Det kvalitativa resultatet av det empiriska materialet visar att lärarna i studien såg tid, ekonomi och den organisatoriska frågan som kriterier som påverkar deras möjlighet att använda sig av metoden klassrumsbesök för att auskultera och/eller kritiskt granska och ge återkoppling. Känslor som osäkerhet och rädsla för att kritisera sin kollega, lyftes fram som avgörande och begränsande faktorer.
Samtliga svar från lärarna har tematiserats och kategoriserats in under de olika ramfaktorerna: tid, struktur, kultur, kompetens och ekonomi. Tiden och den ekonomiska ramfaktorn innefattar precis som det låter, tid och ekonomiska resurser. Den strukturella ramfaktorn innefattar strukturer på skolan i form av schemalagda klassrumsbesök, observationsscheman, logistik. Den kulturella ramfaktorn i studien innefattar, exempelvis attityder, känslomässiga aspekter sådant som kan ha sitt ursprung från den kultur som finns på skolan. Ramfaktorn kompetens står för den upplevda eller faktiska kompetensen och på vilket sätt den påverkar lärarnas förutsättning till att genomföra klassrumsbesök. Slutligen har samtliga faktorer analyserats utifrån ramfaktorteorin (Lundgren, 1999, s. 36, Wahlström, 2016, ss. 24–25), litteratur och forskning.
Ramfaktorer som påverkar - klassrumsbesök för att auskultera
21 av de 22 lärare som svarat att de sällan eller aldrig använder metoden klassrumsbesök för
att auskultera, har valt att besvara frågan varför metoden inte används oftare. Några lärare gav
flera svar till varför metoden inte används oftare och varje svar har kategoriserats in under respektive ramfaktor (se tabell 5).
Tabell 5. Studiens webbenkätsvar som har kategoriserats. Ramfaktorer som påverkar möjligheten för lärare att använda sig av klassrumsbesök för att auskultera.
Svar Antal Tid 15 Struktur 7 Kultur 3 Kompetens 0 Ekonomi 1 Totalt: 22
Resultatet visar att tiden var den ramfaktor som enligt lärarna i studien var mest avgörande för deras möjlighet att använda sig av klassrumsbesök för att auskultera (se tabell 5). Några lärare
ska jag göra det? Finns inte utrymme/tid/ork.”, vilket går att förstå utifrån Handals (1996, ss. 117–118) påstående att lärarna har fullt upp på dagarna med planering och undervisning.
I likhet med de lärare som deltog i Skolverkets fortbildningsprojekt (Österholm, Bergqvist, Liljekvist & van Bommel, 2016, ss. 122–123), så påtalade även flera lärare i studien att tiden tillsammans med de organisatoriska svårigheterna försvårade möjligheten att besöka en kollega. Det organisatoriska problemet går att koppla till ramfaktorteorins organisatoriska ramar (Wahlström, 2016, ss. 24–25) och studiens strukturella ramfaktor. En lärare i studien svarade att de aldrig använder sig av metoden klassrumsbesök ”För att vi inte har utrymme för det i vårt schema.”. Uttalandet går att tolka på flera sätt, antigen så menar läraren underförstått att det inte finns tillräckligt med tid för att utföra klassrumsbesök eller så menar läraren bokstavligen att de inte har någon schemalagd tid för klassrumsbesök. Studien har tolkat lärarens uttalande som att läraren åsyftar schemaläggningen vilket innebär att svaret tolkas som en strukturell ramfaktor. Enligt Handal (1996, s. 120) bör skolan underlätta möjligheten för lärares kompetensutveckling genom att ha en struktur där observationer planeras in på schemat. Även om lärarna i studien upplever att tiden är den faktor som är mest avgörande så hänger ramfaktorerna tid, struktur och ekonomi ihop, vilket en lärare synliggör genom att ange ekonomin som orsak till svårigheterna att organisera klassrumsbesök. Läraren ansåg att de ekonomiska resurserna inte tillät lärarna att ta in vikarier för att frigöra tid, vilket går att koppla till studiens ekonomiska ramfaktor.
