Redovisning och analys av de sju högst värderade frågeområdena

Enligt redovisningen i första resultatdelen skiljer sig resultaten vid de tre olika mätningarna mycket lite åt på ett övergripande plan. En sammanfattande analys av detta har beskrivits i det förra avsnittet. I denna del är syftet att borra lite djupare i de faktorer som kan tänkas ligga bakom vad och hur eleverna svarat samt att söka en djupare förståelse kring vilka frågeställningar/påståenden som eleverna ansett att respektive område ska belysa. Fortfarande står hela elevgruppen i fokus för analysen och de tolkningar som görs utgår fortfarande från hela materialet dvs. alla tre åren.

Resultatredovisningen görs utifrån vart och ett av de sju områden som eleverna värderat högst vid samtliga tre enkätundersökningar, sammantaget och uppdelat på kön respektive år. För att undersöka var i materialet flickors och pojkars uppfattningar är lika respektive olika samt för att undersöka ”könsmärkta” påståenden/frågeställningar kommer samliga resultat att redovisas. Följande sju områden har av eleverna värderats högst av eleverna sammantaget:

1. Träningen ska hålla hög kvalitet

2. Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen 3. Jag ska känna förtroende för tränaren/na, samt Tränaren/na ska ha hög social

kompetens*

4. Maten jag äter ska vara god och näringsrik

5. Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på RIG

6. Utbildningen/schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG 7. Det ska finnas möjlighet till avskildhet/privatliv

Träningen ska hålla hög kvalitet (1)

Det kan verka självklart att träningens kvalitet ska vara hög om man går på ett

riksidrottsgymnasium och så är det också naturligtvis. Det är också det som enligt Bourdieus teorier anses vara exempel på symboliskt kapital (se kapitel fem) inom fältet elitidrott dvs. en av de resurser som tillerkänns värde inom elitidrotten. Men vad menar då eleverna med hög kvalitet och vad är de mest nöjda respektive minst nöjda med enligt resultaten från de tre

enkätomgångarna? Finns de skillnader i hur flickor och pojkar svarar och i så fall i vilka sammanhang?

Området Träningen ska hålla hög kvalitet innehåller 16 olika påståenden där eleverna som deltog i fokusgruppsintervjuerna uttrycker vad en träning av hög kvalitet innebär för dem. Samtliga RIG- elever har sedan tagit ställning till huruvida de instämmer helt, delvis eller inte alls med de påståenden som formulerats. Alternativet ”Vet inte” fanns också som svarsalternativ men har inte räknats in i resultatsammanställningen.

Att träningen har hög kvalitet innebär för eleverna i fokusgruppsintervjuerna att den är väl organiserad, rolig och att träningspassen erbjuder variation. Vidare vill eleverna ha inflytande över träningen och att syfte och mål med varje träning kommuniceras tydligt. Träningsutrustningen ska vara av hög kvalitet och det ska finnas tillräckligt med tränarresurser för att träningen ska kunna individanpassas och för att tränaren/na ska ha tillräckligt med tid för varje elev. Det ska finnas möjlighet att åka på gemensamma träningsläger samt tävlingar på andra orter och fler träningar ska vara ”tjejanpassade”. Några av de avslutande påståendena handlar om elevernas upplevelse av träningen som kravfylld och betungande. Även påståenden kring träningsmängd samt träning vid skada och sjukdom finns med att besvara. Vad anser då eleverna om kvaliteten på träningen?

Tabell 5. Träningen ska hålla hög kvalitet – exempel från Barometern. År Viktigt

alla Uppfyllt alla Viktigt flickor Uppfyllt flickor Viktigt pojkar Uppfyllt pojkar

2002 4,93 4,30 4,95 4,31 4,91 4,29

2003 4,94 4,28 4,95 4,29 4,92 4,28

2004 4,93 4,33 4,94 4,34 4,93 4,33

Enligt exemplet från Barometern i tabell 5 är medelvärdet för viktighetsgraden mycket högt för hela området Träningen ska hålla hög kvalitet (1) under samtliga tre år. Området är högt värderat bland både flickor och pojkar, flickorna anger ett lite högre värde. Uppfyllnadsgraden ligger på ca 4,3 på den femgradiga skalan och är sammantaget för området lika mellan könen. Vid en närmare analys av respektive frågeställning inom område (1) finner man dock vissa variationer mellan vad flickor och pojkar är nöjda med och vad som kan förbättras utifrån de olika påståendena.

