Radio och podcastvanor

I fokusgruppen (2016) framgick det att den traditionella radion fortfarande används och brukas både hemma, i bilen, på bussen och cykeln. Däremot var gruppen överens om att radiovanorna har förändrats med åren. Bland annat kom gruppen fram till att radio i allmänhet och

morgonradio i synnerhet är vanligt att lyssna på i bakgrunden medan man gör något annat som exempelvis äter frukost, pendlar, kör bil eller är på jobbet. Det framgick även att en fördel med traditionell radio, i jämförelse med podcasts, är att användaren inte behöver göra ett aktivt val över vad man ska lyssna på. Däremot menar gruppen att en podcast i de flesta fall garanterar kvalitet om man vet vad man vill lyssna på. De framhåller även att en anledning till att

podcasten vuxit som den gjort skulle kunna bero på att den är mer spännande och personlig än traditionell radio, då det kan vara allt från kända till okända personer som producerat podcasten. (Fokusgrupp, 2016)

Fokusgruppen kom fram till att radioprogram sällan gör sig bra som podcasts. De menar att det mesta som sänds inom traditionell radio i det flesta fall handlar om nyheter och är både tid- och dagsbundet. Vidare har de uppfattningen om att en person som följer ett radioprogram även lyssnar på radioprogrammets podcast i större uträckning, till skillnad från personer som inte följer radioprogrammet. Detta då det är viktigt att ha en slags relation till radioprogrammet för att man ska vilja lyssna. Däremot menar de att undantaget är mer fristående radioprogram som P3 dokumentär eller sommar i P1, då de redan från början är producerade med samma upplägg som en vanlig podcast. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.2

Facebook och Radioprogram

Deltagarna i fokusgruppen (2016) framhåller att Facebook i allmänhet och nyhetsflödet i synnerhet, har blivit en digital hubb som innehåller information om allt från världsliga nyheter till vilket event ens vän ska gå på den eftermiddagen, men även en hel del spam och onödig information. Gruppen menar att fördelarna med Facebook, trots all spam, är lättillgängligheten för kommunikation med andra. Deltagarna är alla överens om att varje individs nyhetsflöde ser olika ut då alla använder Facebook på olika sätt. De menar att nyhetsflödet är ett resultat av vilka sidor man själv gillar, valt att följa och vad man klickar på. (Fokusgrupp, 2016)

Enligt fokusgruppen finns det olika anledningar till att man väljer att följa eller gilla ett radio- eller podcastprograms Facebooksida.Först och främst framgår det att användaren sällan aktivt

interagerat med en sida och då tar man ställning till huruvida man ska gilla sidan eller inte. En anledning att gilla kan vara att man tycker om de personer som leder programmet, att man på så sätt stödjer programmet genom att gilla deras Facebooksida. En annan anledning kan vara att användaren vill få information om programmets innehåll och på så sätt håller sig uppdaterad genom att programmets inlägg kommer upp i användarens nyhetsflöde. Alla i fokusgruppen är däremot överens om att man sällan besöker en Facebooksida aktivt, utan sidans innehåll uppmärksammas först när det kommer upp i ens nyhetsflöde. När det gäller radioprogram menar fokusgruppen att det kanske, i vissa fall, kan vara så att man aktivt besöker ett radioprograms Facebooksida som man söker efter specifik information som tagits upp under programmet. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.3

Radio och interaktion

Att kunna interagera med traditionell radio genom att ringa in, sms:a och föra en dialog på sociala medier anser fokusgruppen vara en viktig aspekt. De menar att det blir en

tvåvägskommunikation som inkluderar och involverar, vilket de tror publiken har ett behov av. Vidare menar de att den traditionella radion är unik på det sättet att personer kan ringa in och vara med live i ett program, vilket även gör radioprogrammen personligare och mer spännande. Interaktion genom Facebook anser gruppen som ett komplement men att det inte alls är lika viktigt som möjligheten att kunna ringa in, då en kommentar på ett Facebookinlägg inte är lika personlig och intim. Det framgår även att direkt interaktion inte passar för alla typer av

radioprogram och är svårt att inkludera i podcastproduktioner. Bland annat anser de att det skulle bli märkligt om direkt interaktion förekom i program som P3 dokumentär. De menar dock att annan typ av interaktion där man ställer frågor till publiken om programmets innehåll fungerar bättre. De berättar om ett exempel där personerna bakom en podcast har ställt frågor till publiken innan och efter att de lanserat ett nytt podcastavsnitt, vilket de anser är bra för att engagera och involvera publiken och i sin tur gör det podcasten mer mänsklig. (Fokusgrupp, 2016).

