Ett varmt tack för att Du har tagit Dig tid att besvara enkäten!
Bilaga 5 Redovisning av intervjusvar
Fråga 1: Hur har de nationella målområdena för folkhälsa implementerats i kommunens arbete?
Informanten har varit runt i alla nämnder och pratat om målområdena och denne anser att alla är medvetna om målområdena men hur pass insatta de är vet denne inte. Det har gått ut information från Folkhälsoinstitutet om de 11 målområdena (100 ex utdelat).
Kommunen har reviderat sitt folkhälsopolitiska program i och med att de 11
målområdena antogs. Revidering skedde i fullmäktige 6 mån efter att målområdena antogs. Kommunen försökte omarbeta en egen policy för folkhälsoarbete. När de var klara skulle de ha kommit i takt med de 11 målområdena för folkhälsa. När de gjorde omarbetningen av policyn gick de ut till alla förvaltningar och olika föreningar och samlat in deras synpunkter på vad de gjort och om det passar in på folkhälsoarbete. Det var en enkät som gick ut men man fick få svar tillbaka och man arbetar nu fortfarande efter den gamla policyn.
Informanten säger att denne hoppas att de har implementerats via miljöutskottet (kommunstyrelsen). Folkhälsofrågorna ligger under det. Ordförande i miljöutskottet är också ordförande i folkhälsorådet. Denne borde ha implementerat målområdena. Folkhälsorådet folkhälsa lyder under miljöutskottet som rapporterar till
kommunstyrelsen. Informanten hade en fråga/ett förslag: Var ligger man när det gäller folkhälsofrågor? Denne hade ställt frågan till kommunfullmäktige. Denne föreslog att information skulle spridas några gånger per år/termin men har inte fått svar än på det förslaget. Det har mycket med budgeten/målbalans att göra. Ekonomisk balans har varit en övergripande fråga. Inventering av folkhälsofrågor ärenden.
Dels genom policy för folkhälsoarbete i kommunen. Taget av kommunfullmäktige hur arbetet i kommun sker – ej folkhälsoplan. När målområdena kom gjordes en
revidering – införlivades i detta dokument, beslut togs av kommunfullmäktige.
Överallt arbetar de utifrån dokumentet och den utgår från målområdena. Målområdena + det nationella målet börjar bli inarbetat.
För ca 2 år sedan sammanföra se på kommunens målprogram + de 11 nationella målområdena för folkhälsa (då nya). Harmonierar väl med varandra så man gick vidare. Skulle göra 1:a hälso- och välfärdsbeskrivningen utifrån målområdena. Ett medvetet val. Så mycket nytta och användning av det och få stark förankring så fort som möjligt. För några år sedan var det färdigt och man fick fram statistik, man analyserade för att hitta samband och begreppsförklaringar. Fick politisk
genomslagskraft och man fick fram mycket statistik. ”Man hade mycket på fötterna”. Beslut på kommunens målområden. Peka ut område i stan som ej såg bra ut. Jämföra med hela riket och Skåne. Beslut i kommunfullmäktige om målområdena som knöts till budgetprocessen, och en omfördelning gjordes beroende på resultatet. Inför kommande budgetår har alla nämnder fått beskriva hur de skall gå tillväga med sitt arbete och varför samt ange egna mått. Dessa fakta resulterade i en välfärdsplan som kom från kommunfullmäktige i början på sommaren – det har resulterat i ytterligare en kraftansträngning och strategier. Bygga fler bostäder, arbetslöshet, skydda barns uppväxtvillkor, luften, godkända betyg, alkohol, hälsosamt åldrande, utbildning, fysisk aktivitet, brott/brottslighet. Vissa förvaltningar skall ha ansvar för dessa. Klara hållbar utveckling genom att hjälpas åt i alla förvaltningar. Krav att man gör det
tvärsektoriellt– ej stuprör! ”Mycket pengar har destinerats i budgeten”. Detta är det ena delen av kommunens folkhälsoarbete. Den andra delen består av verktyg så som MKB, Samhällsdiagnos, HKB med flera. Extern information från experter inom folkhälsoområdet. Bestämt vilka grupper som är särskilt utsatta: Vuxna med låg inkomst, låg utbildning. Barn i utsatta miljöer. Äldre sjuka. Funktionshindrade. (Vedertagen kunskap, forskning mm). Jobba fram arbetsprocesser för verktygen. Vill få in det i vardagen, bygga upp det själva och inte hyra in experthjälp. Fokusering på kommunens målområden utifrån kön/etnicitet. Avstämningsverktyg bra/dåligt påverkan eller ej. Nätverkskontakter för en bättre koppling till sin egen kommun, för bättre verkan.