Samtliga 16 påståenden anges i tabell 6 och visar andelen elever i procent som svarat att de ”instämmer helt” eller ”instämmer delvis” i respektive påstående. Det är viktigt att observera att påståendena enligt den tidigare beskrivna PDS-metoden är negativt formulerade och att procenttalen i tabellen beskriver andelen elever som instämmer (helt eller delvis) i att påståendet är ett problem. För att istället få fram hur stor andel av eleverna som är nöjda behöver procentsatserna inverteras.

Tabell 6. Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Träningen ska hålla hög kvalitet”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 16 problempåståenden.

De resultat som visar att flickor och pojkar i stort sett svarar lika berör påståenden kring träningens organisation och variation samt önskan om fler gemensamma träningsläger. Dessutom svarar flickor och pojkar i nästan lika hög grad att det ofta blir för mycket träning (34 respektive 36 procent) och att de ibland tränar trots sjukdom och skada (67 respektive 66 procent).

Våren 2004 Alla (%) Flick (%) Pojk(%)

Antal elever 1038 455 578

1 Träningen är inte välorganiserad. 26 26 26 2 Träningen känns ofta tråkig. 31 29 33 3 Jag saknar variation på träningspassen. 39 43 36 4 Jag saknar inflytande över min träning. 27 27 27 5 Syfte och mål med varje träning kommuniceras inte tydligt. 37 41 34 6 Vår träningsutrustning har för låg kvalitet. 23 19 26 7 Jag saknar fler gemensamma träningsläger 55 55 56 8 Det saknas tillräckliga möjligheter att åka på tävlingar på andra orter. 30 27 33

9 Vi saknar tillräckliga tränarresurser. 24 26 22 10 Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer. 18 22 14

11 Jag saknar fler "tjejanpassade" träningar. 12 22 5 12 Jag saknar en kvinnlig tränare. 28 42 18 13 Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra att det känns betungande. 54 62 47 14 Jag känner ofta att det blir för mycket träning. 35 34 36 15 Jag tränar ibland trots att jag är sjuk/skadad. 67 67 66 16 Det blir för mycket träning när jag först tränar på RIG och sedan med klubben. 15 13 16

Pojkarna svarar i högre grad än flickorna att träningen ofta känns tråkig (33 respektive 29 procent) samt att träningsutrustningen håller för låg kvalitet (26 respektive 19 procent). Vidare anser pojkarna i större utsträckning att det saknas tillräckliga möjligheter att åka på tävlingar på andra orter (33 respektive 27 procent) och att det blir för mycket träning när det först är träning på RIG och sedan med klubben (16 respektive 13 procent). Flickorna svarar i högre grad än pojkarna, att syfte och mål med träningen inte kommuniceras tillräckligt och att tränarresurserna är otillräckliga. På påståendet Jag saknar inflytande över min träning svara 27 procent av både flickor och pojkar att de instämmer helt eller delvis i detta.

Könsmärkta påståenden

Påståendena 10, 11 och 12 i tabell 6 visar hur eleverna i fokusgrupperna i vissa avseenden specificerat påståendena så att de relateras till kön. Dessa berör gemensamma träningsläger för tjejer

och killar, ”tjejanpassade” träningar samt behovet av kvinnlig tränare.

Tabell 7. Exempel från undersökningen våren 2004. ”Könsmärkta” frågor under området ”Träningen ska hålla hög kvalitet”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påstående 10-12.

I samtliga tre ”könsmärkta” påståenden svarar flickorna i högre utsträckning än pojkarna att de saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer (22 respektive 14 procent), att de saknar fler ”tjejanpassade” träningar (22 respektive 5 procent) samt att de saknar en kvinnlig tränare (42 respektive 18 procent). Gemensamt för dessa tre påståenden är att det finns ett antagande som kan förstås och tolkas som flickors underordning i förhållande till pojkarna och/eller missnöje med de förutsättningar som råder. Ett strukturellt förhållande som ”byggts in” i enkäten.

Tabell 8. Det ”könsmärkta” påståendet ”Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer. Resultat från 2002, 2003 och 2004.

Jag saknar fler gemensamma träningsläger

för killar och tjejer Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

2002 19 26 14

2003 22 30 14

2004 18 22 14

Påståendet kring gemensamma träningsläger för flickor och pojkar kan jämföras med samma påstående där formuleringen är könsneutral ”Jag saknar fler gemensamma träningsläger”. Här svarade 55 procent av flickorna och 56 procent av pojkarna (se tabell 6), att de instämmer helt eller delvis i detta påstående, alltså nästan lika. Skillnaden mellan när frågan uttrycks i generella ordalag och när frågan explicit uttrycks i termer av ”fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer” verkar vara av betydelse för hur eleverna svarar.

