R EDOVISNING AV EMPIRISKT MATERIAL

I det här kapitlet presenteras tolv bilderböcker som valts ut till analys. Varje bilderbok har ett eget underkapitel som inleds med en kort sammanfattning av dess handling. Därefter behandlas de olika temata som är aktuella för vår mångfaldsdefinition.

5.1 D

Baserat på de kriterier som fördes fram i metodkapitlet (se s.15f) består vårt urval av nedanstående bilderböcker:

Alfons och soldatpappan av Gunilla Bergström Fru Sunesson är ute och cyklar av Quentin Blake

Farbror Dag Drömlund och drömfartyget av Anders Brundin & Joanna Rubin Dranger Katter ska slåss (med varandra) av Nick Butterworth

Pipen av Emma Chichester Clark Söta Salma av Niki Daly

Elenas serenad av Campbell Geeslin & Ana Juan Tutu och tant Kotla: en hejhej bok av Gunna Grähs Vilken vän: en bilderbok från Tanzania av John Kilaka Morris och Griffo av Lotta Olsson & Maria Jönsson

Milja och grannarna av Annika Sandelin & Linda Bondestam

Lejon på stan av Finn Zetterholm & Jens Ahlbom

Vi har valt att endast skriva ut sidhänvisningar då vi citerat något ur boken. Flertalet av bilderböckerna saknar sidnumrering och därför har vi valt att börja räkna sidorna från den sida där historien tar sin början. Då text och bild är uppdelade på var sin sida, eller sträcker sig över två sidor, har vi valt att förteckna uppslag istället för sida. Detta eftersom vi inte vill göra en uppdelning i det fragment av historien som förtäljs på ett uppslag.

5.1.1 A

Gunilla Bergströms bok om Alfons och soldatpappan handlar om den 6-åriga pojken Alfons och hans nya vän Hamdi. Alfons beundrar Hamdis far som byggt ett fotbollsmål och startat ett fotbollslag för alla barn i området. Att Hamdis pappa dessutom har varit soldat i sitt tidigare hemland är något som Alfons finner intresseväckande.

Alfons och Hamdis genus framgår genom att de omnämns vid maskulint pronomen samt genom visuella stereotyper. Alfons har kort stubbigt hår, brun kofta och bruna byxor med en lapp på vänstra knäet. Hamdi har tjock svart hår och bär en vit tröja med

Utomhusmiljön består av grå höghus, stenplattor och en stor gräsmatta. Endast den direkta miljön kring karaktärerna, bortsett från husen, är detaljerad. Miljön hemma hos Hamdi beskrivs som annorlunda utifrån Alfons perspektiv. Det finns många orientaliska mattor, spetsgardiner, mönstrade kuddar, en grön lampa med fransar och en parabol. Alfons finner det även ovanligt att det ofta är släktingar på besök hemma hos Hamdi. När Alfons äter middag hemma hos Hamdi hjälper han till att duka fram. Middagen består av risgryta med kryddsås, men innan maten skall ätas sitter alla stilla för att be bordsbön till Alltings Stora Gudamakt. Alfons finner bordsbön ovanligt och högtidligt och noterar att han och hans pappa inte har det lika högtidigt hemma hos sig vid middagen.

Alfons och Hamdi ser ofta på filmer där krig är en väsentlig del av handlingen. Alfons pappa tycker inte om att de tittar på våldsamma filmer, men serverar dem ändå popcorn. Alfons och Hamdi leker även krig och vill ha våldsbetonade leksaker. Att pojkarna inte är riktiga ovänner försvårar deras lek. Innebörden av krig är något som de ofta tänker på. Hamdis far är en före detta soldat, men var någonstans nämns inte, endast att Hamdis pappa var inblandad i ”ett riktigt krig, i sitt förra land” (s.4). Hamdis pappa har även startat ett fotbollslag och då de bygger fotbollsmålet, frågar Alfons sin väns far om han tidigare har varit soldat. Fadern säger att krig är obehagligt, och att de inte bör prata om det. Alfons undrar om de kan prata om det någon annan gång, vilket Hamdis pappa är ovillig till och svarar undvikande.

