Rix MorronZoo

Resultatet visar att Rix MorronZoo lägger ut cirka två inlägg per dag. Detta går i linje med Boninis (2014) uppfattning om att ett flertal inlägg per dag är positivt för att synas och visa sitt engagemang. Även ur en tidskritiskt perspektiv är det positivt med tanke på att inläggen styrs av Facebooks algoritm EdgeRank (Wagner, 2012), och på så sätt är det större chans att inläggen når radioprogrammets följare. Rix MorronZoo interagerar främst under sändningstid, och gör detta genom att både ställa frågor och uppmana följarna att ringa in till studion (Rix

MorronZoos Facebooksida, 2016). Sett ur ett tidskritiskt perspektiv kan detta vara problematiskt då dessa inlägg endast vänder sig till den begränsade målgruppen som jag talade om innan. Rix MorronZoo publicerar även icke tidskritiska inlägg, dock främst utanför sändningstid. I de inläggen ställer de frågor och uppmanar till dialog frikopplat från en specifik sändning (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016), vilket gynnar det ihållande engagemanget som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) menar är viktigt på sociala medier.

När det kommer till marknadsföring är Rix MorronZoo relativt återhållsam. De har endast publicerat 18 av totalt 83 inlägg inom kategorin marknadsföring (Rix MorronZoos

Facebooksida, 2016). Rix MorronZoos marknadsföringsinlägg är inte optimalt utformade sett ur ett tidskritiskt perspektiv. Då radioprogrammet väljer att marknadsföra sig genom att publicera kortare videor från studion eller uppmana till livelyssning (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016), vänder sig även dessa inlägg till en begränsad målgrupp. Som framgår i resultatet förekommer det sällan en ordentlig beskrivning av var följaren kan ta del av innehållet, vilket Bonini (2014) menar är viktigt när det kommer till podcastannonser. En anledning till detta kan bero på att Rix MorronZoo inte producerar fullskaliga podcasts av sina morgonprogram, utan endast delar av dem (RixFm, 2016). Sett ur ett icke tidskritiskt perspektiv skulle dessa inlägg kunna verka för att väcka ett intresse hos följarna, däremot blir det emellertid onödiga inlägg då följaren i efterhand inte riktigt kan ta del av materialet på ett smidigt sätt. Det kan således uppfattas som att Rix MorronZoos marknadsföring främst handlar om att och uppmana följarna till att lyssna live på programmet.

Som resultatet visar förekommer det en hel del koherens i Rix MorronZoos inlägg där de flesta koherenta inläggen är publicerade utanför sändningstid (Rix MorronZoos Facebooksida, 2016). Det kan således tolkas som att Rix MorronZoo använder Facebook som en förlängning av deras livesändningar. Eftersom Davidsson (2010) menar att inom crossmedia står vanligtvis

skulle man kunna påstå att Rix MorronZoo använder Facebook som en crossmedial plattform. Sett ur ett tidskritiskt perspektiv blir det problematiskt då dessa inlägg bygger på att följaren har lyssnat på programmet live eller sett tidigare inlägg och utesluter i förlängningen den målgrupp som vill lyssna i efterhand. Å andra sidan, som tidigare nämnt verkar Rix MorronZoo enbart vända sig till den följare som lyssnar live och med den utgångspunkten är användningen av koherens möjligtvis en fördel. Detta då det kan leda till att följare som inte lyssnar live blir nyfikna då Bergström (2009) menar att glapp i inläggen kan stimulera den passiva följaren.

5.2.3

Gry & Anders med vänner

Gry & Anders med vänner lägger ut flest inlägg av de studerade radioprogrammen, med cirka tre inlägg per dag (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016), vilket i enlighet med Rix MorronZoo är positivt sett ur ett tidskritiskt perspektiv som tidigare nämnts. När det kommer till interaktion sker detta främst under sändningstid och är i de flesta fall tidskritiska då de är utformade med frasen ”God morgon” (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Interaktion sker även utanför sändningstid och är däremot mer icke-tidskritiskt då

radioprogrammet ställer frågor och delar material frikopplat från sändningen. Således kan det tolkas som att Gry & Anders med vänner använder sin Facebook som en crossmedial plattform under sändningstid och utanför sändningstid satsar de mer på ett ihållande engagemang som Cabiddu, De Carlo & Piccoli (2014) menar är att föra en dialog med sina följare. Vilket är positivt ur ett icke tidskritiskt perspektiv då Bergström (2009) menar att föra en dialog på sociala medier är en avgörande faktor för att avsändaren och mottagaren ska mötas.