4.8.4

Plattformar för interaktion inom radio och podcast

Trots att det är viktigt att det finns en möjlighet till interaktion menar deltagarna att det förmodligen krävs ett brinnande intresse eller en stark åsikt för att en person i allmänhet ska ta steget att interagera. Vad gäller interaktion med ett Facebookinlägg spelar det in hur inlägget är utformat samt om personen lyssnat på programmet eller inte. Fokusgruppen menar att det är

större chans att personer engagerar sig om de lyssnat på programmet den dagen eller om inlägget har en frikopplad utformning från en sändning. Fokusgruppen framhåller att fördelen med interaktion via Facebook kan vara att plattformen hanterar text, bilder, videor, länkar, hashtags etc. och på så sätt underlättar att nå ut till en bred målgrupp. Vidare är det positivt att man har möjligheten att interagera via Facebook då det kräver en mindre ansträngning att skriva en kommentar på Facebook än att ringa in. Facebook är således ett forum som passar sig för dialog både för publik till publik samt publik till programledare. De nackdelar fokusgruppen lyfter är att andra personer kan se vad man kommenterat, och på så sätt är det svårt att vara anonym, och om det är ett känsligt ämne tror fokusgruppen att en hel del personer undviker att kommentera. Vidare kan det ibland bli bråk i kommentarsfälten vilket kan påverka

Facebooksidans image negativt. Ytterligare en nackdel som gruppen lyfter är att

Facebookinlägg är flyktiga och syns inte på allas nyhetsflöde, vilket kan innebära att mycket interaktion genom Facebook enkelt hamnar i skymundan. (Fokusgrupp, 2016)

Det framgår i fokusgruppen att det är vanligt att företag och organisationer befinner sig på flera olika plattformar, vilket i de flesta fall resulterar i en spretighet. fokusgruppen lyfter även att det finns ett problem med att samma typ av inlägg publiceras på samtliga plattformar samtidigt. De menar att olika plattformar är utformade för olika ändamål och lämpar sig därför för olika typer av innehåll. Därav menar deltagarna, framförallt när det gäller radio, att interaktion bör ske på samma plattform där man lyssnar på ett program. Givetvis går inte det när det kommer till traditionell radio via en stationär radioapparat men när man lyssnar via en app eller dator. De menar att det hade underlättat interaktionen avsevärt och som lyssnare hade man inte behövt göra ett lika aktivt val för att interagera. Sammanfattningsvis menar deltagarna i fokusgruppen att Facebook är en plattform som fungerar bättre att marknadsföra sig via och skapa dialog utanför radioprogrammet än att direkt interagera under sändningstid med följarna. (Fokusgrupp, 2016).

5

Diskussion

I denna del diskuteras studiens resultat i relation till uppsatsens teorikapitel. Först reder jag ut det tidskritiska perspektiv som denna studie utgår ifrån, för att sedan diskutera hur de olika radioprogrammens förhåller sig till det.

5.1

Radio och Crossmedial interaktion

Som Gazi, Starkey och Jedrzejewski (2011) nämner har stora förändringar skett inom radioproduktionen under de senaste åren. Man använder inte enbart den traditionella

radioapparaten längre för att ta del av olika radioprogram, utan detta kan ske genom en mängd nya multimediala system, där podcasten är en av dem (Gazi, Starkey och Jedrzejewski, 2011). Precis som sociala medier har blivit en självklar del i allmänna företags och organisationers marknadsföringsstrategier (Hanna, Rohm & Crittenden, 2011), har det även blivit en självklar del inom radioproduktionen (Bonini, 2014). De sociala medierna öppnar upp för en

tvåvägskommunikation mellan ett radioprogram och dess lyssnare till skillnad från den traditionella envägskommunikationen (Svatosová, 2012). Radion som McLuhan (2001) påstod vara ett varmt media med låg interaktion tenderar att inte stämma överens med dagens radio. Jag vill argumentera för att de sociala medierna förhöjer interaktionen mellan ett radioprogram och dess lyssnare avsevärt och på sätt verkar inkluderande snarare än exkluderande som McLuhan (2001) menar att ett kallt media gör.

