Bakgrund och syfte
I Trosa kommun, liksom i många andra kommuner finns det anställda som inte har en sysselsättningsgrad på 100 %. Det är framförallt kvinnor och en stor del av dessa arbetar inom vård och omsorg. Många av de som idag inte har 100 % sysselsättningsgrad har det därför att de har valt en lägre sysselsättningsgrad.
Syftet med den här rapporten är att försöka se vilka faktorer som gör att man väljer att inte jobba heltid, eller se vilka områden som man behöver gå mer på djupet i för att hitta svar på frågan om varför så stor del inom framförallt Vård och Omsorg inte arbetar heltid. Längst bak i materialet finns en sammanställning över demografin i fokusgruppen.
En grupp bestående av 6 personer inom vård och omsorg som inte arbetar 100 % har intervjuats. De har blivit tillfrågade vilken sysselsättningsgrad de har idag och vilken önskad sysselsättningsgrad de skulle vilja ha i det fall de vill ha en annan än den de har idag. Personerna i gruppen har valts ut både av Kommunal och av verksamheten själva. Det genomfördes två träffar sammanlagt där alla utom en person var närvarande vid båda tillfällena.
Samtalet under de två träffarna berörde till största delen konkreta arbetssituationer och företeelser såsom exempelvis semesterplanering, stressande arbetssituationer etc. Det kan tyckas enkelt att ställa frågan om varför man väljer att arbeta deltid och sedan låta svaret stanna vid det som direkt anges (som i detta fall exempelvis för att man är rädd att man ska slita ut axlar och rygg) men eftersom detta är ett strukturellt problem och klassas som jämställdhetsfråga så behöver man gå mer på djupet för att förstå skälet bakom svaret. Man kan också se om man genom att genomföra en eller flera åtgärder kan få fler inom vården att välja att arbeta heltid.
Sammanställning av samtalen
Endast en person i gruppen vill arbeta 100 %, två stycken vill arbeta mer än idag och 3 stycken vill ha kvar samma sysselsättningsgrad. Den person som vill jobba 100 % gör det i praktiken redan idag och kommer att ansöka formellt via papper om utökad sysselsättningsgrad. De två som önskar högre sysselsättningsgrad anger att de egentligen är nöjda med tiden de arbetar men behöver av ekonomiska skäl utökad sysselsättningsgrad, de säger att de inte vill gå upp till fulla 100 % utan vill ha ungefär 85 %. Resterande 3 som säger sig nöjda med den sysselsättningsgrad de idag har menar att de värderar den lediga tiden över att arbeta heltid. En av de resterande 3 säger också att hon är rädd att hennes rygg och axlar inte ska klara att arbeta heltid i längden.
TROSA KOMMUN Sida 2(6)
Personalenheten 2016-10-25
Alla i gruppen är eniga om att ett arbete inom vård och omsorg är socialt påfrestande därför att du hela tiden behöver interagera med brukare och andra med ganska liten möjlighet till återhämtning i arbetet. De menar att arbetet också stundtals är fysiskt krävande eftersom du rör på dig hela dagarna och innehåller en del fysiskt krävande moment där du behöver ha relativt god grundläggande
kondition och styrka. Till de flesta uppgifter som är fysiskt krävande så finns det hjälpmedel och de är medvetna om att de ska använda dem för att inte riskera skador och förslitningar men ibland så tycker de att det är besvärligare att få fram hjälpmedlen och att det i vissa fall kan vara så att brukarna känner sig otrygga inför apparaturen och i sådana lägen väljer de istället att utföra arbetsuppgiften utan hjälpmedlet.
I gruppen så arbetar 2 stycken på ett särskilt boende, 2 stycken på ett särskilt boende för dementa, 1 person i ordinarie hemtjänst och 1 person på ett
trygghetsboende. Det blir ganska tydligt att även om arbetsuppgifterna är relativt lika så är förutsättningarna olika beroende på var du arbetar. Förutsättningarna beskrivs av intervjupersonerna vara olika avseende möjlighet till återhämtning i arbetet. Inom hemtjänsten finns möjlighet till återhämtning i bilen mellan besöken samma möjlighet verkar inte finnas inom särskilt boende. Å andra sidan har du kanske 3 minuters ställtid mellan besöken på hemtjänsten men där körsträckan är sådan att den faktiska tiden mellan ställena tar 10 minuter, det kan också upplevas som en stress som de inom särskilt boende inte har i samma utsträckning.
