3. Slutsatser
3.2 Rösträtt för kvinnor
Fråga nummer två handlade om vad Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtts tidning, Rösträtt för kvinnor, rapporterade om den kungliga propositionen och riksdagsdebatten. L.K.P.R. startade en egen tidning för att på ett bra sätt få ut information om rösträtten till landets alla kvinnor, och behandla saker som rörde rösträttsfrågan.110 Tidningen startades i samband med nyheten om den kungliga propositionen om, politisk rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på samma villkor som för svensk man. 1912 var det extra viktigt för kvinnorna att göra sina röster hörda om önskan att bli fullmyndiga medborgare skulle bli verklighet.111 RfK skrev hur viktigt det var för alla, kvinnor och män, att stödja den kungliga propositionen, och få in så många sympatisörer i Första och Andra kammaren genom landstingsvalen. Möten ordnades
107 1912 Andra kammarens Protokoll 6 Nr 43-55 sid 82
108 Rösträtt för kvinnor nr 5 sid 5
109 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 15-16
110 Rösträtt för kvinnor nr 1 sid 1
över hela landet på Maria bebådelsedag den 25:e mars, både manliga och kvinnliga talare medverkade och argumenterade starkt för kvinnlig rösträtt för sina åhörare.112
Kvinnorna satt inte hemma och önskade att de fick rösträtt, de var ute och spred budskapet tillsammans med sina manliga rösträttsvänner, en sådan vän var statsrådet Petrén.113 Argument som att samhället behövde kvinnornas insikt och mognad användes för rösträttskampen, men många var rädda att jämnvikten partier emellan skulle skifta om kvinnorna fick rösträtt. Gång på gång bevisades det att kvinnorna var kapabla till så mycket mer, kompetens för arbete utanför hemmet och dess nytta för samhället. Tidigare forskning styrker även argumentet om att kvinnorna förtjänade rösträtt tack vare sin kompetens och arbete innan och utanför hemmet, samhället var i behov av hennes erfarenheter.114 Naturligtvis kände kvinnorna stor glädje i och med den kungliga propositionen, dock var det många som varnade för att ta ut segern i förskott, mycket arbete låg framför dem.115 Tidigare forskning har beskrivit att rösträttsarbetet kunde kännas som meningen med livet för aktivisterna, kampen för rösträtt var som ett äventyr och många njöt av att vara i händelsernas centrum trots att de blev motarbetade och ofta utskällda. För en rösträttskvinna var en person som både blev hatad och fruktad, men man ansåg att man fick vara med om mycket och lära känna många olika sidor av mänskligheten. För de inblandade var det något speciellt men svårt att sätta fingret på för utomstående. Dessa kvinnor representerade något mer än sig själv, det var en livsform av andlighet som inte var något religiöst utan politiskt.116
RfK rapporterade grundligt från riksdagsdebatterna och trots att nederlaget var väntat, kan man med säkerhet, anta att kvinnorna var mycket besvikna. I Första kammaren röstades förslaget ner med 86 mot 58 röster, medan i Andra kammaren röstades förslaget igenom med 140 mot 66 röster, men eftersom Första kammaren röstat nej gick inte förslaget igenom och kvinnorna och dess vänner hade två år på sig att bli ännu starkare och kämpa ännu hårdare då frågan skulle tas upp i riksdagen igen.117
112 Rösträtt för kvinnor nr 1 sid 3 och nr 2 sid 1
113 Ibid nr 2 sid 6 och nr 4 sid 3
114 Carlsson. Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati sid 216
115 Rösträtt för kvinnor nr 4 sid 1
116 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 281
3.3 Slutsatser
Man kan dra slutsatsen att många män under 1900-talets början var rädda för att förlora sin position i samhället, att deras röst inte skulle betyda lika mycket längre om kvinnor fick rösträtt på samma villkor som män hade. Detta stödjer även min teori då den manliga eliten var rädda för följderna av den kvinnliga rösträtten, och att traditioner skulle brytas.118 Trots att kvinnor kunde arbeta med nästan vad som helst, betalade skatt, kunde äga sitt egna hem så hade hon inte samma rättigheter när det kom till inflytande inom politiken. Argumentet att kvinnor endast skulle engagera sig i kvinnofrågor och barns rättigheter är enligt mig inte konstigt, jag tror dock inte att det var det enda dem skulle engagera sig i, men i början skulle dem antagligen ägna sig mycket år just sådana frågor. Teorin stödjer genuskonceptet att många av maktens män ansåg att kvinnorna skulle ta hand om hem och barn, därför om de fick rösträtt skulle de endast engagera sig i sådana frågor.119 Kanske kände dem att män antagligen inte såg hur bristande lagarna var och ville förbättra dem, vissa män ansåg säkerligen lagar angående kvinnor och barn tillräckliga, men då dem inte levde efter dem insåg de inte hur bristande de var.