Den kulturella ramfaktorn ansågs också ha betydelse för möjligheten att auskultera hos kollegor. En lärare i studien svarade att kollegor var ”lite rädda för detta” och en annan lärare svarade att vissa lärare ogärna tar emot besök medan en tredje lärare förklarade att deras skola inte använder sig av metoden. Samtliga svar går att koppla till den kulturella ramfaktorn. Att inte vilja ta emot en kollega och vara rädd för kan kopplas till det som Hargreaves & Fullan nämner som individualistisk kultur. Hargreaves & Fullan (2013, ss. 133–140) menar att lärare i en individualistisk kultur isolerar sig för att undvika att visa sina briser och/eller för att skydda sig mot granskning och intrång i deras arbete. Att inte vilja ta emot besök eller vara rädd för att göra det, kan förknippas med den isolering som enligt Hargreaves & Fullan (ibid, ss. 139–140) sedan långt tillbaka finns inom läraryrket. Synen på läraryrket som ett individualistiskt ensamyrke kan förklara varför lärare inte ser anledningen till att auskultera hos varandra. Ramfaktorer som påverkar - klassrumsbesök för kritisk granskning och återkoppling
Samtliga 18 lärare som svarat att de sällan eller aldrig använder metoden klassrumsbesök för
kritisk granskning och återkoppling, har besvarat frågan varför metoden inte används oftare.
Några lärare gav flera svar till varför metoden inte används oftare och varje svar har kategoriserats in under respektive ramfaktor (se tabell 6).
Tabell 6. Studiens webbenkätsvar som har kategoriserats. Ramfaktorer som påverkar möjligheten för lärare att
använda sig av klassrumsbesök för att kritiskt granska och ge återkoppling på undervisning. Svar Antal Tid 9 Struktur 4 Kultur 9 Kompetens 0 Ekonomi 1 Totalt: 18
Studiens resultat visar att lärarna i studien uppfattar tiden och den kulturella ramfaktorn som de två ramfaktorer med störst påverkan på deras möjlighet att genomföra klassrumbesök för
kritisk granskning och återkoppling (se tabell 6). Resultatet i tabell 6 skiljer sig från resultatet
i tabell 5, där lärarna ansåg att tiden var den klart avgörande ramfaktorn för deras förutsättning att använda klassrumsbesök för att auskultera (se tabell 5). Till skillnad från Kohut, Burnap & Yons studie (2007) där deltagarna var bekväma med att kritiskt granska och ge återkoppling till varandra, så uppfattade flera lärare i studien att kritik bland kollegor var är ett känsligt ämne. Många lärare i studien svarade att de upplever det svårt att kritisera kollegor och att det finns en osäkerhet och rädsla att göra fel, vilket syntes genom uttryck som ”att inte vilja trampa varandra på tårna” och det är svårt på grund av ”den klassiska Jantelagen”. Osäkerheten och den kritiska aspekten kopplas till studiens kulturella ramfaktor och begreppet trevlighetskultur vilket enligt Katz & Ain Dack (2017, s. 95) innebär att kritiken uppfattas som ett ifrågasättande av kollegan som person. En sådan trevlighetskultur på skolan skulle kunna förklara varför flera lärare i studien ser svårigheter i att kritisera en kollega. Dock hade svarsalternativen som uttrycker en osäkerhet och ”rädsla att göra fel” även kunnat kopplas till ramfaktorn kompetens. Katz & Ain Dack (ibid, ss. 92–93) menar att rädslan hos en lärare att ta emot en besökande kollega kan vara kopplad till en osäkerhet gällande sin egen kompetens och att läraren vill undvika att visa sina svagheter. Osäkerheten hos läraren kan även kopplas till lärarens kompetens om själva observationsgenomförandet och Handal (1996, s. 118) menar att det krävs en viss kompetens hos lärare som ska ge återkoppling, vilket kan medföra att läraren känner en olust över själva observationstillfället och hur det ska genomföras.
Några lärare i studien svarade att de inte använder metoden klassrumsbesök på deras skola, vilket i studien har kopplats till den kulturella faktorn. Den kulturella faktorn får i det avseendet representera den skolkultur som råder på skolan, där metoder som klassrumsbesök inte används som kompetensutveckling, där en möjlig förklaring kan vara att skolan använder sig av en mer