Under samtalen så kom det också upp tankar från deltagarna om det faktum att undersköterska inte är ett högstatusyrke. Få väljer idag att läsa till undersköterska vilket gör att efterfrågan på undersköterskor, som redan idag är relativt stor, kommer att öka inom de närmaste 10 åren. Det kommer framför allt att vara lite konkurens om jobben inom hemtjänst. Bristen på utbildad arbetskraft brukar
generellt leda till en ökad lönebild för yrkesgruppen, vilket i sin tur är en faktor som ökar attraktiviteten. Andra åtgärder behövs emellertid också för att öka
attraktionskraften i yrket. Dessa åtgärder kan vara av sådan natur att det gör att personalen väljer att jobba heltid. Alla de som var med i gruppen hade en positiv inställning till sitt arbete och trivdes med det, de kände att de gjorde skillnad och hade ett meningsfullt arbete. Sådan attityd till sitt arbete är viktigt för att
motarbeta omgivningens syn på högstatus- respektive lågstatusyrken. Att kunna hitta hur man lyfter fram och förmedlar den här typen av positiv inställning till sitt jobb är viktig.
På frågan om de vet att de har rätt att ansöka om utökad sysselsättningsgrad så svarar alla att de vet de att de kan göra men endast en person har gjort det (dock inte till heltid). De fick också frågan om de trodde att de skulle få svårt att få utökad sysselsättning beviljad men ingen upplever att de skulle ha svårt att få det om de var beredda på att kanske ta arbete utanför den ordinarie avdelningen.
En medarbetare som inte har en heltidsanställning kan lämna önskemål om att fylla
TROSA KOMMUN Sida 3(6)
Personalenheten 2016-10-25
upp sin arbetstid och många gör det idag. Den ordinarie arbetstiden är schemalagd och du vet när du arbetar. Om du söker om extrapass så vet man inte alltid om man får det och det kan också hända att du får ett pass som du behöver tacka nej till av olika anledningar. Kommunal menar att de från sina medlemmar har fått höra att detta skapar osäkerhet och otrygghet, både psykiskt och ekonomiskt. När denna aspekt lyftes så kom det fram att visst upplevde man till viss del den ekonomiska osäkerhetsfaktorn men gruppen menade snarare att det var skönare att själv få möjlighet att be om extrapass när det passade en själv, man ville inte ha en heltid där ”extra tiden” var schemalagd utan att du hade möjlighet att välja om du ville/orkade arbeta då.
Under båda träffarna var det tydligt att det var vissa saker som stack ut som personerna i just den här gruppen upplevde som stressande faktorer i sitt arbete och detta är deras exempel (stressande faktorer är sådant som i olika sammanhang lyfts fram som en bidragande orsak till varför en del väljer att inte arbeta heltid):
• Grundbemanning – exempel – om man på ett pass är 3 stycken i grundbemanning och du ska hantera tvätt eller dokumentation och en brukare behöver duscha och det kräver dubbelbemanning så känner personalen att de ofta blir avbrutna i sina moment (tvätt etc) av ex larm.
• Ställtider – i ett särkilt system där man planerar tider så får personalen en lapp där det är angivet när de ska befinna sig hos de olika brukarna. Ofta är det bara är ett par minuters glapp mellan besöken på lappen men i realiteten är det en färdtid på exempelvis 15 minuter. Detsamma gäller också när lappar lämnas ut och dessa inte är planerade med hänsyn till de geografiska lägena så innebär det att tid och energi går åt till att ”planera”
om besöken.
• Semester – de flesta ansåg att det borde få vara självklart att man fick lämna önskemål om när man ville ha sin semester. Som det är nu så har man tidig ena året och sen den andra. Dessutom så verkar det som om semesterperioderna inte är synkade med barnomsorgens/fritids
sammanslagningar och för de med barn kan det bli besvärligt.
• Tvätt/städ och kök – i den här frågan så uppkom en kluvenhet. Å ena sidan så menade man att eftersom man läst omvårdnadsprogram så är det omvårdnad man vill ägna sig åt, å andra sidan så kom det också fram att det framförallt inom särskilt boende kunde vara skönt med tvätt- och köksuppgifter då det kunde ge (under förutsättning att man inte blev avbruten) den viktiga pausen.
• Koppling löneökning och prestation – alla upplevde att de hade svårt att se hur de ska kunna få högre löneökningar när de uppfattade det som att du måste ta på dig fler extrauppgifter och utföra jobbet mer än väl. Redan idag upplever de att tiden inte räcker till, så de förstår inte hur de ska kunna ta på sig ytterligare arbetsuppgifter för att få en högre
löneutveckling. De kände till lönekriterierna och alla uppgav att dessa
TROSA KOMMUN Sida 4(6)
Personalenheten 2016-10-25
användes i lönesamtalet.
