7-13)

Related documents