Nästa ”könsmärkta” påstående handlar om att fler träningar ska vara ”tjejanpassade”. Detta påstående skulle kunna ses ur ett kritiskt metodiskt perspektiv eftersom frågan om ”killanpassad” träning inte ställts. Att frågan finns kan ses som ett uttryck för att det är förutbestämt att flickorna skulle ha behov av en anpassad träning. Att ”killanpassa” träningar

Våren 2004 Alla (%) Flick (%) Pojk(%)

Antal elever 1038 455 578

10 Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer. 18 22 14 11 Jag saknar fler "tjejanpassade" träningar. 12 22 5 12 Jag saknar en kvinnlig tränare. 28 42 18

kommer inte till uttryck i enkäten vilket kanske kan förklaras med att dessa tankar inte existerar i den manligt uppbyggda och dominerade tävlingsidrotten.

Tabell 9. Könsmärkta frågor under området ”Träningen ska hålla hög kvalitet”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag saknar fler ”tjejanpassade” träningar.

Jag saknar fler ”tjejanpassade” träningar Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

2002 14 20 9

2003 13 22 6

2004 12 22 5

Vid påståendet kring att ”tjejanpassade” träningar saknas instämde 12-14 procent av den totala elevgruppen helt eller delvis i detta påstående. Vid en uppdelning på kön visade det sig att flickorna i betydligt högre omfattning än pojkarna uttryckte att de saknade detta (20-22 procent respektive 5-9 procent).

Det tredje och sista ”könsmärkta” påståendet som uttrycktes under fokusgruppsintervjuerna är

”Jag saknar en kvinnlig tränare”.

Tabell 10. Påståendet ”Jag saknar en kvinnlig tränare”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet.

Jag saknar en kvinnlig tränare Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

2002 29 43 20

2003 28 36 22

2004 28 42 18

Tabell 10 visar att nästan 30 procent av samtliga elever svarar att de helt eller delvis saknar en kvinnlig tränare. En könsdifferentierad analys visar att flickorna i större omfattning än pojkarna svarar detta, ca 40 procent, två av fem, jämfört med ca 20 procent (en av fem) bland pojkarna. Det kan finnas olika förklaringar till varför ca 40 procent av flickorna svarar att de helt eller delvis saknar en kvinnlig tränare. Som exempel kan tas att av RIG-verksamhetens ca 140 tränare är knappt 10 procent kvinnor.97 _{Detta innebär att de flesta RIG idag endast har manliga tränare.}

Det är heller inte givet att flickor vill ha kvinnliga tränare och pojkar manliga. Dessutom kan manliga tränare värderas högt av både flickor och pojkar. Resultaten visar att det för många flickor och pojkar inte spelar någon roll att nästan alla tränare är manliga men de visar också att det inte är bara flickor som saknar kvinnliga tränare.

Området Träningen ska hålla hög kvalitet innehåller ytterligare ett intressant påstående. Det handlar om elevernas syn på träningen som kravfylld och betungande.

Tabell 11. Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra att det känns betungande. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet.

Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra att

det känns betungande. Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

2002 51 57 47

2003 52 58 47

2004 54 62 47

97

Drygt 50 procent av hela elevgruppen vid samtliga mättillfällen instämmer helt eller delvis i att de sätter så höga krav på sig själva att prestera bra att det känns betungande. Av svaren framgår att flickor i större utsträckning än pojkar (ca 60 procent jämfört med 47 procent) upplever att de sätter så höga krav på sig själva att prestera bra att det känns betungande.

Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen (2)

Det näst högst rankade frågeområdet på elevernas viktighetsskala är Tränaren/na ska ha hög

kompetens när det gäller träningen inom specialidrotten. Området är högt värderat hos både flickor och

pojkar, flickorna genomgående något högre.

Tabell 12. Området ”Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen”. Resultat från barometern vid samtliga tre undersökningstillfällen.