När nya och gamla medier sammanflätas, som radio och sociala medier, uppstår en slags mediekonvergens som Jenkins (2008) benämner crossmedia. Då crossmedia handlar om en interaktiv kommunikation som sträcker sig över ett flertal plattformar (Davidsson, 2010), har resultatet av denna studie visat att i alla fall två av de studerade radioprogrammen använder de sociala medierna som en förlängning till den traditionella plattformen. Radioprogrammen publicerar bilder och videor från studion, de ställer frågor till följarna, delar artiklar,

marknadsför sig etc. Det vill säga att stor del av interaktionen sker i samspel med Facebook.

5.2

Det tidskritiska perspektivet

Eftersom användningen av podcasts ökar enligt Bonini et al. (2014) och det faktum att

det betyda att allt fler människor både nu och i framtiden har ett behov att lyssna på radio i efterhand. Således vill jag argumentera för vikten av att ett radioprogram tar hänsyn till detta när de interagerar på olika sätt med sina följare på sociala medier.

Som tidigare nämnt i inledningen skulle denna studie besvara hur lämpligt de studerade radioprogrammen, utifrån ett tidskritiskt perspektiv använder plattformen Facebook för att interagera med sina lyssnare. Det saknas, inom dagens forskning rörande strategier för sociala medier och radio, en definition av hur ett ”tidskritiskt perspektiv” ska tolkas. Här skulle jag därför vilja klargöra begreppets innehåll med hjälp av modellen CSCW som tidigare beskrivits i teorikapitlet, då CSCW egentligen är ämnad för ett annat forskningsområde än sociala medier och radio. Detta är nödvändigt för att skapa förståelse för begreppet och inkorporera

användandet av detta perspektiv. Eftersom denna studies resultat utgår ifrån interaktion, marknadsföring och koherens är det dessa parametrar tillsammans med CSCW-modellen som utgör grunden i denna studies tidskritiska begreppet.

När ett radioprogram publicerar ett inlägg på Facebook vill jag påstå att det kan utformas utifrån ett tidskritiskt eller icke-tidskritiskt perspektiv. Det tidskritiska perspektivet kännetecknas av ett innehåll som på något vis är tidsbundet och det icke-tidskritiska perspektivet kännetecknas av ett innehåll som är icke tidsbundet. Utifrån den första parametern – interaktion – kan ett inlägg som innehåller en fråga eller uppmaning vara tidskritisk så till vida att den berör något som kommer ske nu eller inom en snar framtid. Detta kan till exempel innebära att ett radioprogram uppmanar följarna att ringa in till studion. Inlägget blir tidskritiskt då inlägget endast är aktuellt den närmaste timmen eller i vissa fall minuterna. Jag menar såldes att dessa typer av tidskritiska inlägg är förenliga med följare som både lyssnar live på programmet och är uppkopplade på Facebook samtidigt. Detta kan liknas med CSCW-modellens princip om interaktion som sker samma tid men på olika platser, alltså fjärrstyrd interaktion (Bullen & Johansen, 1998). Motsatsen, det icke tidskritiska inlägget inom parametern interaktion, handlar om att föra en dialog eller ställa frågor som är frikopplade från en specifik sändning eller tidsram. Ett exempel på detta kan vara att ett radioprogram publicerar ett inlägg om en viral video eller bara

uppmanar till dialog. I sin tur kan denna typ av interaktion liknas med CSCW-modellens princip om olika tider – olika platser, det vill säga pågående koordination (Bullen & Johansen, 1998). Carlsson (2010) menar att föra en dialog med följare på sociala medier är viktigt för att bygga relationer och skapa förtroende. Därav blir även de icke tidskritiska inläggen relationsskapande och engagerar följare som väljer att lyssna live, i efterhand eller inte alls.

