Mångfald i Bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:64

ISSN 1654-0247

Mångfald i Bilderboken

ur ett litteratursociologiskt perspektiv

SOFIA BJÖRKENFORS MALENA MARTINGER STORME

© Sofia Björkenfors & Malena Martinger Storme Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats

– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Mångfald i bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv.

Engelsk titel: Diversity in children’s picture books in a perspective of literature sociology.

Författare: Sofia Björkenfors och Malena Martinger Storme

Kollegium: 1

Färdigställt: 2007

Handledare: Torgil Persson

Abstract: The purpose of this Master’s thesis is to investigate how diversity takes shape in children’s picture books published in Sweden.

Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children’s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre

Macherey’s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society. To facilitate the answering of our major question on how diversity takes shape in picture books, we have divided it into two different aspects, one concerning the diversity of the characters and the other the diversity of the environment and context in which the story takes place. Our analysis shows a wide range of ages with many old single ladies. Most children are young girls, and among all the characters the females are more of initiators than the male characters. Most of the adult male

characters are single fathers. The aspects of ethnicities are usually connected with different nations and cultures, and rarely

described as problematic. The environment enhances different cultures and conflict of class by showing different socio-

economic structures such as way of living. We have come to the conclusion that children’s picture books in Sweden show a wide range of societies, characters and environments in most of the categories concerning diversity, except sexuality, language and functional disorder.

Nyckelord: Mångfald, bilderböcker, litteratursociologi, ikonotext, samhälle, speglingsteori

En bok betalar sig väl, den smyger som månljus kring

att lyssna på människans själ och på föga beaktande ting.

En dyrk kan den vara – en nyckel, som öppnar en hemlig dörr till ett hus där vi tycker oss hemma

fast vi aldrig varit där förr.

Och trista och ledsamma saker, vardagens pockande grå, kan böckerna lära oss se med

förvandlade ögon på.

(Nils Ferlin 1976, s.286)

—™–

En av de bästa sakerna med böcker är att det ibland finns fantastiska bilder i dem.

(George W. Bush¹)

—™–

Om barnen inte läser annat än de vanligaste böckerna, av de vanligaste författarna från de vanligaste kulturerna, och från de vanligaste förlagen, kommer det att fattas något i

deras diet: de blir svagare och mer mottagliga för intellektuella sjukdomar.

(Ana Maria Machado 2005, s.6)

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 I

1

1.1 S

2

1.2 D

2

1.3 U

3

2 T

4

2.1 I

4

2.2 K

6

3 T

9

4 M

12

4.1 V

12

4.2 M

13

4.3 A

15

4.4 I

16

5 R

17

5.1 D

17

5.1.1 ALFONS OCH SOLDATPAPPAN 17

5.1.2 FRU SUNESSON ÄR UTE OCH CYKLAR 19

5.1.3 FARBROR DAG DRÖMLUND OCH DRÖMFARTYGET 20

5.1.4 KATTER SKA SLÅSS (MED VARANDRA) 21

5.1.5 PIPEN 22

5.1.6 SÖTA SALMA 22

5.1.7 ELENAS SERENAD 23

5.1.8 TUTU OCH TANT KOTLA 25

5.1.9 VILKEN VÄN 25

5.1.10 MORRIS OCH GRIFFO 26

6 A

29

6.1 B

30

6.1.1 ÅLDER 30

6.1.2 GENUS 32

6.1.3 KULTUR, NATIONALITET, ETNICITET OCH SPRÅK 36

6.1.4 KLASS OCH SOCIALA STRUKTURER 40

6.1.5 FUNKTIONSHINDER 41

6.1.6 SEXUELL LÄGGNING 42

6.2 B

42

6.2.1 KULTUR, NATION OCH ETNICITET 43

6.2.2 KLASS OCH SOCIALA STRUKTURER 44

6.3 S

46

7 S

47

8 S

49

9 K

51

1 I NLEDNING

Vi har valt att studera bilderböcker eftersom vi fängslas utav detta medium för barn. De rikt illustrerade bilderna levandegör textens innehåll, och det uppstår en intressant dynamik i den helhet som bildas av dessa två enheter: bilden och texten. Genom litteratur kan en förståelse väckas för hur verkligheten kan se ut för andra människor.

Den förförståelsen underlättar och skapar även en plattform för att lösa och diskutera samhällsfrågor (Strehle 1999, s.213f). Vår uppfattning är att litteratur säger något om det samhälle vi befinner oss i, vilket gör det ännu mer intressant att undersöka vad bilderboken kan ge oss ur ett mångfaldsperspektiv.

Ju fler berättelser, sagor och fabler vi ger våra barn desto större förståelse kommer de ha för andras livsvillkor och drömmar. De kommer att inse att vi

alla är väldigt lika även om vi lever olika liv. (Herngren 2005, s.10)

Att kombinera bilderböcker och mångfald gör frågan än mer komplex, men också desto mer tankeväckande och intressant. Vi har funnit att ordet mångfald är ett väl använt begrepp som nyttjas i många olika sammanhang, och har olika innebörd beroende på vem som använder det. Leili Falsafi, författaren bakom boken På tal om mångfald, är av uppfattningen att begreppet mångfald i dagens Sverige används lika ofta och flitigt som ordet solidaritet användes på 1970-talet (2004, s.26). Ett exempel på begreppets

aktualitet är det slutbetänkande med konkreta förslag ”för att öka mångfalden i kulturlivet” som kommer att överlämnas till regeringen den 1 juli i år, 2007. Dock används här begreppet mångfald enbart till att omfatta kultur, nation, etnicitet och språk (Kulturdepartementet 2007-01-03). Vi kommer dock att använda oss av mångfald i ett vidare begrepp som även innefattar genus, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, klass och sociala strukturer. Mångfaldskategorier som vi anser viktiga då de kan hjälpa till att beskriva individers likheter och olikheter, vilket är den definition som Falsafi (2004, passim) och Fägerlind och Wener (2001, s.8) använder sig av och vi likaså.

Genom att undersöka hur karaktärer och miljö gestaltas i bilderböcker utifrån de olika mångfaldskategorierna, vill vi undersöka hur samhället avspeglas i litteraturen.

Bilderböcker är den mest utgivna boken bland alla barn- och ungdomsböcker i Sverige, vilket framkom på Svenska barnboksinstitutets bokprovning, årgång 2006 (2007, s.8).

Enligt statistik från Sveriges författarfond (2004) var bilderboken även den i procent mest utlånade boken på svenska folkbibliotek, utifrån klassifikationssignumet Hcf, år 1993, 1998 och 2003. Bilderböckerna i vårt urval finns att tillgå på svenska

folkbibliotek som har en demokratisk uppgift som förmedlare av litteratur. Därför är det vår uppfattning att den litteratur som förmedlas skall ge en så mångfacetterad bild av samhället som möjligt. Mångfaldsbegreppet behandlar olika aspekter i samhället, vilket ger en övergripande bild. Bilderböcker är en stor del av litteraturen som tillgodogörs av barn, men forskningen som rör bilderböcker och mångfald är begränsad. Att dessutom belysa mångfald ur ett vidare begrepp, gör att denna fråga blir än viktigare att belysa. Vi

1.1 S

Det litteratursociologiska perspektivet innebär att samhället återspeglas i litteratur. Vi kommer därför att utifrån ett litteratursociologiskt perspektiv undersöka hur mångfald kommer till uttryck i ett antal bilderböcker utgivna i Sverige. För att lättare kunna besvara vår huvudfråga delar vi upp bilderboken i karaktärer och miljöer, eftersom karaktärerna och miljöerna kan gestalta olika aspekter av mångfald. Vi vill undersöka hur samhället avspelas i bilderboken, och vi har därför valt att formulera vår huvudfråga följande:

Huvudfråga:

- Hur kommer mångfald till uttryck i bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv?

För att undersöka detta kommer vi att titta närmare på följande aspekter:

- Hur gestaltas karaktärerna i boken?

- Hur gestaltas miljön i boken?

1.2 D

Mångfald, enligt Svenska Akademiens ordbok, kan beskrivas följande: ”om förhållandet att ngt består av (l. kan upplösas i) flera skilda enheter” (2006-08-28).

Mångfaldsbegreppet kan tydas på flera olika sätt. Vi har valt att använda oss utav det mångfaldsbegrepp som Leili Falsafi använder i sin bok På tal om mångfald (2004) och som även nyttjas i boken Ledarskap för mångfald – en utmaning för den sociala sektorn sammansatt utav Gabriella Fägerlind och Inga-Lill Wener (2001).

