S AMMANFATTNING AV ANALYS OCH DISKUSSION

De olika mångfaldskategorierna ålder, genus, kultur, nation, etnicitet, språk, klass och sociala strukturer, funktionshinder samt sexuell läggning har behandlats under

bilderbokskaraktärer och mångfald, samt under bilderboksmiljö och mångfald. Här nedan sammanfattas de två underrubrikerna tillsammans.

Det figurerar inte några unga vuxna i bilderböckerna, istället är karaktärerna

huvudsakligen äldre damer, barn och föräldrar. Personerna porträtteras på olika sätt, och flickor är mer förekommande än pojkar och är även ofta initiativtagande. De män som visas är ofta ensamstående fäder och yrkesverksamma.

Olika nationer, etniciteter och kulturer skildras på ett varierande sätt. Kultur behandlas i större utsträckning än nationalitet, och etnicitetsaspekten vidrör stundom rasism.

Språkfrågan behandlas ytterst marginellt, och likaså sexuell läggning. Funktionshinder behandlas överlag som ett temporärt tillstånd i form av skador.

Klass och sociala strukturer framgår på olika sätt i ikonotexten i karaktärsskildringen och miljöskildringen. I båda skildringarna framgår klassfrågan implicit.

7 SLUTSATSER

Det är en varierad bild av mångfald som gestaltas i bilderböckerna. Dock skapas denna bild av mångfald i det samlade empiriska materialet, då de enskilda verken endast behandlar en eller två mångfaldskategorier var. Av de olika mångfaldskategorierna är det få som problematiseras. De bilderböcker som problematiserar en mångfaldskategori behandlar i dessa fall ett ofta frekvent förekommande samhällsproblem och detta övervägande implicit.

Genus är en av de mångfaldskategorier som behandlas på ett varierat sätt, eftersom det förekommer såväl agerande kvinnliga som manliga karaktärer. Då detta förekommer i majoriteten utav böckerna, oavsett de nationella, etniska och klassmässiga kontexter vari bilderböckernas handling utspelas, tyder på att genusfrågan åtnjuter

uppmärksamhet och betydelse i samhället. Föräldrarollen är dominerad av

ensamstående fäder medan moderskapet är marginaliserat. Detta visar på en trend att förstärka fadersrollen i samhället som omtänksam och omhändertagande. Dock sker det på bekostnad av beskrivningen av modern. Istället för att få en mer aktiv roll när det kommer till arbete och karriär, utesluts mödrarna ur böckerna. Kvinnliga karaktärer i övrigt får inte heller något större utrymme på arbetsmarknaden, vilket sammantaget gör att bilden av kvinnor och kvinnliga karaktärer är begränsad. Detta kan ställas i kontrast mot gestaltningen av flickor som ges större utrymme, vilket här marginaliserar

pojkarna.

Det är till största delen barn, föräldrar och äldre vuxna som gestaltas, medan unga vuxna och tonåringar inte alls behandlas, vilket gör att dessa åldersgrupper åsidosätts. Därmed visar bilderböckerna en brist i mångfald gällande olika generationer i samhället. Bristen på mångfald framkommer även i fråga om sexuell läggning. Detta medför att vi drar slutsatsen att det i bilderböcker ses som tabubelagt, eller att det av andra orsaker inte är av intresse att behandla sexuell läggning.

Bilderböckerna behandlar inte kulturmöten eller möten mellan etniciteter mellan människor i någon större utsträckning, utan det som istället behandlas är frågan om sociala strukturer och samhällsklyftor. Den slutsats som kan dras av detta är att klass och sociala strukturer inte innebär ett lika minerat område som etnicitet och kultur utgör. Skildringen av möten mellan olika etniciteter skiftar beroende på om det rör sig om ett implicit eller explicit budskap. Att etnicitetsaspekten behandlas underförstått stödjer tesen att frågan är minerad. Stundom anas rasistiska undertoner i de temata som rör etnicitet, eftersom det förekommer diskriminering på grund av yttre olikheter. Det som framställs som främmande för karaktärerna upplevs både som negativt och som positivt beroende på hur situationen, karaktären eller karaktärerna kontrasterar mot berättelsens huvudkaraktär och dennes situation. Detta gäller såväl frågan om etnicitet som klass. I de bilderböcker där olika samhällsklasser är särskilt framträdande, är detta i negativ bemärkelse. De mindre bemedlade karaktärerna framställs som elaka och

En samhällsgrupp som förbisetts i bilderböckerna är funktionshindrade. I den mån funktionshinder behandlats har det förenklats till övergående skador och en djupare problematik saknas. Detta upplevs dock inte som ett minerat område, men väl som ett negligerat fenomen som trots allt existerar i samhället. Att synliggöra funktionshindrade skulle bidra till en mer mångfaldigad bild av samhället i bilderböckerna, och motverka den stundom stereotypa gestaltningen som ges av samhället.

Samtliga mångfaldskategorier brister i sin porträttering utav samhället då de inte är fullkomligt mångfacetterade, eftersom de endast visar på en eller ett fåtal bilder av samhället.

Vi kan nu dra slutsatsen att det finns många olika sätt att behandla mångfald i

bilderböcker. Något vi noterat är att alla delar av mångfaldsbegreppet inte behandlas i lika hög grad i vårt empiriska material. Dock är individuella olikheter och likheter betydande i bilderböckerna. De frågor som är mest framträdande i bilderböckerna är mångfaldskategorierna ålder och genus, men även etnicitet, kultur och nation. Alla har inte uttryckts explicit, men har ändå framkommit implicit. De kategorier som inte framkommit i någon större utsträckning är frågan om funktionshinder och sexuell läggning.