Frågan om alkoholförbudet förbryllar mig, Herr Thyrén menade att om kvinnor fick rösträtt skulle det öka anhängare av totalförbud mot alkohol i Andra kammaren, han menade även att ett sådant förbud endast skulle vara bra om riksdagen vald på dåvarande grunder bestämde om det.120 Jag ser inte vad skillnaden skulle vara om en riksdag av män skulle införa ett alkoholförbud, än en riksdag med både män och kvinnor? Många kvinnor både innan och efter 1900-talet, fick uppleva alkoholens baksida, män som missbrukade alkohol och vilka konsekvenser det fick, så som bristande ekonomi, misshandel och övergrepp, så att kvinnor skulle vara för ett alkoholförbud är i sig inte konstigt, utan en självklarhet. Men jag ställer mig frågan varför ett beslut om alkoholförbud skulle vara mer legitimt om män beslutade om det, än både män och kvinnor.
Teorin stödjer att det inte endast var att få lägga sin röst i en valurna som var kvinnornas krav, det innebar att få göra sin röst hörd, att representera andra, kunna bli valbar och formulera egna politiska frågor. Det innebar även att få teoretisk utbildning och högre tjänster, att modernisera äktenskapslagstiftningen och att bli fullfjädrade medborgare.121
118 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 51-54
119 Ibid sid 15-16
120 1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42. Sid 35-37
Många av dåtidens argument kan jämföras med dagens tid, och det för ett tag sedan avslutade presidentvalet i U.S.A. Då många ansåg att Hillary Clinton inte kunde bli president endast för att hon var kvinna, många erkände, inklusive kvinnor, att även om hon hade vart det bästa alternativet hade dem inte röstat på en kvinna. Clinton har gjort mycket för politiken men att vara president duger hon inte till. Precis som svenska kvinnor kunde få arbeta med välgörande ändamål, rösta i kommunala val, vara stadsfullmäktig och rösta fram representanter till Första kammaren, men hon dög inte till att ha rösträtt och valbarhet som män. Man kan även titta på hur Sverige är i dag, ja, kvinnor har rösträtt, alla medborgare har rösträtt, men liknande problem kvarstår, liknande argument kvarstår. Argument som att kvinnor inte har samma kunskap angående politik, de kan inte styra utan påverkas för mycket av känslor, var argument som användes under 1800-talet och 1900-talet och som även kan hittas i dagens debatt. Jag anser att det är inte lika många kvinnor som män inom politiken, och när vi pratar om jämställdhet är det många av maktens män som inte vill backa, som är rädda att förlora makten.
Käll- och Litteraturförteckning
Källor
- Tryckta källor
1912 5 Saml Konstitutionsutskottet. Nr 33
Rösträtt för kvinnor I-III 1912-1914 Föreningsarkivet i Värmland
1912 Andra kammarens Protokoll 6. Nr 43-55
1912 4 saml. 2 Band Motioner. Andra kammaren nr 191-327. Nr 307 och 316
1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42
Svensk Författnings-Samling med bihang 1909. Nr 34
- Elektroniska källor
Tvåkammarsystemet http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/riksdagens-historia/ 20/11-16
Förklaring till boskillnad http://www.alltomjuridik.se/kronikor/hemskillnad-boskillnad-okanda-begrepp-for-dagens-unga-jurister/ 20/11-16
Förklaring till utskyldsstrecket http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2006-2/pdf/HT_2006_2_333-338_andersson.pdf hämtad 22/11-16
Förklaring till den 40-gradiga skalan
http://www.livs.se/portal/page/portal/startsida/detta_ar_livs/livs_i_politiken/Historisk_bakgru nd hämtad 23/11-16
Förklaring till dagtraktamente
https://www.vero.fi/sv-FI/Personkunder/Kilometerersattning_och_dagtraktamente hämtad 01/12-16
Utvigdad rösträtt för män 1909 http://www.inarchive.com/page/2010-11-06/http://rixlex.riksdagen.se/templates/R_Page____11568.aspx Hämtad 1/2-17
Valet 1911
http://www.scb.se/H/SOS%201911- /Valstatistiken/Riksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968/Valstatistik-Riksdagsmannavalen-1909-1910-1911.pdf sid 8, 36 Hämtad 2/2-17
Om Karl Staaf https://www.staaff.se/om-karl-staaff/ Hämtad 2/2-17
Litteratur
- Tryckt litteratur
Backman. Jarl, Rapporter och uppsatser, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur AB, 2008
Bokholm. Sif, En kvinnoröst i manssamhället, Agda Montelius 1850-1920. Södertälje: Stockholmia Förlag, 2000
Carlsson. Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati
1880-1910. Lund: Studentlitteratur, 1986
Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse Falun: Atlas Akademi, 2006
Patel. Runa och Davidson. Bo, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 3:e upplagan, Lund: Studentlitteratur AB, 2003
- Elektroniska källor
Blom. Ida, Structures and Agency: a transnational comparison of the struggle for women's
suffrage in the Nordic countries during the long 19th century. Scandinavian Journal, 2012
http://dx.doi.org/10.1080/03468755.2012.729023 Hämtad 15/11-16
Florin. Christina, Heightened Feelings! Emotions as ‘Capital’ in the Swedish Suffrage Movement. Women's History Review, 2009 http://dx.doi.org/10.1080/09612020802316694 Hämtad 15/11-16
Karlsson Sjögrens. Åsa, Women's Voices in Swedish Towns and Cities at the Turn of the
Twentieth Century: municipal franchise, polling, eligibility and strategies for universal suffrage. Women's History Review, 2012 http://dx.doi.org/10.1080/09612025.2012.661150