Dessa böcker behandlar i huvudsak mångfald på arbetsplatser, men vi har valt att

använda deras definition av mångfald. Detta eftersom det dels passar vårt syfte då vi vill belysa mångfald ur ett vidare perspektiv, och dels på grund av att vi inte funnit någon definition som belyser frågan ur ett barn- eller barnboksperspektiv. Falsafis och Fägerlind och Weners böcker talas det om mångfald i bemärkelsen individers likheter och olikheter där fokus ligger på individens egenskaper och kunskaper, och ej på kategorisk tillhörighet såsom kön (genus), ålder, kultur, nation, etnicitet, språk,

funktionshinder, klass, sexuell läggning och så vidare (Falsafi 2004, passim; Fägerlind

& Wener 2001, s.8). Mångfald kan även behandla sociala strukturer och politik

(Fägerlind & Wener 2001, s.8f). Vi kommer däremot att använda mångfaldsbegreppet i ett vidare perspektiv som omfattar genus, ålder, kultur, nation, etnicitet, språk,

funktionshinder, klass och sociala strukturer samt sexuell läggning. Detta för att kunna bemöta vår frågeställning om hur mångfald i samhället kommer till uttryck i

bilderböcker. Trots att Falsafi är av uppfattningen att det är kränkande att befästa kategorisering av människor och att det strider mot mångfaldsarbete i positiv bemärkelse (2004, passim), är vår utgångspunkt att se hur mångfald gestaltas och vi kommer inte att lägga någon värdering i de olika mångfaldskategorierna.

En bilderbok är enligt Kristin Hallberg en barnbok med minst en bild per uppslag och där text och bild i sitt samspel bildar en helhet, så kallad ikonotext (1982, s.165).

Samspelet mellan text och bild i en bilderbok gör att Maria Nikolajeva kallar

bilderboken för ett ”syntetiskt medium” och jämför bilderboken med konstformer som teater eller film (2000, s.11).

I Kulturrådets katalog Barnböcker Ungdomsböcker 2006 vars urval av bilderböcker vi haft som grund för de böcker vi analyserar, har vi funnit pekböcker och aktivitetsböcker under bilderbokskategorin. Med pekbok syftar vi på en oftast liten bok med enstaka ord som förklarar en relativt enkel bild. En aktivitetsbok är en bok som kan låta när den skakas, eller innehålla flikar att dra i, speglar, tyg och så vidare. De bilderböcker vi analyserar innehåller utförligare text och mer detaljerade bilder än pekböcker och aktivitetsböcker. Samtliga bilderböcker som ingår i vår analys kategoriseras under signumet Hcf. Enligt Klassifikationssystem för svenska bibliotek sorteras skönlitteratur som innehåller småbarnsberättelser och sagor för barn under nio år, under Hcf

(Bibliotekstjänst 2006, s.76).

1.3 U

I nästkommande kapitel presenteras tidigare forskning som är av relevans för ämnet.

Detta kapitel är uppdelat i bakgrund och karaktärer och miljöskildringar. Teorin har därnäst sitt eget kapitel vari Machereys speglingsteori presenteras och redogörs för.

Därefter kommer metodkapitlet som innehåller vår metod, analys och avgränsningar. I femte kapitlet redovisas de bilderböcker vi använt oss av och det resultat som

framkommit i undersökningen, för att därefter analyseras i kapitel sex. Detta åtföljs av en avslutande diskussion i kapitel sju. I kapitel åtta presenteras en sammanfattning.

I kapitel fem har vi valt att redovisa varje bilderbok för sig för att ge en tydligare bild av varje enskilt verks innehåll. Dock har vi valt att analysera böckerna tillsammans utifrån mångfaldskategorierna. Detta för att visa på hur det samlade empiriska materialet är av relevans för besvarandet av huvudfrågan. Att ånyo dela upp böckerna skulle leda till upprepning, och vi anser att det är mer givande att samla böckerna. Analysen har även två större kapitel som rör karaktärs- respektive miljöskildringar. Detta för att tydliggöra i vilka delar av bilderbokens komponenter som mångfalden kommer till uttryck.

Underkapitlen syftar till att göra uppsatsens analys mer överskådlig och även ge läsaren en uppfattning om vilka kategorier som behandlas var och hur mycket.

2 T IDIGARE FORSKNING

I det här kapitlet presenteras den relevanta litteratur vi tagit del av för att genomföra vår undersökning. Vi har medvetet valt att mestadels använda oss utav mer välkända forskare med inriktning mot barnlitteratur och litteraturvetenskap, såsom Maria Nikolajeva, Vivi Edström, Lena Kåreland och Perry Nodelman för att nämna några.

Kapitlet börjar med en bakgrundskildring av tidigare forskning med en kort introduktion till barnboks- och bilderboksforskningens framväxt. Sedan övergår kapitlet till mer specifika forskningsområden som behandlar karaktärsbeskrivningar och

miljöskildringar.

De forskare som vi har valt att använda oss utav, har alla en framstående roll inom barnboksforskning eller litteraturforskning. Vi har valt att ta med dem eftersom deras forskning på något sätt behandlar frågan om gestaltning av karaktärer och miljöer, eller att bilderböcker kan behandla olika mångfaldsaspekter. Dessa forskare används dels för att ge en bild av hur forskningen kring barnlitteratur och bilderböcker ser ut, och dels för att bekräfta våra slutledningar.

2.1 I

Då bilderboksforskningen och barnlitteraturforskningen i mångt och mycket behandlar samma sak, samt att vi har funnit att mycket som tas upp i barnlitteraturforskningen även är applicerbart på bilderboken, har vi här vävt samman den forskning som behandlar dem båda. Vi har dock enbart tagit med forskning som är relevant för vår uppsats samt kan ge en bild av hur forskningen vuxit fram. Vi har inte funnit någon forskning som behandlar bilderböcker och mångfald specifikt, men dock forskare som behandlar hur samhället kan reflekteras i barnlitteraturen och därmed berört någon av våra mångfaldskategorier.

Kristin Hallberg som är filosofie licentiat i litteraturvetenskap, skrev i Tidskrift för litteraturvetenskap1982 (nr. 3-4, s.163) att problematiken inom det teoretiska och metodologiska i bilderboksforskningen är försummad då bilderboken inte forskas på som objekt i tillräcklig omfattning. Detta kan jämföras med litteraturprofessor Maria Nikolajevas uttalande i Barnbokens byggklossar från år 2004, där hon skriver följande:

”Tillsammans med feministisk och postkolonial litteraturteori är

barnlitteraturforskningen den mest dynamiska och lovande inriktningen inom dagens litteraturvetenskap” (s.34), vilket tyder på att även bilderboksforskningen torde ha framskridit.

Bilderboksforskningen har tidigare till stor del behandlat texten i bilderboken, och detta på bildens bekostnad. Enligt Lena Kåreland, som är professor vid den

litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, har detta dock kommit att ändras på senare tid (2001, s.42f). Under 1970-talet blev barnböcker mer inriktade på sociokulturella förhållanden, framför allt gällande förhållanden utanför Sveriges gränser (Edström 1980, s.150). Kåreland kallar 1970-talet för ”socialrealismens decennium”

(2001, s.109), och skriver att frågan om genus och invandring, sedan 1960-talet, har blivit viktigare i barnlitteraturen, även i böcker för mindre barn. Under 1980-talet tonades det sociala budskapet ned något, och istället fick fantasin större spelrum.(s.109) Nu är det, enligt Kåreland, accepterat att i barnböcker visa att även fäder kan vara hemma med barn (s.103f).

Vivi Edström, professor emerita i litteratur, behandlar i sin bok Barnbokens form från år 1980, barn- och bilderboken och dess funktion och form. Författaren drar många

paralleller till tidigare årtionden då det gäller synen på bilderböcker. (1980, passim) Edström anser att barnboken levandegör miljöer och också kan ge barn insikt om hur livet kan se ut i andra länder. Detta sker exempelvis genom att information kring geografiska förhållanden eller kring olika kulturer ges. Edström påpekar vidare att bilden har en viktig funktion i barnboken. Dock kan vad författaren benämner som triviallitteratur, ses som sämre kvalitativt, eftersom den tecknande miljön är dåligt illustrerad. Edström påtalar här sambandet mellan kvalitet i text och kvalitet i bild, som tillsammans bildar ett helhetsintryck av kvalitén på boken. (s.136f) Då böcker sprids utanför det egna landets gränser, tenderar bokens illustrationer att vara intetsägande då det gäller nationella signalement (s.138).

Edström skriver att det finns två kategorier då det kommer till framställningen av olika nationer. Den ena är informerande, även om det också kan finnas en handling, medan den andra kategorin använder miljöskildringen som bakgrund för berättelsen.