År Viktigt

alla Uppfyllt alla Viktigt flickor Uppfyllt flickor Viktigt pojkar Uppfyllt pojkar

2002 4,90 4,55 4,92 4,54 4,89 4,55 2003 4,90 4,52 4,93 4,53 4,88 4,52 2004 4,92 4,58 4,93 4,55 4,90 4,61

Uppfyllnadsgraden är den högsta enligt eleverna och gäller både flickor och pojkar. På den femgradiga skalan uppger eleverna ett genomsnittbetyg på 4,55/4,52 respektive 4,58 från de tre undersökningarna. Resultaten i tabell 12 visar att både viktighetsgrad och uppfyllnadsgrad är ungefär lika vid samtliga tre undersökningstillfällen.

För att förstå vad eleverna menar med hög kompetens är utgångspunkten även här det som kom till uttryck under fokusgruppsintervjuerna. En tränare med hög kompetens har utifrån elevernas definition stor kunskap när det gäller idrott, träning och träningsupplägg. Även kvalitéer som flexibilitet, engagemang och förmåga att ge feedback är enligt eleverna viktiga egenskaper. För detta område har sex påståenden formulerats, vilka speglar dessa egenskaper.

Tabell 13. Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 6 problempåståendena.

Vid en närmare analys av de påståenden som ingår i detta område visar det sig att nästan 85 procent av eleverna som helhet tycker att tränarna har en hög kompetens när det gäller idrott, träning och träningsupplägg. Samma andel av eleverna upplever att tränarna har ett bra engagemang.

I påståendena kring tränarens/nas erfarenhet som utövare på elitnivå tillsammans med påståendena om deras flexibilitet och förmåga att ge feedback finns en skillnad mellan hur flickor och pojkar svarar, där pojkarna gemomgående är lite mer positiva. Det påstående där eleverna är minst nöjda är det som berör avsaknaden av feedback från tränaren/na. Även här är pojkarna lite mer positiva.

Våren 2004 Alla (%) Flick (%) Pojk (%)

Antal elever 1038 455 578

1 Tränaren/na saknar tillräckligt bred kompetens när det gäller idrott

och träning. 16 17 16 2 Tränaren/na saknar tillräckligt hög kompetens när det gäller

träningsupplägget. 17 18 17

3 Tränaren/na är inte tillräckligt engagerade. 15 16 14 4 Tränaren/na är inte flexibla. 20 22 19 5 Tränaren/na har inte tillräckliga erfarenheter som tränare/utövare

på elitnivå. 15 17 13 6 Jag saknar feedback från tränaren/na. 32 34 31

Jag ska känna förtroende för tränaren/na (3) samt Tränaren/na ska ha hög social kompetens

Det område som eleverna värderar på tredje plats enligt ”Barometern” belyser också egenskaper hos tränarna. Här ligger fokus mer på det psykologiska och sociala planet. Även området

”Tränaren/na ska ha hög social kompetens” handlar om egenskaper och kompetens hos tränarna i ett

mer socialt och psykologiskt perspektiv men har värderades lägre på elevernas viktighetsskala och omfattas inte av de sju högst värderade områdena. Båda dessa områden färgar emellertid tillsammans in sig i varandra och kompletterar bilden kring de faktorer som belyser vad eleverna värdesätter beträffande förtroende och social kompetens. Utifrån detta motiv analyseras resultaten i området som berör förtroendeaspekter tillsammans med området som behandlar tränarnas sociala kompetens.

Tabell 14. Området ”Jag ska känna förtroende för tränaren/na” samt ”Tränaren/na ska ha hög social kompetens”. Resultat från Barometern.

Förtroende Viktigt

alla Uppfyllt alla Viktigt flickor Uppfyllt flickor Viktigt pojkar Uppfyllt pojkar

2002 4,87 4,30 4,91 4,26 4,83 4,34

2003 4,87 4,52 4,90 4,18 4,84 4,25

2004 4,89 4,32 4,93 4,26 4,86 4,37

Social

kompetens Viktigt alla Uppfyllt alla Viktigt flickor Uppfyllt flickor Viktigt pojkar Uppfyllt pojkar

2002 4,62 4,27 4,70 4,29 4,57 4,26

2003 4,64 4,18 4,67 4,20 4,61 4,18

2004 4,66 4,30 4,68 4,31 4,64 4,30

De övergripande resultaten i barometern visar att förtroendet för tränaren/na värderas högt av eleverna. Uppfyllnadsgraden ligger som tabell 14 visar runt 4,30 på den femgradiga skalan år 2002 och 2004. Våren 2003 blev uppfyllnadsgraden 4,52. Flickorna värderar genomgående förtroendet för tränaren/na högre än pojkarna. Pojkarna å sin sida tycker att detta område är mer uppfyllt än flickorna. Även tränarnas sociala kompetens värderas högre bland flickorna. Här ligger flickorna även lite högre beträffande uppfyllnad. Analysen som följer redovisar alltså resultat från både området kring förtroende och området kring tränarnas sociala kompetens. Analysen görs i relation till de påståenden som formulerats för de båda områdena.