Rapportförfattarens sammanfattning
Resultatet av intervjuerna med den här fokusgruppen visar att det finns flera skäl till varför man väljer att inte arbeta heltid. En del av skälen finns utanför
arbetsplatsen som t ex familjen. Andra skäl är kopplade till arbetsmiljön. Då handlar det om hög arbetsbelastning, stress och oregelbundna arbetstider. Det gör att det förmodligen inte finns en lösning utan flera. En del saker kommer man sannolikt inte heller att kunna lösa eller genomföra på arbetsplatsnivå då det också finns strukturella orsaker. Att jobba med attityder och värderingar kan vara ett sätt att belysa olika problem som kan lägga hinder i arbetslivet. I de flesta
familjer/hushåll idag så yrkesarbetar både män och kvinnor men kvinnor fortsätter att jobba i högre utsträckning hemma, fast obetalt och för de som är ensamstående så finns ingen som man kan dela detta extra arbete med.
Arbete framöver
Som beskrivningen i stycket ovan beskriver så finns det förmodligen inte en lösning som kan införas och som löser frågan om högre sysselsättningsgrad. Vilken väg ska då Trosa kommun gå för att försöka få sina medarbetare att välja en högre
sysselsättningsgrad? En del kommuner, bland andra Oxelösund, införde heltid som norm men en överväldigande del sökte då om tjänstledighet för att få gå ner i tid.
Likadant ser det ut i många kommuner om man tar fram statistik. På pappret så ser det ut som om man har en lägre andel deltidsanställda men i realiteten så är
andelen som arbetar deltid mycket högre, faktiskt i nivå med de kommuner som inte har infört heltid som standard1. Då en stor del av orsaken till varför man väljer att jobba deltid verkar vara den ojämställdhet som fortfarande råder i vårt land och i våra familjer så tror vi att vi är mer framgångsrika om vi arbetar långsiktigt med att förändra attityder. Inom kostenheten i Trosa kommun så har man aktivt under flera år arbetat för att öka sysselsättningsgraden. Att ta hjälp av de goda
erfarenheter och råd som finns där vore ett utmärkt sätt att närma sig frågan inom vård och omsorg, dock får man ta i beaktande att verksamheterna kan ha olika förutsättningar för reslutat eftersom de i hög grad skiljer sig åt, framförallt när det gäller fluktuationer i toppar av arbetstid. Att informera om vad som händer konkret när det gäller pension och eller månadslön kan vara ett bra sätt att göra det tydligt för medarbetarna vad vinsten skulle bli för dem att välja en högre
sysselsättningsgrad.
Det verkar vara en allmän utbredd åsikt att vårdyrket är fysiskt krävande. Vad kan man då rent konkret göra kring den frågan? Ett sätt att arbeta med den, är att erkänna att det förvisso kan vara utmanande, precis som många andra yrken också är. Och hur jobbar vi då? Ett sätt kan vara att prata om hur vi tar hand om oss själva och våra kroppar för att orka med ett jobb som kräver en god grundfysik genom att äta bra, sova ordentligt och träna kroppens muskler och kondition.
1 SCB 2013 och SKL
TROSA KOMMUN Sida 5(6)
Personalenheten 2016-10-25
Ett intressant och utvecklande sätt att arbeta med människors utveckling är att se över olika möjligheter till arbetsrotation, det är ett väldigt bra sätt att öka
människors medvetenhet och förståelse för hur alla delar i en verksamhet hänger ihop.
Samtidigt är det viktigt att fortsätta uppmuntra, underlätta och erbjuda individuella lösningar för de som vill öka sin sysselsättningsgrad. Är det möjligt så kanske vi kan se över möjligheter för exempelvis delade turer eller längre pass för de som önskar. Och olika lösningar passar vid olika tillfällen i livet, så att hitta lösningar som går att förändra är viktigt. Det är också viktigt att fortsätta att regelbundet se över arbetsroller för att se om man kan förändra. Något kanske ska plockas bort, eller hjälpmedel/metoder införas som man tidigare inte har haft tillgång till.