Då Alfons återigen ber Hamdis pappa berätta om sin tid som soldat, svarar fadern att krig inte går att berätta eftersom det är alltför komplext. Det enda säkra med krig är att det finns två sorters människor, de som bygger upp och de som förstör. Eftersom Hamdis pappa tystnar, inser Alfons att krig är allvarligt och vill inte vara påstridig. Hamdis far ångrar sig och vill berätta om ett specifikt scenario, men ger det förbehållet att Hamdi och Alfons måste lyssna som ”vuxna karlar” (s.17). Då fadern berättar sin historia sitter barnen på varsitt av pappans knän.

I Hamdis fars hemland finns ingen skog och striderna ägde rum i ensliga byar i öknen. En varm dag när Hamdis pappa var i en övergiven by, fick han uppleva sitt första bombattentat. Han sökte skydd i ett utav husen och alla soldaterna lade sig platt på magen i försök att skydda sig. Iklädd militärgröna kläder log han med händerna för öronen och sitt vapen vid sidan om sig. Runt honom log nedfallna tegelstenar, och utanför de gallerförsedda men glasfria fönsterna, brann det. När barnen frågar om han var rädd, svarar Hamdis pappa att han var ”så rädd, så rädd” (s.20).

Då Hamdis far väntade på att bombanfallen skulle upphöra, kom en myra fram. Myran förmedlade en känsla av hopp till fadern eftersom myran fortsatte sitt arbete då

bombningarna upphörde. När Hamdis pappa berättat klart påpekar han att myran inte brukar vara med i krigsfilmer. Alfons och Hamdi tror att de förstår vad Hamdis far menar. De tänker på myran och på den känsla av hopp som myran förmedlade. Då målburen, som barnen hjälpt till att bygga, blir förstörd blir Alfons och Hamdi upprörda och vill omedelbart springa ut och inspektera. Hamdis far ber dem att sitta kvar vid middagsbordet, men efter middagen tar fadern initiativ till att återigen bygga upp målburen. Detta gläder och förvånar pojkarna. Hamdis pappa refererar

5.1.2 F

S

Quentin Blakes bilderbok Fru Sunesson är ute och cyklar handlar om en dam som för att göra sin cykeltur så behaglig som möjligt, monterar på ett flertal saker på cykeln. Under tiden som Fru Sunesson cyklar kommer hon på allt fler saker som hon tycker att cykeln borde utrustas med.

Boken är skriven utifrån fru Sunessons perspektiv, med henne som huvudperson. Hon förekommer ofta mitt på bilden, och inte mycket utav miljön är utmålad. Fru Sunesson

är ute och cyklar är en i mångt och mycket symmetrisk bilderbok. Fru Sunessons

cykeltur utspelas på en landsväg som kantas av gröna växter och träd. Under sin färd passerar hon en vit liten kyrka och en inhägnad med kor.

Fru Sunesson är en äldre kvinna som är ute och cyklar. Hennes klädsel består av gröna shorts av längre modell med tillhörande jacka, vita knästrumpor, bruna snörskor och en röd sjal. Hon bär även stora runda glasögon och har en slarvigt uppsatt hårknut i det grå håret. Hennes trogna lilla vita hund Hubertus springer bredvid cykeln.

När en igelkott korsar vägen framför cykeln, upptäcker fru Sunesson att hennes ringklocka inte låter så högt som hon önskar. Hon kommer då i tanken fram till att cykeln behöver en tuta. Fru Sunesson beger sig därför till en affär där enbart tutor finns på hyllorna. Hon inhandlar tre högljudda tutor som hon ersätter ringklockan med. Eftersom fru Sunesson fortsättningsvis kommer på nya innovationer i syfte att

tillfredställa de behov som uppkommer efterhand, verkar hon inte nöjd med den cykel som hon har. Genomgående, då fru Sunesson anser att något kräver åtgärd, formulerar hon det ”vad den här cykeln behöver är…”.

När cykelkedjan hoppar av, lagar fru Sunesson den själv. Detta medför att hon blir smutsig, vilket väcker ett behov av vatten och tvål, som hon fäster på cykeln.