När det kommer till det den andra parametern – marknadsföring – blir ett inlägg tidskritiskt när ett radioprogram exempelvis uppmanar till livelyssning. Ett marknadsföringsinlägg som är tidskritiskt är förenligt med de följare som är online vid tidpunkten och som ser inlägget. Inlägget blir däremot inte relevant för de följare som inte är online på Facebook eller inte ser inlägget vid den tidpunkten. Denna typ av Facebookinlägg kan därav liknas med det Bullen & Johansen (1998) kallar för beständiga uppgifter, det vill säga att det sker på samma plats men vid olika tider. Vidare är den främsta anledningen till att en följare inte skulle se inlägget är Facebooks algoritm EdgeRank som Ángeles Oviedo-García et al. (2014) menar styr innehållet på en användares nyhetsflöde. De icke tidskritiska marknadsföringsinläggen är de som handlar om efterhandslyssning. Om ett radioprogram marknadsför ett tidigare sänt program och

uppmanar till efterhandslyssning blir det inte tidsbundet, då en följare kan se inlägget oavsett tid på dygnet och ta del av innehållet när som helst. Denna typ kan liknas med Bullen & Johansens (1998) princip om pågående koordination, vilket är interaktion som sker olika tider på olika platser.

Den sista parametern – koherens – spelar även in i det tidskritiska perspektivet. Koherens, som kan förliknas med sammanhang och kontextuella faktorer, bygger på att följaren måste besitta en kunskap om den omgivande konkreta situationen, om vad som sagts tidigare och/eller om vad mottageran redan kan, vet och förstår om ämnet som ett inlägg består av (Ekström & Larsson 2010). Om ett radioprogram exempelvis publicerar ett inlägg där utformningen utelämnar väsentliga delar för att förstå helheten måste följaren vid annan tidpunkt tagit del av den utelämnade informationen för att inlägget ska anses vara relevant. Följaren kan ha fått den utelämnade information genom att ha lyssnat på radioprogrammet eller sett tidigare inlägg från radioprogrammet. För att koppla detta till CSCW-modellen kan det liknas med principen som Bullen & Johansen (1998) benämner interaktion ansikte mot ansikte, att det sker på samma tid och samma plats. Detta då både radioprogrammet och Facebookinlägget måste nå lyssnaren när ett inlägg publiceras eller när ett radioprogram sänds. Vilket fokusgruppen (2016) även menar då ett inläggs utformning och om följaren har lyssnat på dagens radioprogram påverkar huruvida en följaren kommer interagera med inlägget. Eftersom koherens bygger på en

tidsbundenhet kan inte ett koherent inlägg vara icke tidskritiskt. Vidare menar Bonini (2014) att publicerade inlägg bör vara kontextuellt tydliga för följaren och fokusgruppen (2016) menar även att det är större chans att personer engagerar sig inlägget om de lyssnat på

radioprogrammet den dagen eller om inlägget har är frikopplat från en sändning. Därav vill jag argumentera för att ett radioprogram varsamt bör använda sig av koherens i inlägg som

Ett av de engagemang som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) lyfter är det skräddarsydda engagemanget, som handlar om att hålla en personlig individnivå med följarna. Detta i syfte att ett inlägg ska kunna spridas inom den sociala plattformen och att desto fler som får ta del av inlägget, desto mer sprids det. När det kommer till radioprogram är det däremot viktigt att ett inlägg inte blir allt för personliga, eller koherent som beskrivits ovanför, för om det blir det kommer inte inlägget anses relevant och därav inte få spridning. Å andra sidan menar Carlsson (2010) att företag och organisationer inte bör satsa på masskommunikation för en mycket bred målgrupp, utan hellre individanpassa inläggen. Därav är det viktigt att hålla en balans mellan inte vara allt för generell, utan fortfarande vända sig till den kollektiva gruppen inom ett radioprograms Facebooksida.

Sammanfattningsvis menar jag att de tidskritiska inläggen, oavsett parameter, exkluderar de följare som inte lyssnar live och i förlängningen inte är positivt att använda sig av med tanke på att användningen av podcast enligt Bonini et al. (2014) hela tiden växer. De tidskritiska

inläggen vänder sig dessutom till en begränsad målgrupp vilket är problematiskt för inläggens spridning. För att återkoppla detta till CSCW-modellen berörs samtliga tidskritiska inlägg av fjärrstyrd interaktion (samma tid – olika platser), beständiga uppgifter (samma plats – olika tider) eller ansikte mot ansikte (samma tid – samma plats). När ett inlägg inte anses tidskritiskt faller det in under principen om pågående koordination som Bullen & Johansen (1998) menar är interaktion som sker på olika platser vis olika tidpunkter. Dessa typer av inlägg är därav mest optimala för den lyssnare som väljer att lyssna i efterhand.