När det kommer till marknadsföring har Gry & Anders med vänner gjort relativt få inlägg då endast 23 av totalt 133 inlägg är marknadsföringsinlägg. Flest inlägg är publicerade under sändningstid vilket, precis som för Rix MorronZoo, är problematiskt sett ur ett tidskritiskt perspektiv då de i majoriteten av inläggen uppmanar till livelyssning (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Däremot visar resultatet att radioprogrammet på senare tid börjat uppmana följarna till efterhandslyssning utanför sändningstid via plattformen Radio play (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016). Denna strategi påminner således om hur

Morgonpasset i P3 marknadsför sig, vilket är positivt ur ett icke tidskritiskt perspektiv som nämndes innan. När det gäller koherens publicerar Gry & Anders med vänner flest koherenta inlägg under sändningstid (Gry & Anders med vänners Facebooksida, 2016), till skillnad från Rix MorronZoo där resultatet visar motsatsen. Som tidigare nämnt menar jag att koherens inte bör användas sett ur ett tidskritiskt perspektiv då den följare som väljer att lyssna i efterhand blir exkluderad. Men när koherens i de flesta fall förekommer i inlägg publicerade under

sändningstid, som Gry & Ander med vänner väljer att göra, kan detta vara positivt för de följare som lyssnar live, då Facebook förlänger det traditionella radiolyssnandet. Gry & Anders med vänner visar därigenom på en användning av Facebook som tillfredsställer både de följare som väljer att lyssna live men även de som väljer att lyssna i efterhand.

6

Slutsats

I den här delen av uppsatsen presenteras studiens slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.

Studiens slutsats är att de olika radioprogrammen använder Facebook på olika sätt.

Morgonpasset i P3 använder deras Facebooksida främst i syfte att skapa dialog med följare samt marknadsföra material från sändningar i podcastformat. Morgonpasset i P3s användning av Facebook är olämplig så till vida att de publicerar relativt få inlägg vilket innebär att många inlägg kan hamna i skymundan på grund av Facebooks algoritm EdgeRank. Däremot är Morgonpassets användande av Facebook lämpligt då de interagerar och marknadsför innehåll frikopplat från specifika sändningar och aldrig uppmanar till livelyssning. Vidare förekommer det ett lågt antal inlägg som omfattas av koherens, vilket inkluderar de följare som väljer att lyssna i efterhand och på så sätt är lämpligt ur ett tidskritiskt perspektiv.

Rix MorronZoo använder Facebook som en crossmedial plattform, både under och utanför sändningstid, som i första hand tenderar att vända sig till den följare som väljer att lyssna live på radioprogrammet. Sett ur ett tidskritiskt perspektiv är Rix MorronZoos användande av

Facebook lämpligt då de aktivt publicerar inlägg på plattformen. Däremot är inte deras

användande av Facebook lämpligt då de främst interagerar med följarna under sändningstid och uppmanar följare att ringa in till studion via plattformen. Vidare sker marknadsföring utan en ordentlig beskrivning i inläggen om var materialet finns, samt publicerar Rix MorronZoo ett relativt stort antal inlägg som omfattas av koherens, vilket exkluderar den målgrupp som vill eller har för vana att lyssna i efterhand.

Gry & Anders med vänner använder Facebook som en crossmedial plattform främst under sändningstid vilket liknar Rix MorronZoos användande, men använder Facebook mer likt Morgonpasset i P3s användning utanför sändningstid. Gry & Anders med vänners användande av Facebook är lämpligt ur ett tidskritiskt perspektiv då de publicerar inlägg ofta och mycket, vilket innebär en större chans att synas för följare. Vad gäller interaktion, marknadsföring och koherens utgår de från ett tidskritiskt perspektiv under sändning, men ut ett icke tidskritiskt perspektiv utanför sändningstid. Gry & Anders med vänner visar därigenom på en användning som tillfredsställer både de följare som väljer att lyssna live men även de som väljer att lyssna i efterhand.