Allteftersom fru Sunesson cyklar vidare utrustas cykeln med fler saker. Hon sätter på en verktygslåda, och när hon känner sig hungrig tillkommer en bricka med mat. När

hennes hund Hubertus blir trött av att springa bredvid cykeln, skruvar fru Sunesson på en stol för hunden att sitta på. När der börjar regna monterar hon på två paraplyn. Regnet gör dock fru Sunesson dyster och för att motverka detta installeras en radio. Med hjälp av ett munspel spelar fru Sunesson med till musiken från radion, men hon finner till att det blir jobbigt att trampa och blåsa munspel samtidigt. För att få högre fart monterar hon på en mast och ett segel på cykeln. Som säkerhetsåtgärd sätter hon även fast ett ankare. Cykeln får allt högre fart tills den slutligen kraschar och fru Sunesson och Hubertus flyger av. Cykeln kan nu inte uppfylla fler behov, och fru Sunesson överger den till förmån för ett par rullskridskor. Människor som finns i parken fru Sunesson åker igenom på rullskridskorna, tittar efter henne. Fru Sunesson själv tycks dock inte fästa någon uppmärksamhet vid detta, utan tittar leende åt andra hållet. Hubertus är nedstoppad i en grön ryggsäck som fru Sunesson bär på ryggen.

5.1.3 F

D

D

Farbror Dag Drömlund och Drömfartyget av Anders Brundin och Joanna Rubin

Dranger, handlar om en professionell dagdrömmare vid namn Dag Drömlund. Dag spenderar dagarna ihop med glada barn medan han dagdrömmer fram lösningar för djur och människor som är i behov av hjälp. En dag blir dock Dag sjuk och behöver hjälp av barnen för att bli frisk.

För att vara mer portabel i sitt arbete som dagdrömmare bygger Dag tillsammans med barnen om en dagdrömmarfabrik till ett fartyg. Den fantastiska miljön skiftar snabbt, från en strand i Söderhavet, till en igloo på Grönland, till Manhattan i New York, USA. Personerna som bor på Grönland är iklädda vita fluffiga overaller och bor i igloos, medan Manhattan består av höga skyskrapor, cigarettfimpar på marken och hemlöshet. På Manhattan, träffar Dag Drömlund en hemlös man med grått hår, polisonger och mustasch, rosa kappa med rosa blommor på, matchande brun handväska samt en

mycket stor brun hatt som täcker nästan hela mannens huvud och ansikte. Dag råder den hemlösa mannen att bo i sin stora hatt, vilket också sker. Dag råder därefter alla

hemlösa jorden runt att bo i stora hattar och uttrycker åsikten att turkar kan bo i stora fezer och indier i stora turbaner. Språk och andra nationella kännetecken är för Dag inte något hinder för kommunikation.

Dag Drömlund och drömfartyget blir världsberömda och möts vid sin hemkomst av kungligheter och en stor folkmassa. Berömmelsen leder till ökade krav från Dags chef, vilket medför att Dag krockar med en vägg och blir sjukskriven. Tillvaron som sjuk skildras som trist och färglös och mörka bokhyllor lutar hotande över Dag som ligger i sin säng med mörka ringar under ögonen. När barnen hälsar på Dag blir hans tillvaro ljusare och genom lekar och spel hjälper barnen Dag att tillfriskna från sitt destruktiva tillstånd. Han börjar återigen dagdrömma som en följd av barnens besök. Drömmen består av ett drömdagis, som barnen bistår honom i att skapa genom att dagdrömma och Dag utses till att vara deras dagisfröken.

Barnen är av olika genus, har olika hårfärger, hudfärger, och yttre attribut såsom kläder, men de beskrivs genomgående som ett kollektiv. De är alltid glada och ställer upp för Dag, oavsett om det gäller att bygga ett fartyg eller muntra upp honom då han är sjuk. Det är inte endast när Dag är sjuk som han framställs som blek, eftersom Dag

kontrasterar boken igenom mot såväl barnen som miljön i sin vita rock och hy. Att Dag är man framgår genom att han benämns vid maskulint pronomen och utseende, då Dag exempelvis är tunnhårig. I boken besitter Dag en auktoritär roll gentemot barnen både då han är dagisfröken samt leder byggandet av fartyget. Detta framkommer då Dag står vid sidan om och dirigerar arbetet.