5.2.1

Morgonpasset i P3

Anledningen till att Morgonpasset i P3 endast har gjort 19 inlägg totalt och ungefär ett inlägg varannan dag kan bero på att de är noga med att inte uppfattas som spam inför sina följare. Detta bekräftas även i handboken som Sveriges Radio (2013) har tagit fram. Att göra så pass få inlägg skulle kunna vara ett problem sett ur ett tidskritiskt perspektiv. Facebooks algoritm EdgeRank visar cirka 20% av allt potentiellt innehåll på en användares nyhetsflöde enligt Wagner (2013). Dessutom menar Bozdag (2013) att innehållet som visas är baserat på hur användaren och dess vänner interagerar med plattformen. På grund av detta finns det en stor risk att Morgonpasset i P3s inlägg sällan eller aldrig når delar av målgruppen, så till vida att inte alla följarna är vänner med varandra vilket de förmodligen inte är. Detta bekräftar även

Fokusgruppen (2016) då de menar att Facebookinlägg är flyktiga och lätt hamnar i skymundan. Vidare lyfter Bonini (2014) att ett radioprogram inte ska vara rädd för att visa att de finns och

De inlägg som är publicerade under och efter sändningstid skiljer sig inte mycket i antal. De flesta inläggen är däremot gjorda utanför sändningstid (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Sett ur ett tidskritiskt perspektiv är detta en fördel då majoriteten av dessa inlägg generellt sett inte blir kopplade till en specifik sändning. När det kommer till interaktion framgår det i analysen av Morgonpasset i P3s Facbooksida (2016) att de interagerar med sina följare både under och utanför sändningstid, spritt under dagens alla timmar. Radioprogrammet interagerar genom att ställa frågor och publicerar kortare ljudklipp som de uppmanar följarna att ta del av (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016), samt är de duktiga på att ge följaren en bakgrundsbeskrivning om ämnet. De uppmanar aldrig följaren att exempelvis ringa eller sms:a in till studion och interagerar således sällan ur ett tidskritiskt perspektiv. De korta ljudklippen är även av icke-tidskritiskt karaktär då följare kan ta del av dem oavsett tid på dygnet.

Morgonpasset i P3 marknadsför nästan uteslutande alla inlägg utanför sändningstid och uppmanar aldrig till livelyssning (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Sett ut ett tidskritiskt perspektiv är detta en fördel då det i förlängningen inte förkommer inlägg som endast vänder sig till en begränsad målgrupp. Marknadsföringsinläggen är utformade med antingen en en ljudfil direkt i inlägget eller länk till Sveriges radios webbplats (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016), vilket enligt Bonini et al. (2014) är en fördel då Facebook kan användas till att dirigera personer till radioprogrammets webbplats. Att publicera ett ljudklipp direkt i ett inlägg kan vara en fördel då fokusgruppen (2016) menar att användare sällan aktivt besöker en Facebooksida, utan vanligtvis uppmärksammar innehållet först när det dyker upp i nyhetsflödet. Vidare menar Sveriges Radio (2013) att de sociala medierna ska användas till att värva lyssnare, vilket Bonini et al. (2014) menar att de gör om de ökar trafiken till hemsidan. Nackdelen med att publicera en podcast direkt i inlägget blir däremot att användaren stannar kvar på Facebook och i förlängningen ökar inte trafiken till hemsidan. Morgonpasset i P3 publicerar mycket få inlägg som omfattas av koherens. Det framgick att endast tre inlägg var potentiella koherenta inlägg (Morgonpasset i P3s Facebooksida, 2016). Däremot är

Morgonpasset i P3 i det flesta fall mycket tydliga i deras inlägg på Facebook. Huruvida de presenterade inläggen, figur 16 och 17, är koherenta eller inte kan dessutom diskuteras då de