Riksdagsdebatterna

Många viktiga reformer har skett i Sverige och politiken ser annorlunda ut i dag än den gjorde i början av 1900-talet. I dag har vi allmän rösträtt för alla medborgare, medan under 1900-talets början hade inte alla män rösträtt och endast ett fåtal kvinnor hade kommunal rösträtt.⁸⁷ Med en tvåkammarriksdag var propositioner tvungna att bli accepterade i båda kamrarna för att gå igenom.⁸⁸

Första kammarens debatt inleddes med Herr Thyrén som yrkade på avslag.⁸⁹ Många i Första- och Andra kammaren ansåg det underligt att Herr Thyrén motsatte sig rösträtten för kvinnor, när han tidigare med stor glöd debatterat för den. Herr Thyrén gav en vag anledning till sin ändring av åsikt, nämligen att det var på grund av bättre insikt han ändrat åsikt. Vilken är denna insikt kan man undra. Är det på grund av nyttan kontra skadan? Eller är det antalet röstberättigade kvinnor som skrämde honom? Är insikten att kvinnorna skulle bli fler än männen som han nu bytt sida och menar att kvinnor skulle sätta samhället i fara?90 Att vissa lagar skulle bli svårare att få igenom är enligt mig rätt självklara, speciellt med det exempel Herr Thyrén angav; att få bort gifta kvinnor med barn och unga kvinnor från industrierna. Det är en självklarhet att många kvinnor skulle bestrida en sådan lag.91

86 Patel. Runa och Davidson. Bo, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning, sid 118-119 och Backman. Jarl, Rapporter och uppsatser, sid 54,58

87 http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/riksdagens-historia/ 20/11-16

88 http://www.livs.se/portal/page/portal/startsida/detta_ar_livs/livs_i_politiken/Historisk_bakgrund 20/11-16

89 1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42. Sid 44-47

90 Ibid Nr 35-42. Sid 35-37

Man kan anta att Herr Thyrén tillhörde de välbärgade i samhället då han uttryckte rädsla inför kvinnornas attack mot den 40-gradiga skalan.92 Ett utav de starkaste argument Herr Thyrén, enligt mig, gav var att kvinnan skulle ägna sina krafter åt att uppfostra sina barn och sköta hemmet, och hade hon krafter kvar skulle hon uppfostra barnen ännu bättre och sköta hemmet ännu bättre, vilket han påpekar flera gånger.⁹³ I Christina Florins genusteori nämns mäns rädslor, och i Herr Thyréns tal kan man urskilja många av de rädslor som Florin skriver om, kvinnorna skulle bli fler till antalet än männen, där av var risken stor att politiken skulle bli feminiserad. Kvinnans uppgift enligt Herr Thyrén var att uppfostra barnen och ta hand om hemmet. Kanske fanns rädslan för ett tredje kön och att kvinnorna skulle odla skägg och förlora sin sexuella identitet.⁹⁴ Även tidigare forskning stödjer uppfattningen av manlig rädsla för kvinnokämparna,⁹⁵ den styrker även de som motsatte sig argumentet om skiftande balans i partier och riksdagen.⁹⁶ Man kan se att Herr Thyrén är en av de män som inte ville ändra på könsuppdelningen, att kvinnor skulle vara kvinnor, ta hand om hem och barn medan männen skötte de viktiga arbetet med landets lagar och säkerhet. Man kan läsa in att Herr Thyrén var en sådan man jag beskrev i min teoretiska utgångspunkt, att han var en av dem som ville bestämma vad kvinnor kunde och inte kunde arbeta med.⁹⁷

Ett argument som återkom genom åren och även i tidigare forskning, var att kvinnorna inte visat något intresse för rösträtt.⁹⁸ När Herr Hellberg visade siffror på 142 000 ansågs det vara en för liten mängd kvinnor som var intresserade, trots att siffran antagligen kunde tredubblas på kort tid. Många argument mot kvinnlig rösträtt framfördes, allt från att kvinnor inte skulle beblanda sig med något så smutsigt, till att släktet skulle gå under om kvinnan ägnade sin tid åt politik. Jag håller med Herr Hellberg om att det är underligt att vissa kvinnor kunde få kommunal rösträtt och sitta som stadsfullmäktige i städerna, men inte vara valbara till Första och Andra kammaren. Kanske är Herr Hellbergs varning om att kvinnorna skulle vända sig emot de partier som röstade nej rättfärdigad.⁹⁹

92 1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42. Sid 37-39 och

http://www.livs.se/portal/page/portal/startsida/detta_ar_livs/livs_i_politiken/Historisk_bakgrund 20/11-16

93 1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42. Sid 44-47

94 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 55-56

95 Florin. Christina, Heightened Feelings! Emotions as ‘Capital’ in the Swedish Suffrage Movement. Women's History Review, 2009 http://dx.doi.org/10.1080/09612020802316694 sid 7 Hämtad 15/11-16

