Rapporter från andra myndigheter och forskare Naturvårdsverket

−

Miljöanpassning av transporter (2000). Rapporten bygger på en lägesbeskrivning med goda exempel på regionalt och lokalt arbete med miljöanpassning av transporter i Sverige. I många kommuner har program och mål tagits fram för att minska transporternas miljöpåverkan. Kommunernas arbete inriktas ofta såväl på tekniska åtgärder som på attityd- och beteendefrågor i ett Agenda 21-perspektiv. Regionala MaTs-nätverk finns idag i Norrbotten, Västerbotten, Skåne, Halland, Värmland, Västra Götaland, Småland, Östergötland samt i Blekinge län. En rad projekt bedrivs i samarbete mellan Vägverket och kommuner för att miljöanpassa vägtransporter, t.ex. i Vetlanda, Sundsvall, Växjö, Uppsala, Lund, Malmö, Helsingborg och i Gävle.

−

Miljöbedömningsguiden — vägledning för miljöbedömning vid planering av transportsystem (2001). EG-direktivet om bedöm- ning av vissa planers och programs miljöpåverkan ska vara in- förlivat i svensk lagstiftning senast 2004. I guiden beskrivs vad direktivet sannolikt innebär vid den nationella och länsvisa pla- neringen av transportsystem.

Riksantikvarieämbetet

−

MKB och detaljplan (2001). MKB och detaljplan är en delrapport till projektet MKB med kulturvärde. Projektet har två syften: dels att studera hur kulturmiljöaspekterna hanteras i MKB för

detaljplan, dels att få inblick i vilken roll olika aktörer (beställare – utövare – granskare) har i denna hantering.

−

Kulturvärden i ÖP (2001). Undersökning av hur kommunerna hanterar kulturvärden i översiktsplaneringen efter ändringarna i PBL.

Statens Energimyndighet

−

Växande energi (2003). Boken ger aktuella kunskaper om bioenergins möjligheter och utvecklingsområden.

−

El och värme från solen (2003). Rapporten beskriver olika tekniker och utvecklingsvägar för solenergi i Sverige och omvärlden.

−

Redovisning av Energimyndighetens insatser för energi- effektivisering åren 1998—2001 (2002). Rapporten redovisar en sammanställning över insatserna för energieffektivisering. Rap- porten ger en bild av omfattningen och inriktningen av de sats- ningar på energieffektivisering som har gjorts.

−

En hållbar lokal energistrategi — MILEN 2000, Energimyn- digheten och Naturvårdsverket (2000). Boken beskriver om- världsförändringar som skett och pekar på det väsentliga i att utforma en lokal hållbar energistrategi.

−

Uthållig kommun (pågår). Programmet Uthållig kommun har som mål att stärka och skynda på arbetet för hållbar tillväxt i Sverige. Fem kommuner har valts ut bland de sökande. Ett helhetsgrepp på uthållighetsperspektivet ska anläggas. Målen ska formuleras i termer av tillväxt, ekologi och sociala faktorer. Tanken är att erfarenheterna i de fem kommunerna ska användas i det fortsatta arbetet för hållbar tillväxt i landets alla kommuner. Stockholms Regionplane- och trafikkontor

−

Rekreationsområden och sociala grupper (2002). Undersökning av vilka faktorer som påverkar olika gruppers val av bo-

stadsområde i Stockholmsregionen. Studien består av två delar: dels att ta reda på om det finns något samband mellan olika gruppers bosättning och närhet till rekreationsområden, dels att beskriva gruppernas rumsliga fördelning i regionen.

−

Upplevelsevärden — sociala kvaliteter i den regionala grön- strukturen (2001). I rapporten presenteras en metod som kan användas för att på ett fördjupat och strukturerat sätt analysera och beskriva sociala värden i grönstrukturen. Den är tänkt att kunna användas som ett stöd för kommunernas arbete med att bevara och utveckla grönstrukturen.