Åren på RIG innebär för många elever att flytta hemifrån. Man kan därför anta att det är viktigt att känna förtroende för tränare och andra vuxna i elevens närhet. Utifrån fokusgruppsintervjuerna berör påståendena kring förtroende för tränaren/na elevernas uttryck för hur bra kontakt eleverna tycker sig ha med tränaren/na, om de anser att de kan prata om saker utanför träningen samt om de upplever att tränaren/na bryr sig om dem som personer. I området kring tränarnas sociala kompetens framkommer egenskaper hos tränaren/na som att vara bra på att lyssna, vara omtänksam, kunna kommunicera, hantera konflikter samt vara ödmjuk och öppen för andras idéer. Här framgår det också om eleverna tycker att tränaren/na favoriserar vissa elever, har förståelse för att (som eleverna uttryckt det) flickor och pojkar tänker och fungerar på olika sätt. Dessutom tas frågor upp kring föräldrakontakt och samarbete tränarna emellan (i de fall det finns flera tränare).

Tabell 15. Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Jag ska känna förtroende för tränaren/na”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de tre problempåståenden.

Våren 2004 Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

Antal elever 1038 455 578

1 Jag har inte en bra kontakt med tränaren/na. 23 27 20 2 Jag kan inte prata med tränaren/na om saker utanför träningen. 32 42 25 3 Tränaren/na bryr sig inte om mig som person. 13 15 12

Tabell 16. Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Tränaren/na ska ha hög social kompetens”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden

Våren 2004 Alla (%) Flickor (%) Pojkar (%)

Antal elever 1038 455 578

1 Tränaren/na är inte bra på att lyssna. 30 32 28 2 Tränaren/na är inte omtänksamma. 18 18 17 3 Jag saknar en bra kommunikation med tränaren/na. 28 33 24 4 Tränaren/na är dåliga på att hantera konflikter. 33 40 29 5 Tränaren/na är inte ödmjuka och öppna för andras idéer

och förslag. 28 29 27 6 Tränaren/na favoriserar vissa elever. 49 52 48 7 Tränaren/na saknar förståelse för att tjejer och killar tänker och

fungerar på olika sätt. 17 22 13 8 Tränaren/na har inte tillräckligt ofta kontakt med mina föräldrar. 28 32 25 9 Tränarna kan inte samarbeta med varandra.

OBS! Om du bara har en tränare välj "Vet ej". 15 18 13

Resultaten visar att flickor och pojkar svarar olika på samtliga påståenden men att olikheterna varierar. Flickorna svarar genomgående i högre grad än pojkarna att de instämmer helt eller delvis i de påståenden som formulerats för dessa två områden, vilket tyder på ett större missnöje hos dem. De största skillnaderna visar sig i påståendena kring kontakten och kommunikationen med tränaren/na, att kunna prata med tränaren/na om saker utanför träningen, konflikthantering, förståelsen för att tjejer och killar ”tänker och fungerar olika” samt kring tränarnas kontakt med elevernas föräldrar. Påståendena som handlar om att tränaren bryr sig om, lyssnar, är omtänksamma, ödmjuka och öppna samt favoriserar vissa elever, skiljer sig också men i mindre omfattning.

Påståenden att tränarna saknar förståelse för att tjejer och killar tänker och fungerar olika har också besvarats lite olika relaterat till kön. Drygt 20 procent av flickorna och knappt 15 procent av pojkarna upplever att tränaren/na saknar denna förståelse. Ett påstående berör tränarnas oförmåga att hantera konflikter. Här svarar 40 procent av flickorna att tränaren/na är dåliga på detta och 29 procent av pojkarna.

Frågan kring kontakten med föräldrarna skiljer sig också mellan flickor och pojkar (32 procent respektive 25 procent). En tolkning kan vara att föräldrarnas syn på om det är en dotter eller son

som går på RIG eventuellt kan avspegla sig i elevens svar på detta påstående. Med detta menas att flickor allmänt sett upplevs som i behov av mer stöd och social support och som mindre självständiga medan pojkarna anses mer oberoende.

Maten jag äter ska vara god och näringsrik (4)