8 SAMMANFATTNING

Utifrån ett litteratursociologiskt perspektiv med fokus på hur samhället skildras i litteraturen, är syftet i den här magisteruppsatsen att undersöka mångfaldsaspekten i ett antal bilderböcker utgivna i Sverige, utifrån följande frågeställningar:

Huvudfråga:

- Hur kommer mångfald till uttryck i bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv?

För att undersöka detta kommer vi att titta närmare på följande aspekter: - Hur gestaltas karaktärerna i boken?

- Hur gestaltas miljön i boken?

Valet att undersöka mångfald i bilderböcker, grundar sig i vår övertygelse att det är av stor betydelse för barn att omvärlden gestaltas på ett varierat och nyanserat sätt. Den litteratursociologiska speglingsteorin som innebär att skönlitteratur speglar samhället, bidrar till att göra frågan om mångfaldsskildring i bilderböcker än mer angelägen. Begreppet mångfald definieras med mångfaldskategorierna genus, ålder, kultur, nation, etnicitet, språk, funktionshinder, klass, sexuell läggning samt individers olikheter och likheter.

Under tidigare forskning behandlas texter som berör barnboks- och

bilderboksforskning, och mer specificerad forskning rörande karaktärer och miljöskildringar. Det ges en bakgrundskildring av tidigare forskning med en kort introduktion till barnboks- och bilderboksforskningens framväxt, som innehåller bilderbokens betydelse, och barnbokens förmedlande funktion när det kommer till omvärlden. Under karaktärer och miljöskildringar, behandlar texterna vilken funktion skildringen av karaktärer och miljöer har, och hur dessa skildras i bilderboken. Pierre Machereys speglingsteori ligger till grund för uppsatsens teoretiska ansats. Speglingsteorin, som är en litteratursociologisk teori, har som utgångspunkt att ett litterärt verk är en reflektion av verkligheten. Dock kan spegeln reflektera endast en aspekt av verkligheten, men detta kan ändock leda till förståelse, enligt Macherey. Spegeln kan agera reflekterande även om inte författaren avsett eller varit medveten om detta. Reflektionen eller spegelbilden har inget egenvärde, utan får endast värde då den tolkas.

Utifrån Kulturrådets katalog Barnböcker Ungdomsböcker 2006 undersöks tolv bilderböcker kvalitativt. Eftersom det är en kvalitativ studie, görs inte anspråk på att generalisera. De tolv bilderböckerna har valts ut på grundval av att mångfald i dessa är särskilt framträdande.

helhet, medan speglingsteorin är den teoretiska ansats som begagnas i analysen av ikonotexten.

Det empiriska materialet redovisas i ett eget kapitel där de tolv bilderböckerna i urvalet beskrivs. Dessa böcker är:

Alfons och soldatpappan av Gunilla Bergström Fru Sunesson är ute och cyklar av Quentin Blake

Farbror Dag Drömlund och drömfartyget av Anders Brundin & Joanna Rubin Dranger Katter ska slåss (med varandra) av Nick Butterworth

Pipen av Emma Chichester Clark Söta Salma av Niki Daly

Elenas serenad av Campbell Geeslin och Ana Juan Tutu och tant Kotla: en hejhej bok av Gunna Grähs Vilken vän: en bilderbok från Tanzania av John Kilaka Morris och Griffo av Lotta Olsson & Maria Jönsson

Milja och grannarna av Annika Sandelin & Linda Bondestam Lejon på stan av Finn Zetterholm & Jens Ahlbom

Beskrivningarna behandlar karaktärer och miljö, men även handlingarna i böckerna för att ge ett helhetsperspektiv. Här behandlas såväl ytliga kännetecken såsom utseende och miljöskildringar, som inre företeelser som karaktärernas tankar. Även karaktärernas agerande behandlas.

För att ge en sammanhängande bild av det som tas upp i bilderböckerna, samt för att undvika upprepning, är analysen uppdelad i två underrubriker. Dessa underrubriker behandlar mångfald utifrån karaktärerna respektive miljön i bilderböckerna. Utifrån de olika mångfaldskategorierna, Machereys speglingsteori och tidigare forskning

analyseras hur bilderböckernas innehåll kan tydas utifrån ett litteratursociologiskt perspektiv. Flera bilderböcker behandlar mångfald utifrån individers olikheter och likheter på ett ofta underförstått sätt, särskilt gällande etnicitet och klass. Medan etnicitetsaspekten ger en förenklad bild av samhället i sin ibland oproblematiska framtoning, framstår den kulturella mångfaldskategorin som onyanserad. Dock

förekommer det rasistiska undertoner i de få konflikter som rör etnicitetsaspekten. I de bilderböcker där klass behandlas förstärker miljön den sociala differentieringen mellan olika karaktärer. Miljön förstärker även intryck som rör nationsrelaterade ämnen, och är varierad då såväl olika klimat som stadsmiljö och glesbygd skildras. Spridningen av karaktärernas åldrar är limiterad eftersom inga tonåringar eller unga vuxna porträtteras. Kvinnliga och manliga karaktärer framställs olika. Flera män är ensamstående fäder och yrkesverksamma, medan kvinnliga karaktärer är övervägande flickor eller äldre damer och ej yrkesverksamma. Dock är de dem mest initiativtagande av karaktärerna.

Mångfaldskategorierna språk, sexuell läggning och funktionshinder behandlas i begränsad utsträckning jämfört med de övriga kategorierna.

Sammanfattningsvis är slutsatsen att samhället porträtteras stundom stereotypt och bristfälligt, då de olika mångfaldskategorierna inte kommer till uttryck i lika stor del och inte heller är enhetliga i sin framtoning, eftersom endast ett begränsat antal bilder av samhället visas.