−

Social atlas över Stockholmsregionen (2000). Rapporten be- handlar sociala förhållanden i Stockholmsregionen och utgör såväl ett planerings- som ett samrådsunderlag.

−

Vatten i Stockholmsregionen (2000). Rapporten ger en nuläges- beskrivning av vattenresurserna och samhällets nyttjande av dem inom Stockholmsregionen. De strategiska vattenfrågorna identi-

fieras och analyseras i relation till regionens förväntade tillväxt och förändrade juridiska aspekter på vattenplanering. Viktiga hot och konflikter identifieras.

−

Blåstrukturen i Stockholmsregionen — vatten och planering (2001). Rapporten fokuserar på regionalt strategiska vattenfrågor ur ett planeringsperspektiv.

−

Informationssystem för regionala grönområden — metodstudie med tillämpning på Hanvedenkilens rekreativa värden (2001). En metodstudie vars syfte är att utveckla och pröva metoder för att närmare beskriva tillgången på regionala grönområden och dess olika värden.

Svenska Kommunförbundet

−

Hälsosam samhällsplanering (2002). Syftet med projektet har varit att redovisa pågående och önskad samverkan mellan kommuner, landsting och regioner kring folkhälsa i

samhällsplaneringen. En rapport har tagits fram. I samverkan med projektet God bebyggd miljö har konferenser genomförts under hösten 2002.

−

Lugna gatan (1998). Handbok med syfte att beskriva en planeringsprocess för förnyelse av stadens blandtrafikgator genom fysiska åtgärder i gatumiljön.

−

God bebyggd miljö – en del av välfärden (pågår). Syftet med pro- jektet är att inspirera politiker till att lyfta fram en god bebyggd miljö som politikområde, stärka samverkan mellan alla berörda verksamhetsområden samt lyfta fram bra metoder för ett sektorsövergripande arbetssätt och exempel på vad en god bebyggd miljö kan vara

Delrapport: Mer mänskliga miljöer Vägverket

−

Stadstrafikuppdraget (1999). Stöd för utarbetandet av program och planer, som anger hur kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken kan stärkas och biltrafiken begränsas till år 2010 i landets större städer. Stadstrafikuppdraget är också en del av det s.k. åtgärdsuppdraget, som syftar till att ta fram och beräkna effekter av åtgärder som kan bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.

−

Genomslagskraft för nationella mål i trafik- och bebyggelse- planering (1999)(utvärdering). Rapporten bygger på ett regeringsuppdrag till Vägverket och Boverket att se över de råd och riktlinjer som finns till stöd för den kommunala trafik- och bebyggelseplaneringen samt föreslå erforderliga förändringar.

−

Nationellt kollektivtrafikprogram på väg 1998-2007 (1998). Programmet är ett sätt att förtydliga Vägverkets sektorsansvar och hur Vägverket i bred samverkan med andra aktörer kan utveckla

kollektivtrafiken. Programmet avgränsas till att behandla kollektivtrafik på väg och dess samverkan med andra trafikslag. Övriga

−

Planering för hållbart samhällsbyggande — Bygga, bo och Förvalta för framtiden (2003). Hur ska vi bygga, förvalta och bo för att få så liten belastning på miljön som möjligt och för att människans behov av trivsel, ljus, värme och en hälsosam inne- miljö ska tillgodoses? Och hur ska vi planera våra samhällen? Det är ämnet för den brett upplagda dialogen Bygga Bo som förts mellan staten och näringslivet med siktet inställt på en hållbar bygg- och fastighetssektor 25 år framåt i tiden. Dialogen har ge- nomförts i två skeden. Under det första skedet togs visioner, mål och strategier fram i en dialog mellan 20 företag, tre kommuner och Miljövårdsberedningen. Resultatet presenteras i rapporten Tänk nytt, tänk hållbart! — att bygga och förvalta för framtiden. I det andra skedet har sex arbetsgrupper med deltagare från före- tag och kommuner fördjupat dialogen och tagit fram konkreta förslag på åtgärder och frivilliga överenskommelser för att nå en hållbar bygg- och fastighetssektorn. Resultaten från arbetsgrup- perna presenteras i sex rapporter:

Planering för hållbart samhällsbyggande Använd bästa möjliga teknik och utveckla ny

Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn

Kvalitet och effektivitet i bygg- och förvaltningsprocessen Klassning av bostäder och lokaler — energi, miljö och hälsa Förvalta för en bättre byggd miljö

Boverket har i uppdrag att sprida resultatet av dialogen. Läs mer på www.byggabodialogen.se.

−

Energifrågor i samhällsplaneringen. Carlstedt et.al. (2001). Forskningsrapporten består dels av en kartläggning som beskri- ver hur kommunerna idag hanterar energifrågorna i den fysiska planeringen, dels en beskrivning hur metoder och verktyg kan ut- vecklas för att föra in energifrågorna i den kommunala samhälls- planeringen.

−

Arena För Hållbar Utveckling — aktörer och processer. Asplund, Dovlén, Hilding-Rydevik, Nilsson, Orrskog (2001). Av rapporten framgår att det finns en lång tradition av isärhållande mellan motstridiga intressen. Att hävda miljöhänsyn har som regel inne- burit att peka på problem och identifiera konflikter, vilket upp- levts som hinder för samförståndslösningar, beslut och handling. Rutiner i planeringens praktik kan ge utrymme för miljöfrågorna och att skapa samverkan mellan olika yrkesgrupper. Planerarna får allt fler och vidare arbetsuppgifter. De olika arbetsuppgifterna kräver olika typer av sakkunskap, skilda sätt att arbeta och olika sorters kompetens för att utöva. Flertalet av planerarna uppträder ofta i processledarroller.

−

Att minska beroendet av motoriserade transporter — en fråga om att kunna och vilja. Carolin Alvesund (1998)(utvärdering). Resultaten av studien visar att ökad tillgänglighet till olika akti- viteter och utbud med icke motoriserade färdmedel är en förut- sättning för att beroendet av motoriserade transporter ska kunna minska. Planeringsåtgärders potential att minska beroendet av motoriserade transporter är dock begränsade eftersom begrep- pen beroende och tillgänglighet är både individ- och situations- beroende och de medel som planering förfogar över endast om- fattar åtgärder som kan hänföras till begreppet täthet. Eftersom täthet förefaller vara en konsekvens av övriga faktorer (t.ex. socio- ekonomiska) har inte planeringsåtgärder någon potential att minska beroendet av motoriserade transporter förrän dessa and- ra faktorer leder till att en efterfrågan på ett minskat beroende av motoriserade transporter uppstår. Studien visar också på att stadsbyggnadsaktörernas intresse av att minska beroendet av motoriserade transporter är svagt. Intresset riktas istället mot att effektivisera resorna avseende trafiksäkerhet och miljö.

−

Räcker kompetensen? — En forskningsstudie av det långsiktiga miljöarbetet i fyra kommuner. Asplund, Dovlén, Håkansson, Orrskog (1997). Syftet med studien har varit att klarlägga sam- manhang och belysa brister och kvaliteter i kommunernas orga- nisation, i olika professionella kulturer, när det gäller planerings- metoder och processer, och i fråga om samverkan mellan olika professioner respektive mellan tjänstemän och politiker. Resulta- tet av studien visar att olika professioner och förvaltningar med ansvar för miljöfrågan representerar i många avseenden djupt skiljeaktiga kulturer. Även om det råder viss samstämmighet om målen i stort bland yrkesutövare från olika kulturer, har man oli- ka föreställningar om hur målen ska konkretiseras och med vilka medel de ska nås. Vidare visar studien att politikernas motiv för att engagera sig i miljöfrågan kan skilja sig från tjänstemännens.

In document Planeringsunderlag (Page 41-46)