Dag Drömlunds chef är av kvinnligt genus och har spiralfjädrar under sina skor. På Grönland träffar Dag landets snö- och isminister, som även hon är av kvinnligt kön, vilket framkommer då ministern benämns vid ”hon”.

5.1.4 K

(

)

Nick Butterworths bilderbok Katter ska slåss (med varandra) handlar om två kattgäng som slåss med varandra. Berättaren, som är en råtta, är av egenintresse positivt inställd till konflikten. Han låter det därför bli känt för de två gängen att barnen till respektive ledare har ett kärleksförhållande. Dessa katter blir fördrivna från kattsamhället, men återvänder senare med sina kattungar.

Miljön katterna som befinner sig i är ett obefolkat industriområde i utkanten av en stad. Bilskrot, trasiga stängsel och taggtråd, nedgångna byggnader och nattsvart mörker är katternas hemmiljö.

De två kattfamiljerna som ligger i konflikt med varandra är av olika teckning. Det är svartvita katter som slåss med rödrandiga katter, i övrigt är de tämligen lika varandra till utseendet. Vari konflikten bottnar förutom genom katternas teckning, framkommer inte. Dock är konflikten djupt rotad och det råder en stark antagonism mellan parterna. När Rolle och Jullan, som är två katter från olika familjer, trotsar konventionen och inleder ett romantiskt förhållande med varandra, ogillas detta starkt av de respektive gängen. En tillfällig vapenvila införs medan gängledarna, som är Rolle och Jullans mor respektive far, tillsammans försöker lösa vad de bedömer som ett problem. Rolle och Jullan ställs till svars för sitt förhållande och måste välja mellan att bryta med varandra eller med familjen. En stor krok hänger ovanför Rolle och Jullans huvuden och förstärker den hotfulla situation de utsetts för, omringad av sina familjer. Rolle och Jullan väljer varandra och blir uteslutna ur sina respektive familjers gemenskap, samt fördrivs ur kattsamhället. När en tid förflutit återvänder Rolle och Jullan med sina kattungar. De välkomnas tillbaka till sina familjer på villkor att de bryter med varandra. Eftersom gängledarna ser fyra kattungar, vill de dela upp dessa emellan sig efter teckning. Rolle och Jullan motsätter sig detta med anledning av att de har ytterligare en kattunge. Tiger, som den femte kattungen heter, är både röd- och svartrandig i sin teckning. Detta medför att vapenvila återigen införs mellan kattgängen med Tiger som den sammanbindande länken mellan familjerna. Vapenvilan leder till en avkopplande stämning där katter från de två familjerna umgås och spelar kort tillsammans.

Det som komplicerar frågan om familjetillhörighet är kattungarna och deras teckning. Ledarna för gängen delar upp kattungarna mellan sig efter färg, och gör således en distinktion mellan kattungarna som grundar sig i utseendemässiga faktorer, som antas vara en förutsättning för familjetillhörighet. Jullans far, som är ledare för de rödrandiga katterna, talar även om kattungarna i skilda ordalag helt beroende på teckning. De rödrandiga kallar han för sötnosar, medan de svartvita kattungarna benämns som kräk. Den karaktär som uppmärksammade de två kattfamiljerna på Rolle och Jullans

förhållande, är en råtta. Råttan finner det är positivt att katterna slåss med varandra, eftersom det innebär att råttan och hans vänner lämnas ifred. Råttan är ständigt

närvarande för att få inblick i katternas förehavanden. Han har en föraktfull inställning till dem och när han upptäcker Rolle och Jullans förhållande börjar han viska genom

5.1.5 P

Pipen av Emma Chichester Clark, handlar om hunden Pipen som försöker lyda de råd

han fått av sin mor. Pipen hamnar hos en elak man på landsbygden och rymmer till staden. I staden räddar Pipen en dam, vilken tar hand om Pipen.