Tyngdpunkten på miljön är större då boken behandlar andra nationer än Sverige. (1980, s.149)

Perry Nodelman, kanadensisk professor i barnlitteratur, medverkar i boken

Understanding children’s literature (2005). Nodelman behandlar frågan om hur mycket vår förförståelse påverkar vår tolkning av bilden i bilderboken, och hur bilderna visar på hur verkligheten utanför bokens pärmar kan se ut. Dock, menar Nodelman, är denna verklighetsuppfattning inte gemensam för alla. (s.131) Detta bestyrks av den

amerikanska konstprofessorn Nicholas Mirzoeff, som anser att all visuell kultur bör ses som en produkt av den kontext vari den producerades och också för den kontext som mottagaren befinner sig i (1999 s.4). Nodelman skriver vidare att bilderböckernas huvudsakliga målgrupp, barnen, behöver lära sig hur de skall se på sig själva och världen, då de inte har någon större erfarenhet av detta. Följaktligen fyller

bilderböckerna en funktion att föra in barnen i det aktuella samhället och dess kultur.

(Nodelman 2005, s.131)

Nodelman är av åsikten att vuxna skriver barnböcker för att de vill lära barn att vara på ett visst sätt, baserat på vuxnas normativa syn på barns beteende (2005, s.135).

Nodelman anser vidare att det är viktigt, både för vuxna och barn, att vara medveten om de tecken som finns i bilderboken för att föra fram ett visst budskap. Medvetenhet kring tecknens betydelse, är av vikt då det underlättar för barnet att själv ifrågasätta och skapa sin egen syn på omvärlden (s.138). Även Gillian Rose, som var professor i sociala och politiska idéer vid universitetet i Warwick, delar Nodelmans uppfattning och menar att

I Perry Nodelmans bok The Pleasures of Children’s Literature (1996), skriver han att barnböcker visar hur barns verklighet bör se ut, samt hur synen på barn och deras tillvaro ser ut i samhället. Detta kan medföra att barnen får en viss uppfattning om hur deras verklighet är och bör se ut. (Nodelman 1996, s.91) Barnböcker kan ge olika signaler till barn gällande deras omvärld. Det som förmedlas i barnböcker är ideal som vuxna skulle vilja vara realitet för dem själva. Exempel på detta är ideal som att alla barn skall ha rätt till att vara unika. (s.92) Barnböcker kan också förmedla uppfattningar om exempelvis genusstrukturer eller rasism (s.123ff). Nodelman anser därför att det är av stor vikt att barn läser böcker som handlar om barn, och där mångfald är ett tema, exempelvis gällande etnicitet. Samt att böckerna är skrivna av författare med olika bakgrunder. Detta för att ge barnen en förståelse om att världen är mångfacetterad.

(s.129)

Sigrún Klara Hannesdóttir är en isländsk barnboksforskare och hennes text Children’s Literature as the Basis for Cultural Identity: The Case of Iceland behandlar frågan om litteraturens betydelse för bibehållande av vad som kan ses som marginaliserade

kulturer. Den isländska kulturen är enligt Hannesdóttir en marginaliserad kultur, med en befolkning på cirka 270 000. Hannesdóttir menar att i och med att engelskan har

kommit att dominera språkmässigt i Europa, underlättas kommunikationer mellan olika kulturer och länder. I Europa finns tendenser till denna form av enande, samtidigt som tendenser till en vilja att bibehålla marginaliserade kulturer också kan iakttas.

Hannesdóttir anser att de berättelser vi hör som små barn, är viktiga då det kommer till bevarande av kulturer genom språk. (Hannesdóttir 2000, s.209ff)

2.2 K

I beskrivandet av karaktärer bör, enligt Jonas Stier som är lektor i sociologi, en skillnad göras mellan det som kan ses som objektivt och det som kan ses som subjektivt. Enligt Stier är yttre beskrivningar, såsom exempelvis utseende, observerbara vilket antyder att de är objektiva. Som uttolkare är det lätt att i bilderna se vad författaren vill föra fram, då det ofta är observerbart med blotta ögat. Att beskriva en författares karaktärer är subjektivt, eftersom det egna tolkandet här ges större utrymme. I tolkningen av en karaktärs beteende, är karaktärens yttre handlande och frågan om ”hur” essentiella. Det vill säga, hur agerar karaktären? Då frågan om karaktärens personlighet och tankar skall behandlas är även detta en fråga om tolkning och också därför subjektivt. (Stier 2004, s.22f) Karaktärer kan beskrivas genom utseende, agerande och personlighet som tillsammans bildar en komplex bild av karaktären i fråga. Symboliska beskrivningar är beskrivningar som utförs med hjälp av symboler. Eftersom olika symboler tillskrivs olika betydelser, är även en tolkning av en symbolisk beskrivning subjektiv. (s.24)

Perry Nodelman skriver att bilderböckers karaktärer kan skildras annorlunda jämfört med hur människor är och ser ut i verkligheten. Ett exempel är klädseln. En bild med en person klädd i klänning får läsaren att tro att det är en flicka som skildras, och en bild på en person iförd byxor får oss att tro att karaktären är en pojke. I verkligheten kan också flickor ha byxor. Även beteenden kan skildras enligt traditionella genusföreställningar i bilderboken. Vi tolkar bilden utefter vår förförståelse och föreställningar. (Nodelman 2005, s.132f)

Enligt Nikolajeva är miljön är viktig på så sätt att den berättar för läsaren vilken situation boken utspelar sig i, då miljön berättar var och när historien äger rum.

Nikolajeva skiljer på så kallad integrerad miljö och bakgrundsmiljö. En integrerad miljö är essentiell för handlingens utformning, och historien grundar sig i miljön. Exempel som Nikolajeva nämner är böckerna om Plupp av Inga Borg, som utspelar sig i Lappland. Lappland och dess natur är en grundsten för bokens handling. En

bakgrundsmiljö är inte kittet i historien, men kan ha andra funktioner för förloppet av berättelsen. Detaljer i miljön kan berätta exempelvis vilken årstid det är, eller ge större eftertryck till skildringen av berättelsen om ett främmande land. Nikolajeva

exemplifierar här med böcker såsom Babar av Jean de Brunhoff. (Nikolajeva 2000 s.117) Miljön förstärker karaktärsskildringen, och tillsammans bildar

karaktärsskildringen och miljöskildringen en helhetsbild av budskapet. Nikolajeva menar att miljön även kan signalera vilken genre bilderboken tillhör. Om bilden skildrar ett slott är det exempelvis lätt att få uppfattningen att berättelsen är en saga, menar Nikolajeva. (2000, s.118)

Negativt rum innebär att rummet visas som avskalad och med vit bakgrund. Ett exempel på detta är berättelserna om Totte. (Nikolajeva 2000, s.121) En fullständig visuell miljö, däremot, berättar allt in i minsta detalj i bilden, som till exempel i Elsa Beskows

bilderböcker (2000, s.123f). Beskows böcker är ett ytterligare exempel på bilderböcker där integrerade miljöer är tydligt framträdande. Bilderna säger mycket om den miljön karaktärerna befinner sig i, även om själva texten i sig inte gör det. (s.125)

Bilden har betydelse för skildringen av miljön i bilderböcker som beskriver främmande länder på så sätt att bilden kan berätta mycket om den kultur som boken behandlar, genom att avspegla detaljer, menar Nikolajeva. Nikolajeva anser att miljön kan ha en mycket viktig betydelse för framförandet av berättelsens budskap. Att skildra en, för karaktären, främmande miljö, kan bidra till att karaktären hamnar i en naturlig

mognadsprocess, vilket för berättelsen framåt. ”Miljön fungerar som en katalysator för handlingsförloppet”, för att använda sig av Nikolajevas egen formulering. (2000, s.118)

Att ge en personskildring av en karaktär genom att i texten beskriva karaktären, är en vanlig teknik, enligt Nikolajeva. Författaren kan beskriva personens yttre, exempelvis i klädseln, och personens inre, det vill säga personlighet och tankar. Bilder är mycket givande då det kommer till beskrivande av utseende, och texten kan komplettera bilden.

Bilden och texten kan vara symmetriska och uttrycka samma sak, vara förstärkande gentemot varandra eller säga emot varandra. (Nikolajeva 2000, s.139f) Bilderboken kan vidare behandla bifigurer på olika sätt. En bild kan illustrera karaktärer som inte nämns i texten, för att skapa en bakgrund eller för att kontrastera till huvudkaraktären. Likaså kan texten nämna en karaktär som inte syns i bild. Nikolajeva använder sig av begreppet visuell paralips, som betyder utelämnande, för att beskriva denna teknik av berättande.