96 Carlsson. Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910. Lund: Studentlitteratur, 1986 sid 65

97 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 15-16

98 Carlsson. Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910 sid 103

Kvinnornas egna opinionsbildning kan tolkas som både stark och svag, 142 000 är väldigt många människor, men väljer man att se på antalen i de olika kvinnoföreningarna, och som tidigare forskning visar på var det svårt att få kvinnor att stanna kvar i föreningarna, speciellt de som inte låg i städerna, där det kunde få stora konsekvenser att erkänna sig medlem i en rösträttsförening som L.K.P.R.¹⁰⁰ Om kvinnorna hade vart färre under något år, kunde motståndarna visa på att siffrorna sjönk och att kvinnorna i själva verket inte var så intresserade av rösträtt som vissa ville få det att se ut. Siffror kan tolkas på olika sätt, av antalet kvinnor som levde i Sverige under 1912 och var i myndig ålder, kanske motståndarna hade rätt och 142 000 var inte ett stort antal.

Många hade framfört krav på vad som skulle uppnås innan kvinnor fick rösträtt, undersökningar och en proposition från regeringen var några av dem. Trots att dessa krav uppfyllts var nejsägarna inte redo att ge kvinnorna rätt. Detta kan anses som tomma löften och man kan förstå bitterhet och besvikelsen från kvinnornas och dess vänners sida.¹⁰¹ Att ingen kan representera någon annans sak lika bra som sina egna är en mycket bra poäng, anser jag, och jag håller med Herr Olsson med andra att män inte representerade kvinnorna på ett bra sätt.¹⁰² Tidigare forskning stödjer denna slutsats och att många var av åsikten att det inte fanns något skäl till att inte ge kvinnorna rösträtt, för att vissa ansåg att dem inte skulle använda rösträtten på bästa sätt. F.T. Borg menade just att för att lära sig att använda sin rösträtt måste man få bruka den.¹⁰³ Alla revolutioner stöter på motstånd, och om man skall tro på att kvinnorösträttskampen var en utveckling av den franska revolutionen, som statsminister Staaff menade så är det inte konstigt att den stötte på just motstånd.104

Att rikets angelägenheter skulle läggas i obeprövade händer var något många var oroliga för. Om kvinnor fick rösträtt skulle männen bli minoritet i riksdagen, detta är förståeligt att många män inte ville skulle ske.¹⁰⁵ Det var inte någon rätt att ha rösträtt utan ett uppdrag, varför kunde inte nejsägarna se att kvinnorna var redo och villiga att ta på sig det uppdraget? Argument att inte ens alla män visste tillräckligt om politik, medförde att det alltså inte skulle vara en förbättring om kvinnorna fick det.¹⁰⁶ Nya utbildningsmöjligheter fanns i början av 1900-talet, varför användes inte dessa resurser 1912 för att utbilda medborgarna i politik? I skolorna eller

100 Florin. Christina Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse sid 299

101 1912 Första kammarens protokoll 4. Nr 35-42. Sid 68

102 Ibid Nr 35-42. Sid 75

103 Carlsson. Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati sid 102

104 Ibid Nr 35-42. Sid 79-82

105 1912 Andra kammarens Protokoll 6. Nr 43-55 sid 35-36

egna politiska studiecirklar? På så sätt fick alla medborgare kunskaper de behövde. Att kvinnorna inte skulle förvänta sig rösträtt utan hårt arbete,107 tror jag inte någon kvinna förväntade sig, med tanke på att rösträttskampen hade pågått sedan 1880-talet och skulle pågå ett bra tag till.¹⁰⁸

Den tidigare forskningen angående den kvinnliga rösträttskampen, utgår till större del från ett kvinnligt perspektiv, vilka var kvinnorna som drev saken framåt? Hur arbetade kvinnorna, dessa utgångspunkter är mycket bra och välskrivna men det saknas ofta det manliga perspektivet, förståelsen för varför många av männen i riksdagen var emot kvinnlig rösträtt och valbarhet. Min undersökning utgår mestadels från just de manliga åsikterna, vilka argument som framkom både för och emot. Än i dag hör man uttryck som ”varför ändra på något som fungerar?”, kanske var det även så i början på 1900-talet, männen i riksdagen ansåg att dem gjorde ett bra arbete för alla medborgare i Sverige, män hade i århundraden behärskat den politiska arenan och ansåg därför att det inte fanns något skäl till ändring och släppa in kvinnor i riksdagen. Rösträttskvinnorna och flera män ville dock ändra på staten eftersom staten bestämde könsförhållanden och arbetsfördelningen i samhället, kvinnorna ville inte vara beroende av förmyndare eller sina äkta makar, de ville vara fria individer och medborgare. Med tanke på att kvinnorna hade skyldigheter precis som männen, borde de även ha samma rättigheter, oberoende av deras makar.¹⁰⁹