Pipens mor ger tre råd till honom, att alltid lyda sin husse och matte, att titta åt höger och vänster innan han korsar en väg, samt att hjälpa den som är i fara.

Miljön och karaktärerna beskrivs i förhållande till Pipen. Det är Pipens värld och perspektiv som är relevant i historien. Pipen är uppvuxen på landsbygden i ett litet rosa hus med halmtak på. Då Pipen kommer till sin nya husse hämtas han i en mörk bil med flak, vilket står i skarp kontrast till den ljusa miljö som han lämnar. Herr Jonsson, som är Pipens nya ägare, bor i ett ödsligt, dystert hus på en blåsig kulle. Det karga

landskapet tillsammans med det nedgångna huset ger intrycket av att hett Jonsson är mindre bemedlad. När Pipen rymmer från sin nya ägare till staden, träffar han en äldre dam som tar hand om honom. Den gamla damen bor i en ombonad lägenhet. Bostadens interiör och exteriör ger intryck av att innehavaren har det tämligen gott ställt. Huset är målat i ljusa färger och gatan utanför är kantad med träd, vilket ger ett lugnt, välskött och välbärgat intryck.

Orsaken till att Pipen rymmer är att herr Jonsson behandlar Pipen illa genom hot och våld. När Pipen kommer fram till staden är den full av bilar. Pipen försöker korsa en väg och följer sin mors råd och tittar åt båda håll, men inga bilar stannar. En gammal dam med käpp uppmärksammar Pipen från andra sidan gatan. Hon går rakt ut i vägen, vilket föranleder att Pipen springer fram och stoppar en bil som hotar att köra på damen. Den gamla damen svimmar och faller ned på trottoaren bredvid. En amulans hämtar damen och Pipen ger sig av till en park. Människor som observerat Pipens insats letar upp honom och för hem Pipen till den gamla damen. Hon vill att Pipen skall bo hos henne, men är rättfärdig och sätter upp lappar för den händelse att någon gör anspråk på Pipen. Detta oroar Pipen som inte vill tillbaka till herr Jonsson. Herr Jonsson ringer dock upp den gamla damen, men eftersom han anser att Pipen är en oduglig hund, får damen behålla honom. Den gamla damen, som lever ensam, blir gläds åt att behålla Pipen då de nu kan ta hand om varandra.

Den gamla damen beskrivs som vänlig och omtänksam. Hon är klädd i varma färger och har ett vänligt ansikte, medan herr Jonsson har mörka kläder, små svarta ögon och beskrivs som elak.

5.1.6 S

S

Niki Dalys bok Söta Salma handlar om flickan Salma som bor hos sina morföräldrar Salma skall gå till marknaden för att handla år sin mormor. Tvärtemot mormoderns förmaningar, förvirrar sig Salma längre in i staden och börjar prata med herr Hund. Han lurar av Salma hennes fina kläder och korgen med varor som hon precis har inhandlat. Herr Hund skrämmer därefter iväg Salma och beger sig sedan hem till Salmas mormor.

Söta Salma är en symmetrisk bilderbok som utspelar sig på den afrikanska kontinenten.

Detta framkommer genom miljöbeskrivningen, att Salma och andra kvinnliga karaktärer bär sina korgar på sina huvuden, att samtliga karaktärerna är färgade, och att en man bär en t-shirt med en bild på Afrika och texten ”Africa Viva” (s.5). Staden som Salma bor i är segregerad i en lugn och i en bråkig del. Salma bor i ett prydligt hus i den lugna delen av staden, medan herr Hund bor i den bråkiga delen av staden. Salmas hus ligger avskilt på en liten kulle till skillnad från det tätbebyggda område som den bråkiga delen av staden utgör.

Att Salma är en flicka framkommer genom feminina pronomina samt visuella attribut i form av exempelvis en klänning och ett pärlhalsband. När Salma skall gå till marknaden på sin mormor begäran, ikläder hon sig sitt ntama-skynke och huvudduk. Av sin