(s.140)

En personskildring kan också ges genom att författaren låter karaktärens personlighet

karaktären. (Nikolajeva 2000, s.139) Att låta karaktären framträda på detta sätt, görs enligt Nikolajeva ofta fördelaktigt i text. Egenskaper, som Nikolajeva exemplifierar som tapperhet, avtecknas mest effektivt i text medan känslor som ilska och glädje med mera, framträder mer effektivt i bild. (s.140)

Nikolajeva anser att både bild och text, på grund av sin utformning, besitter vissa begränsningar såväl som möjligheter när det kommer till personskildringar (Nikolajeva 2000, s.142f) En bild har inte alltid möjlighet att ange en persons könstillhörighet. För att avteckna genus används så kallade visuella stereotyper, vilket innebär att karaktärers könstillhörighet visas genom vilka kläder de bär. Då det gäller historier om djur, ikläds djuren ofta i människokläder för att tillskriva dem mänskliga identiteter. Nikolajeva finner att författaren ofta går mycket långt i stereotyperingen av attribut. Att genom förutfattade meningar i bilden, påtala vilken könstillhörighet en karaktär har är

följaktligen vanligt, enligt Nikolajeva. Nikolajeva exemplifierar detta med böckerna om Alfons Åberg av Gunilla Bergström, som Nikolajeva menar använder tydliga stereotyper i utformandet av karaktärernas genus. Här fyller texten en bekräftande funktion på så vis att det i texten kan användas pronomina liksom ”hon” eller ”han”. Detta ger läsaren en upplysning om vilken könstillhörighet karaktären har. (2000, s.143)

En bild kan inte heller påtala vilken relation karaktärerna har till varandra. För att klargöra dessa förhållanden, behövs textens kompletterande. Om texten inte förklarar bilden, befarar Nikolajeva att läsaren kommer sväva i ovisshet kring personernas inbördes förhållande. En annan brist hos bilden i bilderboken är att det är svårt att skildra en persons karaktärsdrag. (Nikolajeva 2000, s.143f)

I Bilderbokens pusselbitar tar Nikolajeva upp den estetiska aspekten av bilderbokens begränsning i form av den korta episod som framställs. Fortsättningsböcker däremot fyller sin funktion då dem ger utrymme för utveckling. Som exempel nämner hon Nicke Nyfiken och Babar och hur dessa karaktärer i de första böckerna anpassas till det

västerländska samhället. (2000, s.85)

3 T EORI

I detta kapitel behandlar vi speglingsteorin, vilket är den teoretiska ansats som vi kommer att använda i vår analys. Att valet föll på speglingsteorin beror på att

speglingsteorin utgår från att litteraturen speglar samhället (Macherey 2006, s.134ff). Vi kommer därför att börja med att beskriva litteratursociologin och dess förhållande till speglingsteorin, för att därefter fördjupa oss i speglingsteorin.

Det vi vill undersöka i den här uppsatsen är hur mångfald återspeglas i samhället utifrån ett litteratursociologiskt perspektiv. Att därför använda en teori som speglingsteorin ger oss möjlighet att på ett adekvat sätt besvara vår frågeställning.

Litteratursociologi är mångfacetterat, vilket innebär att det inte finns några specifika ramar för hur en litteratursociologisk undersökning bör se ut (Furuland 1997, s.7, 18).

Dock anser Johan Svedjedal, som är professor i litteraturvetenskap, att

litteratursociologi skall begränsas till att omfatta forskning av relationen mellan samhälle och skönlitteratur (Svedjedal 1997, s.72). Detta kan göras utifrån tre olika kategorier eller inriktningar:

Samhället i litteraturen: behandlar om hur samhället skildras i skönlitteratur, oavsett om det är ett igenkännbart samhälle eller en omtolkad verklighet (Svedjedal 1997, s.72f).

Litteraturen i samhället: fokuserar på litteraturens inflytande, makt och påverkan på samhället när det kommer till politik, idéer och opinionsbildningar (1997, s.73).

Litteratursamhället: koncentrerar sig kring yttre faktorer och villkor, som till exempel bokutgivningsbranschen och dess påverkan på litteratur och marknad, förlags- och bibliotekshistoria, författares försörjning med mera (1997, s.74f).

Det gemensamma för dessa tre är att människan ses som en samhällsvarelse, och att forskarens inställning till det verk forskaren analyserar, därmed är väsentligt för resultatet (Svedjedal 1997, s.76f).

Utav ovan nämnda inriktningar, kommer vår uppsats att undersöka samhället i

litteraturen. Ett utav litteratursociologins grundantaganden är sociopoetiken som är ett samlingsnamn för det grundantagande som utgår från att litteratur och samhälle hör ihop, och att dessa även skildrar varandra. Sociopoetiken är vidare det grundantagandet som ligger till grund för speglingsteorin. (Svedjedal 1997, s.79f)

För att förklara hur samhälle och skönlitteratur hör ihop med speglingsteorin har vi tagit hjälp av Maria Nikolajevas modell av litteraturens fyra olika studieobjekt. Dessa

studieobjekt är text, verklighet, läsare och författare. (Nikolajeva 2004, s.34f)

(Nikolajeva 2004, s.34)

Vi har valt att behandla förhållandet mellan verklighet och text. Ordet mimetiska som befinner sig på den vertikala linjen mellan verklighet och text, är ett namn för de teorier som utgår från att verkligheten återspeglas i litteratur. Och som, liksom vi vill,

undersöker hur relationen mellan verkligheten och texten ter sig. (Nikolajeva 2004, s.35) Vladimir Iljitj Lenins definition på litteratur är att litteratur är en spegel. Den franska poststrukturalisten² Pierre Macherey har tagit denna definition och tillsammans med författaren Lev Tolstojs verk bearbetat fram den speglingsteori som vi kommer att använda oss utav i vår analys. (Macherey 2006, s.118-151)

Att vi inte valt förhållandet mellan läsare och text beror på att vi, i vår undersökning, har avgränsat vår uppsats till att inte omfatta perception. Detsamma gäller för

förhållandet mellan författare och text. Vi anser inte heller att de två sistnämnda förhållandebeskrivningarna skulle hjälpa oss att besvara vår frågeställning.

Speglingsteorin går ut på att finna en del av verkligheten i ett litterärt verk, då speglingsteorin bottnar i en övertygelse att samhället reflekteras, emellertid ibland ofullständigt, i litteratur och då främst i skönlitteratur. Det är svårt att återge en exakt bild av hur världen ser ut och fungerar, därför är inte heller speglingsteorin fulländad eftersom en spegel inte heller fysisk kan reflektera allt, utan endast valda delar (Macherey 2006, s.134f). Spegeln är till det yttre en spegel på så sätt att den endast reflekterar en del, och den delen är inte en exakt kopia av det reflekterande. Macherey framkastar att det kanske rör sig om en krossad spegel. Det vill säga en spegel med flera skärvor, där alla visar sin del av spegelbilden. Enligt Macherey är det, genom att

applicera speglingsteorin på ett specifikt verk, möjligt att förstå en nivå av verkligheten, utan att förstå de andra nivåerna. Någon form av förståelse har ändå uppnåtts, trots att en eventuell helhetsbild av verkligheten inte är möjlig genom en analys av ett verk.

(Macherey 2006, s.134ff)

Macherey skriver vidare att det som återspeglas inte är ett slumpmässigt urval, utan istället pekar på spegelns karaktär. Med andra ord vad författaren vill framhäva i sitt verk, samt vad författarens relation till sin verklighet och ”sitt” samhälle är. Författaren behöver dock inte vara medveten om vad han eller hon förmedlar, verket kan likafullt

2 Poststrukturalism, som är en filosofisk riktning, går ut på tanken att få fram korrekt kunskap av den sociala verkligheten genom vetenskap (Nationalencyklopedin 2007).

ge en spegelbild. (2006, s.135) Då det som reflekteras är fragment av verkligheten, det mest nödvändiga, och inte en fulländad bild av helheten, är spegeln privilegierad då möjlighet ges att den osakligt kan reflektera en ofullständig verklighet. Spegelbilderna har därför i sig inget egenvärde, utan det är i tolkningen av spegelbilden som kunskapen framträder (s.136). Macherey anser vidare att då verk kan visa en osammanhängande spegelbild, och därför bör delas upp i beståndsdelar innan den därefter kan analyseras som en helhet (s.137). Beroende på vilket ljus som faller över spegeln, framträder även olika bilder (s.139). Detta innebär att beroende på hur tolkaren ser på verket, kan olika tolkningar göras, och beroende på hur spegelbilden tolkas, kommer olika former av kunskap fram. Macherey skriver att ett budskap kan förmedlas såväl genom det uttalade som i det outtalade. Därmed är det som inte omnämns i verket lika viktigt som det som nämns. Detta på grund av att det som inte nämns, inte nämns av en anledning. Denna anledning är också den en ledtråd till vad som kan uttydas i tolkningen av spegelbilden.