Sammanfattning
Många anställda inom Vård och Omsorg arbetar inte heltid. Det är framförallt kvinnor som arbetar inom den verksamheten och många har själva valt en lägre sysselsättningsgrad än heltid. Orsakerna till varför är många men det som fokusgruppen i denna rapport framförallt har angett som skäl är ett val för att få vardagen att gå ihop. I ett större perspektiv så förlorar de ekonomiskt på detta, både i ett kortare men även längre perspektiv. För att få de anställda att själva vilja gå upp i sysselsättningsgrad så behöver ett antal insatser göras.
Förslag på aktiviteter
• Arbeta med information på olika träffar kring ex pension eller egen försörjning
• Arbeta med frågor som rör vår hälsa – hur tar vi hand om oss för att orka – sömn/kost/träning/återhämtning
• Arbeta med vår syn på hur vi förväntas vara – vilka krav ställer omgivning på oss? Vilka krav ställer vi på oss själva? Kan man tänka om?
• Arbeta med förhållningssätt kring ex inställning till arbete – värderar vi partnerns arbete högre?
• Se goda exempel i andra verksamheter och se om de kan användas inom vård- och omsorg
Begränsning
Gruppen som har intervjuats består av sex personer. Det är viktigt att poängtera att det som kommit fram under dessa två intervjutillfällen är dessa intervjupersoners tankar och åsikter och kan därför inte anses representera alla de som arbetar inom Vård och Omsorg i Trosa kommun, utan är de utvalda personernas upplevelser och åsikter. Författaren till denna rapport har heller inte gjort några antaganden eller värderingar i de saker som intervjupersonerna har framfört men är medveten om att det kan föreligga en svårighet i att förhålla sig objektiv eftersom vi alla har
värderingar och normer formade av våra erfarenheter. Rapportförfattaren har
däremot inte underlåtit att föra fram någon av intervjupersonernas åsikter till förmån för någon annan part.
TROSA KOMMUN Sida 6(6)
Personalenheten 2016-10-25
Gruppens demografi:
Ålder <30 31-40 41-50 51-60 >60
2 1 1 2
Yrke Vård o Omsorgsass 3
Usk 2
Vårdbitr i hemtjänst 1
Utbildning Grundskola Gymnasieskola Högskola/uni Annan 6
Utbildning relevant för tjänst Ja Nej 5 1 Sysselsättningsgrad 75% 85% 92%
4 1 1
Ö n s k a d % Mer Mindre Samma 100%
2 3 1
S t a t u s Ensamstående Sammanboende Särbo
2 4
B a r n
Antal 1 2 3 4 5 >5
2 2 1 1
B a r n
Ålder <3 3-6 6-10 10-15 15-18 >18
4 3 2 2
Anställningstid i år 15 12 9 8 4 4
=8,7 år i snitt
Medellön baserat på baslön 24 083 kronor per månad vid 100% sysselsättningsgrad
TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 4(5)
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-07
§ 7 KS 2016/127
Rapport – Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
att uppdra till Trosa kommuns ledningsgrupp att återkomma till kommunstyrelsen med en beskrivning av arbetssätt för hur man systematiskt ska arbeta för utökad sysselsättningsgrad.
___________
Ärendet
Personalenheten har tagit fram en rapport från arbetet med fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad.
Syftet med rapporten är att försöka se vilka faktorer som gör att man väljer att inte jobba heltid, eller se vilka områden som man behöver gå mer på djupet i för att hitta svar på frågan om varför så stor del inom framförallt Vård och Omsorg inte arbetar heltid.
Yrkande
Daniel Portnoff (M) yrkar om följande beslutsats:
att uppdra till Trosa kommuns ledningsgrupp att återkomma till kommunstyrelsen med en beskrivning av arbetssätt för hur man systematiskt ska arbeta för utökad sysselsättningsgrad.
Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till Daniel Portnoffs (M) förslag.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på lämnade yrkanden och finner att
kommunfullmäktige beslutar i enlighet med yrkanden från Daniel Portnoff (M) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S).
Forts.
Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 5(5)
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-07
Forts. § 7
Protokollsanteckning
Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) lämnar följande protokollsanteckning:
”En av framgångsfaktorerna för att öka sysselsättningen är att det finns tydliga politiska beslut gällande rätt till heltid möjlighet till deltid. En annan är att heltidsanställning vid nyanställning ska vara norm.
Då ledningsgruppen ska utarbeta förslag så bör de framgångsfaktorer som finns vara vägledande.”
Ärendets beredning
Rapport – Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad, 2016-10-25.
Kopia till:
Kommunchef
Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef 0156-520 92
margareta.smith@trosa.se
Tjänsteskrivelse Datum
2017-02-07 Diarienummer KS 2017/22