(s.147)

4 M ETOD

I detta kapitel motiverar vi vårt val av metod och beskriver den valda metoden där vi som analysverktyg kommer att använda oss av Kristin Hallbergs ikonotext. Dessutom redogör vi för våra avgränsningar samt hur vi har gått till väga för att samla in vårt empiriska material.

4.1 V

Den här uppsatsen behandlar hur mångfald kommer till uttryck i bilderböcker.

Bilderböcker, till skillnad från andra litterära verk, tar oftast inte upp komplexa frågeställningar ur olika synvinklar. Dessutom innehåller bilderböcker många bilder.

Genom att nyttja ikonotext som perspektiv är vår förhoppning att vi skall nå önskat syfte med vår undersökning. Fördelen med ikonotext är att bilderboken betraktas som en helhet, att text och bild behandlas jämlikt, det vill säga att inget väger tyngre än det andra (Hallberg 1982, s.165). Detta passar även bra då bilderböckers innehåll består av en komplex helhet av bild och text, som enligt Hallberg bör analyseras som en enhet för att undvika att gå miste om värdefull information (1982, s.65ff).

Skulle vi å andra sidan ha valt en kvantitativ metod istället, som till exempel

innehållsanalys där ett eller flera fenomens förekomst beräknas och summeras (Bryman 2002, s.190f), skulle resultatet av vår undersökning inte bli detsamma. Då skulle vi få reda på vad bilderböckerna innehåller, men inte på vilket sätt innehållet skildras, vilket medför att vår frågeställning inte skulle kunna besvaras. Enligt Alan Brymans bok om samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, skulle vi dock kunna använda oss av en kvalitativ innehållsanalys, som är ett vanligt tillvägagångssätt för att analysera ett dokument. Syftet med den kvalitativt inriktade innehållsanalysen är att finna budskapet under det som läggs fram ”på bordet”. (Bryman 2002, s.368) Denna forskningsmetod passar till exempel att använda på frågeställningar som tar upp olika teman i ett

dokument. Enligt Bryman är vanliga frågor vem, vad, var, plats, hur mycket och varför.

Dessa frågeställningar syftar till att hitta den underliggande meningen, som nämnt ovan.

Enligt Bryman är det lika intressant att veta vad som inte omnämns, som det som faktiskt nämns. (s.193) Det är dock viktigt att göra en distinktion mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den analys vi genomför är inte kvantitativ då vi exempelvis inte räknar antalet av förekommande teman i bilderböckerna. Anledningen till att vi inte valt att genomföra en kvantitativ undersökning baserad på innehållsanalys är att vi vill ha fördjupad kunskap i ett färre antal böcker. Och anledningen till att vi inte valt att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys, även om den skulle kunna besvara vår frågeställning, är att våra underfrågor som skall hjälpa oss att besvara vår huvudfråga är såpass öppna i sin formulering att en innehållsanalys, som kräver ett kodningsschema (s.368), inte skulle ge oss lika mycket information då vi inte på förhand vet vad det är i bilderböckerna som beskriver mångfald.

Dock är Bryman kritisk mot kvalitativ forskning då den kan tendera att bli subjektiv, då forskarens egen uppfattning kan få för mycket utrymme. (Bryman 2002, s.269) En

annan kritik är att det är svårt att generalisera utifrån en kvalitativt gjord undersökning (s.270). Detta är inte heller vårt syfte, då vårt syfte med undersökningen är att

undersöka hur det kan vara, inte hur det alltid är.

4.2 M

Då vi angriper bilderboken som studieobjekt använder vi oss utav ikonotext som ett perspektiv. Ikonotext utgör här ett verktyg för att få ut den djupare meningen ur bilderboken. Detta innebär att vi analyserar bilderboken som en helhet då ikonotext består utav både bild och text. Ikonotext blir i en bilderbok den faktiska texten som uppstår i samspelet mellan texten och bilden vid själva läsandet av boken. Även om bilderboken på så sätt kommer att analyseras som en helhet, innebär detta perspektiv att samspelet mellan texten och bilden ständigt måste observeras då varje enskild sida och uppslag, likväl som helheten, består av ikonotext. (Hallberg 1982, s.165)

Ikonotext är vidare, enligt Kristin Hallberg som skapat själva begreppet, ett textbegrepp med en hermeneutisk ansats (Hallberg 1982, s.165). Hermeneutiken innebär att förstå textens inneboende mening genom att bedriva textanalys (Vikström 2005, passim). Det finns flera olika varianter av denna ansats, och Hallberg har genom begreppet ikonotext en variant. Ikonotext är en helhet av två var för sig fristående system, bild och text.

Hallberg menar att den djupare innebörden i bilderboken är förhållandet mellan dessa två system, och de budskap som kan uttolkas från dem. Ikonotext har inget hierarkiskt sätt att närma sig verket, utan ser helheten som suverän. (Hallberg 1982, s.165)

I såväl redovisningen av det empiriska materialet, som i analysen, tillämpar vi ikontext som analysverktyg för att inhämta all relevant information om mångfald, och för att nå den djupare meningen i bilderboken. De olika mångfaldskategorierna genus, ålder, kultur, nation, etnicitet, språk, funktionshinder, klass och sociala strukturer samt sexuell läggning, kommer även de att tillämpas som verktyg i analysen för att besvara vår frågeställning.

Eftersom vi undersöker gestaltningen av mångfald i bilderböckerna, använder vi oss av de olika mångfaldskategorierna i analysen för att fragmentisera bilderböckerna, och på så sätt kunna dra slutsatser utifrån dem. Ikonotexten tillämpas då vi ser bilderboken som en helhet, medan speglingsteorin är den teoretiska ansats som vi använder oss utav då vi analyserar helheten. Ikonotextens utformning som suverän helhet möjliggör att få ett rättvisande resultat, då det inte är lösryckta delar som analyseras. Dock är det som speglas i en bilderbok endast en del av verkligheten och speglingsteorin gör det möjligt att ändå dra slutsatser utifrån det vi observerar. Detta då speglingsteorin betonar att även fragment av verkligheten har betydelse. De olika mångfaldskategorierna belyser

fragment av verkligheten som kan ge en uppfattning av hur samhället ser ut, då bilderböckerna analyseras. Ikonotext möjliggör här en helhetsbild av verket för att tolkaren skall kunna analysera materialet med hjälp utav speglingsteorin, utan att gå

bilderna gör var för sig (Nikolajeva 2002, s.15). Dock anser Nikolajeva att det samspel som finns mellan text och bild i en bilderbok är såpass varierat att hon har utökat ikonotexten med fem olika kategorier av bilderböcker beroende på hur samspelet i ikonotexten fungerar (2000, s.15). Dessa är:

Symmetrisk bilderbok: här uttrycks detsamma i bilden som i texten. Det är oftast en enkel och kort text, och bilderna är även dessa enkla. Inget framkommer i texten såvida det inte heller illustreras och tvärt om, med undantag för någon enstaka detalj. Så bild och text bekräftar varandra, men är samtidigt två parallella historier, vilket bidrar till övertydlighet. (Nikolajeva 2000, s.22ff)

Kompletterande bilderbok: precis som namnet antyder så kompletterar texten och bilderna varandra. Fattas det något i bilden omnämns det i texten och omvänt. (2000, s.22)

”Expanderande” eller ”förstärkande” bilderbok: antingen kan bilderna förklara texten eller så kan texten förstärka bilderna. Men oftast är det bilderna som för berättelsen framåt och gör den förståelig då texten inte räcker till. (2000, s.22, 27)

”Kontrapunktisk” bilderbok: innebär att bilderna och texten ifrågasätter varandra och kan berätta två olika historier, vilket innebär att berättelsen inte kan förstås enbart i texten eller enbart i bilderna utan endast tillsammans (2000, s.22, 27ff).

Motstridig eller ambivalent bilderbok: är detsamma som en ”kontrapunktisk”

bilderbok, men med undantaget att texten och bilden inte heller kan förstås tillsammans, vilket skapar en svårförståelig bok (2000, s.22).

Här ovan problematiseras ikonotext som ett verktyg vid angripandet av en bilderbok för dess skenbara enkelhet, men vi kommer likväl att använda oss av den ikonotext som Hallberg beskriver. Nikolajevas olika kategorier är bra då den hjälper till att förstå komplexiteten kring en analys av bilderboken som helhet. Även om de bilderböcker som ingår i vår undersökning säkerligen kan delas upp i dessa fem kategorier, kommer vi inte använda oss utav dessa då vi inte finner att en sådan uppdelning skulle tillfoga något till vårt resultat. Däremot kan dessa kategorier som begrepp användas i

övergripande resonemang för att förklara på vilket sätt en bilderbok behandlar mångfald.

Lena Kåreland och Barbro Werkmäster skriver att då författaren och illustratören till en bilderbok ibland inte är samma person, är det vid en analys av bilderböcker viktig att få kännedom om hur bild och text har skapats för att få kunskap om det är bilden eller texten som är det primära i boken (1985, s.70). Vi anser dock att vi genom läsandet av verken själva kan bilda oss en uppfattning om var det primära består i.

Att få bekräftelse på att vår tolkning av bilderböckerna kommer att vara korrekta, kan vara svårt. Därför är det av yttersta vikt att våra argument i analysen är väl genomtänkta (Vikström 2005, s.28). Att vår förförståelse och våra tidigare erfarenheter kan påverka vår tolkning är enligt Vikström såväl möjligt som naturligt (2005, s.131). Vår

förförståelse grundar sig i en svensk kontext. Dock har vi ingen förförståelse som rör mångfald och bilderböcker ur ett samhälleligt perspektiv. Alan Bryman är av

uppfattningen att det inom samhällelig forskning är svårt att vara fullkomligt objektiv, men att forskaren bör försöka att inte medvetet låta förutfattade meningar av något slag påverka studien. Det är även viktigt att detta framgår i redovisningen av vårt empiriska material, eftersom det enligt Bryman annars kan leda till att studien inte framstår som trovärdig. (Bryman 2002, s.261)

Vidare är det även av yttersta vikt att vi är på det klara med vad vi egentligen letar efter i ikonotexten. Om inte, riskerar vi att tappa fokus. (Vikström 2005, s.65) Vi letar inte efter sanningshalten i bilderböckernas handlingar, då vi anser att oavsett om en boks handling är reell eller fantastisk, kan den ge oss en ledtråd till att förstå hur mångfald gestaltas.

Då vår studie rör de tolkningar som vi som forskare gör, är det angeläget att vi samtalar om de observationer och reflektioner som vi gör i bilderböckerna, för att nå ett så överensstämmande resultat som möjligt. Detta för att öka trovärdigheten för vår uppsats och undersökning. I praktiken innebär detta att vi, genom att var för sig läsa

bilderböckerna och sedan samtala om dem, för att därefter skriva om dem var för sig, försöker tömma bilderböckerna på all information de kan tänkas ge. Att gå igenom varandras anteckningar och diskuterat kring det vi funnit, är ytterligare ett steg i att nå den här målsättningen. Bryman menar att intern reliabilitet innebär att forskarlaget är överens om hur tolkningen av information skall analyseras (Bryman 2002, s.257).

4.3 A

Vi har valt att endast undersöka bilderböcker som är utgivna i Sverige, och vi kommer i vår analys varken ta hänsyn till i vilket land som boken är producerad i ursprungligen eller varifrån författaren och illustratören har sin hemvist. Anledningen till att vi valt att genomföra vår studie med bilderböcker utgivna i Sverige, är att vi vill veta vilken bild som ges av mångfalden i samhället till oss som tolkare här i Sverige.

För att få en bra kvalitativ undersökning har vi valt att avgränsa vårt studiematerial till att omfatta tolv bilderböcker. Att analysera fler bilderböcker än så, skulle ta alltför mycket värdefull tid i anspråk. Tid, som vi istället har lagt på en djupare analys av de tolv utvalda bilderböckerna. En konsekvens av denna avgränsning är att vi eventuellt går miste om många bilderböcker som kan ge oss mer information.

Orsaken till att vi har valt att använda oss av begreppet mångfald är att vi inte vill undersöka en aspekt, utan flera. Detta för att få en helhetsbild. Mångfaldsbegreppet inkluderar flera olika kategorier som sammanfaller under samma samlingsnamn. Att begreppet är mångtydligt innebär att det inte är de enskilda kategorierna som står i fokus, utan det samlande begreppet. En konsekvens av mångfaldsbegreppets

mångtydliga karaktär är att frågeställningen kan framstå som vid, men den avgränsas dock genom den definition av mångfaldskategorier som vi använder.

kommer att behandlas. En sådan studie skulle bäst genomföras genom intervjuer med barn och eventuellt även deras föräldrar, vilket vi anser vara alltför omfattande för vår uppsats.

Vi har även valt att inte ta hänsyn till den sociala kontext vari verket producerades.

Detta på grund av att denna ansats kan leda till svårigheter eftersom undersökningen i så fall skulle riskera att bli mycket omfattande. Vi kommer heller inte att ta hänsyn till författarens och illustratörens inbördes arbetsrelation i den här undersökningen, då det relevanta i vår studie är hur bilderböckerna tolkas i den kontext som vi som tolkare befinner oss i. Vi kan inte göra anspråk på att säga oss veta vad författaren eller upphovsmannens intentioner varit i skapandet av bilderboken, men vi kan dock göra anspråk på att visa på hur deras verk kan tolkas.

4.4 I

De bilderböcker vi analyserar har vi hämtat under kategorin bilderböcker ur Statens kulturråds katalog för barn- och ungdomsböcker 2006, Barnböcker Ungdomsböcker 2006. Det är en katalog som presenterar barn- och ungdomsböcker som publicerats i Sverige under år 2006. En tredjedel av de drygt 1100 böcker som kulturrådets redaktion fått ta del av (s.2), har valts ut av en urvalsgrupp bestående av sju personer. Den

litteratur som presenteras under kategorin bilderböcker, har dock valts ut utav en enda person, barnbibliotekarien Ingrid Källström Nilsson. (2006, s.68f) Barnböcker

Ungdomsböcker 2006 finns även som en elektronisk katalog på Internet. I nätupplagan, som Barnens bibliotek ansvarar för, presenteras alla barn- och ungdomsböcker som publicerades i Sverige år 2006 (Barnens bibliotek 2007-04-30). Därför har vi valt att använda oss av den tryckta papperskatalogen.

Syftet med Barnböcker Ungdomsböcker 2006 är att uppmuntra alla barn i Sverige, oavsett genus, ålder, etnicitet, social situation eller funktionshinder, att läsa, och katalogen är därför även till för att visa på mångfalden och bredden i utgivningen av barn- och ungdomsböcker (2006, s.2). Genom att vi använder oss utav denna katalog har vi ett redan färdigt urval som syftar till att vara nyanserat.

På grund av att en bok inte varit tillgänglig på marknaden har vi endast läst femtionio utav de sextio bilderböckerna som presenteras under bilderbokskategorin. Utifrån dessa har vi valt ut tolv bilderböcker där vi funnit mångfald, enligt vår definition av

begreppet, särskilt framträdande i bokens innehåll som helhet.

Vi gör inte anspråk på att generalisera, utan vi betonar kvalitet framför kvantitet. Vi vill genomföra en studie där vi fördjupar oss kvalitativt i litteraturen, och detta kan i vår mening bäst uppnås genom ett litet urval som vi koncentrerar oss fullt på. Vi gör heller inte anspråk på att genomföra ett representativ urval av bilderböckerna, då vi studerar ett fenomen. Detta fenomen är mångfald, och det behandlas i de bilderböcker som finns med i vårt urval.

5 R EDOVISNING AV EMPIRISKT MATERIAL

I det här kapitlet presenteras tolv bilderböcker som valts ut till analys. Varje bilderbok har ett eget underkapitel som inleds med en kort sammanfattning av dess handling.

Därefter behandlas de olika temata som är aktuella för vår mångfaldsdefinition.

5.1 D

Baserat på de kriterier som fördes fram i metodkapitlet (se s.15f) består vårt urval av nedanstående bilderböcker:

Alfons och soldatpappan av Gunilla Bergström Fru Sunesson är ute och cyklar av Quentin Blake

Farbror Dag Drömlund och drömfartyget av Anders Brundin & Joanna Rubin Dranger Katter ska slåss (med varandra) av Nick Butterworth

Pipen av Emma Chichester Clark Söta Salma av Niki Daly

Elenas serenad av Campbell Geeslin & Ana Juan Tutu och tant Kotla: en hejhej bok av Gunna Grähs Vilken vän: en bilderbok från Tanzania av John Kilaka Morris och Griffo av Lotta Olsson & Maria Jönsson

Milja och grannarna av Annika Sandelin & Linda Bondestam Lejon på stan av Finn Zetterholm & Jens Ahlbom

Vi har valt att endast skriva ut sidhänvisningar då vi citerat något ur boken. Flertalet av bilderböckerna saknar sidnumrering och därför har vi valt att börja räkna sidorna från den sida där historien tar sin början. Då text och bild är uppdelade på var sin sida, eller sträcker sig över två sidor, har vi valt att förteckna uppslag istället för sida. Detta eftersom vi inte vill göra en uppdelning i det fragment av historien som förtäljs på ett uppslag.

5.1.1 A

Gunilla Bergströms bok om Alfons och soldatpappan handlar om den 6-åriga pojken Alfons och hans nya vän Hamdi. Alfons beundrar Hamdis far som byggt ett fotbollsmål och startat ett fotbollslag för alla barn i området. Att Hamdis pappa dessutom har varit soldat i sitt tidigare hemland är något som Alfons finner intresseväckande.

Alfons och Hamdis genus framgår genom att de omnämns vid maskulint pronomen samt genom visuella stereotyper. Alfons har kort stubbigt hår, brun kofta och bruna byxor med en lapp på vänstra knäet. Hamdi har tjock svart hår och bär en vit tröja med

Utomhusmiljön består av grå höghus, stenplattor och en stor gräsmatta. Endast den direkta miljön kring karaktärerna, bortsett från husen, är detaljerad. Miljön hemma hos Hamdi beskrivs som annorlunda utifrån Alfons perspektiv. Det finns många orientaliska mattor, spetsgardiner, mönstrade kuddar, en grön lampa med fransar och en parabol.

Alfons finner det även ovanligt att det ofta är släktingar på besök hemma hos Hamdi.

När Alfons äter middag hemma hos Hamdi hjälper han till att duka fram. Middagen består av risgryta med kryddsås, men innan maten skall ätas sitter alla stilla för att be bordsbön till Alltings Stora Gudamakt. Alfons finner bordsbön ovanligt och högtidligt och noterar att han och hans pappa inte har det lika högtidigt hemma hos sig vid middagen.

Alfons och Hamdi ser ofta på filmer där krig är en väsentlig del av handlingen. Alfons pappa tycker inte om att de tittar på våldsamma filmer, men serverar dem ändå popcorn.

Alfons och Hamdi leker även krig och vill ha våldsbetonade leksaker. Att pojkarna inte är riktiga ovänner försvårar deras lek. Innebörden av krig är något som de ofta tänker på. Hamdis far är en före detta soldat, men var någonstans nämns inte, endast att Hamdis pappa var inblandad i ”ett riktigt krig, i sitt förra land” (s.4). Hamdis pappa har även startat ett fotbollslag och då de bygger fotbollsmålet, frågar Alfons sin väns far om han tidigare har varit soldat. Fadern säger att krig är obehagligt, och att de inte bör prata om det. Alfons undrar om de kan prata om det någon annan gång, vilket Hamdis pappa är ovillig till och svarar undvikande.

Då Alfons återigen ber Hamdis pappa berätta om sin tid som soldat, svarar fadern att krig inte går att berätta eftersom det är alltför komplext. Det enda säkra med krig är att det finns två sorters människor, de som bygger upp och de som förstör. Eftersom Hamdis pappa tystnar, inser Alfons att krig är allvarligt och vill inte vara påstridig.

Hamdis far ångrar sig och vill berätta om ett specifikt scenario, men ger det förbehållet att Hamdi och Alfons måste lyssna som ”vuxna karlar” (s.17). Då fadern berättar sin historia sitter barnen på varsitt av pappans knän.

I Hamdis fars hemland finns ingen skog och striderna ägde rum i ensliga byar i öknen.

En varm dag när Hamdis pappa var i en övergiven by, fick han uppleva sitt första bombattentat. Han sökte skydd i ett utav husen och alla soldaterna lade sig platt på magen i försök att skydda sig. Iklädd militärgröna kläder log han med händerna för öronen och sitt vapen vid sidan om sig. Runt honom log nedfallna tegelstenar, och utanför de gallerförsedda men glasfria fönsterna, brann det. När barnen frågar om han var rädd, svarar Hamdis pappa att han var ”så rädd, så rädd” (s.20).

Då Hamdis far väntade på att bombanfallen skulle upphöra, kom en myra fram. Myran förmedlade en känsla av hopp till fadern eftersom myran fortsatte sitt arbete då

bombningarna upphörde. När Hamdis pappa berättat klart påpekar han att myran inte brukar vara med i krigsfilmer. Alfons och Hamdi tror att de förstår vad Hamdis far menar. De tänker på myran och på den känsla av hopp som myran förmedlade.

Då målburen, som barnen hjälpt till att bygga, blir förstörd blir Alfons och Hamdi upprörda och vill omedelbart springa ut och inspektera. Hamdis far ber dem att sitta kvar vid middagsbordet, men efter middagen tar fadern initiativ till att återigen bygga upp målburen. Detta gläder och förvånar pojkarna. Hamdis pappa refererar

uppbyggandet av målburen till myrans fortsatta strävan.

5.1.2 F

S

Quentin Blakes bilderbok Fru Sunesson är ute och cyklar handlar om en dam som för att göra sin cykeltur så behaglig som möjligt, monterar på ett flertal saker på cykeln.

Under tiden som Fru Sunesson cyklar kommer hon på allt fler saker som hon tycker att cykeln borde utrustas med.

Boken är skriven utifrån fru Sunessons perspektiv, med henne som huvudperson. Hon förekommer ofta mitt på bilden, och inte mycket utav miljön är utmålad. Fru Sunesson är ute och cyklar är en i mångt och mycket symmetrisk bilderbok. Fru Sunessons cykeltur utspelas på en landsväg som kantas av gröna växter och träd. Under sin färd passerar hon en vit liten kyrka och en inhägnad med kor.

Fru Sunesson är en äldre kvinna som är ute och cyklar. Hennes klädsel består av gröna shorts av längre modell med tillhörande jacka, vita knästrumpor, bruna snörskor och en röd sjal. Hon bär även stora runda glasögon och har en slarvigt uppsatt hårknut i det grå håret. Hennes trogna lilla vita hund Hubertus springer bredvid cykeln.

När en igelkott korsar vägen framför cykeln, upptäcker fru Sunesson att hennes ringklocka inte låter så högt som hon önskar. Hon kommer då i tanken fram till att cykeln behöver en tuta. Fru Sunesson beger sig därför till en affär där enbart tutor finns på hyllorna. Hon inhandlar tre högljudda tutor som hon ersätter ringklockan med.

Eftersom fru Sunesson fortsättningsvis kommer på nya innovationer i syfte att

tillfredställa de behov som uppkommer efterhand, verkar hon inte nöjd med den cykel som hon har. Genomgående, då fru Sunesson anser att något kräver åtgärd, formulerar hon det ”vad den här cykeln behöver är…”.

När cykelkedjan hoppar av, lagar fru Sunesson den själv. Detta medför att hon blir smutsig, vilket väcker ett behov av vatten och tvål, som hon fäster på cykeln.

Allteftersom fru Sunesson cyklar vidare utrustas cykeln med fler saker. Hon sätter på en verktygslåda, och när hon känner sig hungrig tillkommer en bricka med mat. När

hennes hund Hubertus blir trött av att springa bredvid cykeln, skruvar fru Sunesson på en stol för hunden att sitta på. När der börjar regna monterar hon på två paraplyn.

Regnet gör dock fru Sunesson dyster och för att motverka detta installeras en radio.

Med hjälp av ett munspel spelar fru Sunesson med till musiken från radion, men hon finner till att det blir jobbigt att trampa och blåsa munspel samtidigt. För att få högre fart monterar hon på en mast och ett segel på cykeln. Som säkerhetsåtgärd sätter hon även fast ett ankare. Cykeln får allt högre fart tills den slutligen kraschar och fru Sunesson och Hubertus flyger av. Cykeln kan nu inte uppfylla fler behov, och fru Sunesson överger den till förmån för ett par rullskridskor. Människor som finns i parken fru Sunesson åker igenom på rullskridskorna, tittar efter henne. Fru Sunesson själv tycks dock inte fästa någon uppmärksamhet vid detta, utan tittar leende åt andra hållet.

Hubertus är nedstoppad i en grön ryggsäck som fru Sunesson bär på ryggen.

Dock är hon inte heller nu riktigt nöjd med sitt fordon, och slutet lämnas öppet genom

5.1.3 F

D

D

Farbror Dag Drömlund och Drömfartyget av Anders Brundin och Joanna Rubin Dranger, handlar om en professionell dagdrömmare vid namn Dag Drömlund. Dag spenderar dagarna ihop med glada barn medan han dagdrömmer fram lösningar för djur och människor som är i behov av hjälp. En dag blir dock Dag sjuk och behöver hjälp av barnen för att bli frisk.

För att vara mer portabel i sitt arbete som dagdrömmare bygger Dag tillsammans med barnen om en dagdrömmarfabrik till ett fartyg. Den fantastiska miljön skiftar snabbt, från en strand i Söderhavet, till en igloo på Grönland, till Manhattan i New York, USA.

Personerna som bor på Grönland är iklädda vita fluffiga overaller och bor i igloos, medan Manhattan består av höga skyskrapor, cigarettfimpar på marken och hemlöshet.

På Manhattan, träffar Dag Drömlund en hemlös man med grått hår, polisonger och mustasch, rosa kappa med rosa blommor på, matchande brun handväska samt en

mycket stor brun hatt som täcker nästan hela mannens huvud och ansikte. Dag råder den hemlösa mannen att bo i sin stora hatt, vilket också sker. Dag råder därefter alla

hemlösa jorden runt att bo i stora hattar och uttrycker åsikten att turkar kan bo i stora fezer och indier i stora turbaner. Språk och andra nationella kännetecken är för Dag inte något hinder för kommunikation.

Dag Drömlund och drömfartyget blir världsberömda och möts vid sin hemkomst av kungligheter och en stor folkmassa. Berömmelsen leder till ökade krav från Dags chef, vilket medför att Dag krockar med en vägg och blir sjukskriven. Tillvaron som sjuk skildras som trist och färglös och mörka bokhyllor lutar hotande över Dag som ligger i sin säng med mörka ringar under ögonen. När barnen hälsar på Dag blir hans tillvaro ljusare och genom lekar och spel hjälper barnen Dag att tillfriskna från sitt destruktiva tillstånd. Han börjar återigen dagdrömma som en följd av barnens besök. Drömmen består av ett drömdagis, som barnen bistår honom i att skapa genom att dagdrömma och Dag utses till att vara deras dagisfröken.

Barnen är av olika genus, har olika hårfärger, hudfärger, och yttre attribut såsom kläder, men de beskrivs genomgående som ett kollektiv. De är alltid glada och ställer upp för Dag, oavsett om det gäller att bygga ett fartyg eller muntra upp honom då han är sjuk.

Det är inte endast när Dag är sjuk som han framställs som blek, eftersom Dag

kontrasterar boken igenom mot såväl barnen som miljön i sin vita rock och hy. Att Dag är man framgår genom att han benämns vid maskulint pronomen och utseende, då Dag exempelvis är tunnhårig. I boken besitter Dag en auktoritär roll gentemot barnen både då han är dagisfröken samt leder byggandet av fartyget. Detta framkommer då Dag står vid sidan om och dirigerar arbetet.

Dag Drömlunds chef är av kvinnligt genus och har spiralfjädrar under sina skor. På Grönland träffar Dag landets snö- och isminister, som även hon är av kvinnligt kön, vilket framkommer då ministern benämns vid ”hon”.

5.1.4 K

(

)

Nick Butterworths bilderbok Katter ska slåss (med varandra) handlar om två kattgäng som slåss med varandra. Berättaren, som är en råtta, är av egenintresse positivt inställd till konflikten. Han låter det därför bli känt för de två gängen att barnen till respektive ledare har ett kärleksförhållande. Dessa katter blir fördrivna från kattsamhället, men återvänder senare med sina kattungar.

Miljön katterna som befinner sig i är ett obefolkat industriområde i utkanten av en stad.

Bilskrot, trasiga stängsel och taggtråd, nedgångna byggnader och nattsvart mörker är katternas hemmiljö.

De två kattfamiljerna som ligger i konflikt med varandra är av olika teckning. Det är svartvita katter som slåss med rödrandiga katter, i övrigt är de tämligen lika varandra till utseendet. Vari konflikten bottnar förutom genom katternas teckning, framkommer inte.

Dock är konflikten djupt rotad och det råder en stark antagonism mellan parterna. När Rolle och Jullan, som är två katter från olika familjer, trotsar konventionen och inleder ett romantiskt förhållande med varandra, ogillas detta starkt av de respektive gängen. En tillfällig vapenvila införs medan gängledarna, som är Rolle och Jullans mor respektive far, tillsammans försöker lösa vad de bedömer som ett problem. Rolle och Jullan ställs till svars för sitt förhållande och måste välja mellan att bryta med varandra eller med familjen. En stor krok hänger ovanför Rolle och Jullans huvuden och förstärker den hotfulla situation de utsetts för, omringad av sina familjer. Rolle och Jullan väljer varandra och blir uteslutna ur sina respektive familjers gemenskap, samt fördrivs ur kattsamhället. När en tid förflutit återvänder Rolle och Jullan med sina kattungar. De välkomnas tillbaka till sina familjer på villkor att de bryter med varandra. Eftersom gängledarna ser fyra kattungar, vill de dela upp dessa emellan sig efter teckning. Rolle och Jullan motsätter sig detta med anledning av att de har ytterligare en kattunge. Tiger, som den femte kattungen heter, är både röd- och svartrandig i sin teckning. Detta medför att vapenvila återigen införs mellan kattgängen med Tiger som den sammanbindande länken mellan familjerna. Vapenvilan leder till en avkopplande stämning där katter från de två familjerna umgås och spelar kort tillsammans.

Det som komplicerar frågan om familjetillhörighet är kattungarna och deras teckning.

Ledarna för gängen delar upp kattungarna mellan sig efter färg, och gör således en distinktion mellan kattungarna som grundar sig i utseendemässiga faktorer, som antas vara en förutsättning för familjetillhörighet. Jullans far, som är ledare för de rödrandiga katterna, talar även om kattungarna i skilda ordalag helt beroende på teckning. De rödrandiga kallar han för sötnosar, medan de svartvita kattungarna benämns som kräk.

Den karaktär som uppmärksammade de två kattfamiljerna på Rolle och Jullans förhållande, är en råtta. Råttan finner det är positivt att katterna slåss med varandra, eftersom det innebär att råttan och hans vänner lämnas ifred. Råttan är ständigt

närvarande för att få inblick i katternas förehavanden. Han har en föraktfull inställning till dem och när han upptäcker Rolle och Jullans förhållande börjar han viska genom

5.1.5 P

Pipen av Emma Chichester Clark, handlar om hunden Pipen som försöker lyda de råd han fått av sin mor. Pipen hamnar hos en elak man på landsbygden och rymmer till staden. I staden räddar Pipen en dam, vilken tar hand om Pipen.

Pipens mor ger tre råd till honom, att alltid lyda sin husse och matte, att titta åt höger och vänster innan han korsar en väg, samt att hjälpa den som är i fara.

Miljön och karaktärerna beskrivs i förhållande till Pipen. Det är Pipens värld och perspektiv som är relevant i historien. Pipen är uppvuxen på landsbygden i ett litet rosa hus med halmtak på. Då Pipen kommer till sin nya husse hämtas han i en mörk bil med flak, vilket står i skarp kontrast till den ljusa miljö som han lämnar. Herr Jonsson, som är Pipens nya ägare, bor i ett ödsligt, dystert hus på en blåsig kulle. Det karga

landskapet tillsammans med det nedgångna huset ger intrycket av att hett Jonsson är mindre bemedlad. När Pipen rymmer från sin nya ägare till staden, träffar han en äldre dam som tar hand om honom. Den gamla damen bor i en ombonad lägenhet. Bostadens interiör och exteriör ger intryck av att innehavaren har det tämligen gott ställt. Huset är målat i ljusa färger och gatan utanför är kantad med träd, vilket ger ett lugnt, välskött och välbärgat intryck.

Orsaken till att Pipen rymmer är att herr Jonsson behandlar Pipen illa genom hot och våld. När Pipen kommer fram till staden är den full av bilar. Pipen försöker korsa en väg och följer sin mors råd och tittar åt båda håll, men inga bilar stannar. En gammal dam med käpp uppmärksammar Pipen från andra sidan gatan. Hon går rakt ut i vägen, vilket föranleder att Pipen springer fram och stoppar en bil som hotar att köra på damen.

Den gamla damen svimmar och faller ned på trottoaren bredvid. En amulans hämtar damen och Pipen ger sig av till en park. Människor som observerat Pipens insats letar upp honom och för hem Pipen till den gamla damen. Hon vill att Pipen skall bo hos henne, men är rättfärdig och sätter upp lappar för den händelse att någon gör anspråk på Pipen. Detta oroar Pipen som inte vill tillbaka till herr Jonsson. Herr Jonsson ringer dock upp den gamla damen, men eftersom han anser att Pipen är en oduglig hund, får damen behålla honom. Den gamla damen, som lever ensam, blir gläds åt att behålla Pipen då de nu kan ta hand om varandra.

Den gamla damen beskrivs som vänlig och omtänksam. Hon är klädd i varma färger och har ett vänligt ansikte, medan herr Jonsson har mörka kläder, små svarta ögon och beskrivs som elak.

5.1.6 S

S

Niki Dalys bok Söta Salma handlar om flickan Salma som bor hos sina morföräldrar Salma skall gå till marknaden för att handla år sin mormor. Tvärtemot mormoderns förmaningar, förvirrar sig Salma längre in i staden och börjar prata med herr Hund. Han lurar av Salma hennes fina kläder och korgen med varor som hon precis har inhandlat.

Herr Hund skrämmer därefter iväg Salma och beger sig sedan hem till Salmas mormor.