Svårt att svara på. Flera stadsdelarna. Policy dokument. Ej tydlig koppling till de 11 nationella målområdena för folkhälsa. Ser mer till kommunens situation. Övergripande handlingsplan alt. folkhälsoarbete kom samtidigt som målområdena. Politiskt
förankrad. 4 grupper, bland annat trygghet, arbete, utbildning och något till (dessa är grundläggande). Förvaltningscheferna arbetar tillsammans, initiering i de olika stadsdelarna, offensivare arbete, paraply. Fullmäktige har beslutat att påbörja arbete (på central nivå) att göra en ny plan för folkhälsoarbete. Lokala planer, lokala organisationer, personer som arbetar med folkhälsa i de olika stadsdelarna är grundtanken. Nätverk mellan stadsdelarna, stämmer av. Finns olika
arbetsprogram/upplägg i varje stadsdel. En del har fått in folkhälsoarbetet i sina lokala planer. Styrdokument. Hållbar välfärdsutveckling, flertal planer, politiskt antagna för hela kommunen. Se vad som görs, bör göras. Vilka mål är fortfarande relevanta? Gå igenom alla målområdena. Få en bild av vad som pågår och vad som behöver göras. Kommunen har genomfört välfärdsredovisningar sedan några år tillbaka. Översyn av alla planer som tas fram om vad och varför. Finns handlingsplaner både lokalt och centralt. Nätverk brottsförebyggande och drogsamordnare, utvecklingsseminarium. Ex. drogförebyggande arbete görs av lokala/ stadsdelarna och de på kommunhuset har tagit fram trycksaker med information. Trycksak för rådet för folkhälsa som är till stöd till det lokala arbetet. Satsa på rätt saker, att det är evidens och kunskapsbaserat. Kommunen samarbetar med delar av näringslivet.
Fråga 2: Har det skett förändringar i kommunens folkhälsoarbete sedan det beslutades om nationella målområden för folkhälsa? Ange kortfattat några exempel på vilka förändringar som gjorts?
Till viss del. Man är mer medveten om folkhälsoarbete. ”Men när man kommer till kritan är man inte riktigt het på gröten, men någon påverkan syns dock. Man är som sagt mer medveten om folkhälsa. Man har dock inte fattat några beslut om det. Man tänker ej i termer av folkhälsa”. Man kan inte greppa alla målområdena, ej djupt. Vissa mål har prioriterats, andra målområden har folkhälsorådet lagt på andra
instanser. Kommunalfullmäktige har tagit beslut om prioriteringar om målområde 3, 4 och 11. Utifrån de prioriterade målområdena så lade en enhetschef fram ett nytt förslag på omorganisation på sitt arbetsområde. Utifrån 3 och 11 viss påverkan. Målområde 3, 4 och 11 prioriteras. Det är kommunfullmäktige som har fattat det beslutet. Nätverksmöte om målområde 4. Stöd från försäkringskassan,
arbetsgivarerepresentanter. Inte bara barn och ungdomar.
”Inte för deras del” pga att folkhälsorådet folkhälsa är vilande. Men det pågår en viss verksamhet. Funderar på en annan konstellation. Folkhälsorådet folkhälsa skall få en nystart – skall driva frågorna även i icke kommunal verksamhet.
områden. Hälsofrämjande skolutveckling. Vill att man fortsätter efter barnen slutat mellanstadiet, fortsätta upp i högstadiet. Stora förändringar positivt de senaste åren. ”Nej, inte direkt…men däremot en ökad medvetenhet”. ”Det finns en tydligare
koppling till att det är kommunens ansvar”. Viktigt med allas medverkan och
delaktighet. Inte förändring, snarare förstärkning. Skapa förutsättningar. Folk skall ta ansvar för sin egen hälsa. Medvetenhet, tydligare koppling att det är kommunens ansvar. Skapa villkor för samhällets invånare. Hänvisning till tidigare besvarade frågor.
”Nej, det kan jag inte säga”. De visste det var på G. Arbetet innan målområdena kom var förberedelse för målområdena. Innan arbetade man utifrån folkhälsokommitténs arbete. Låg till grund för dokumentet. Jobbat i den riktningen hela tiden för att slippa lappkast. Mycket info om propositionen innan beslutet togs om målområdena. Väl förberedd på propositionen när den kom. Inga frågetecken när målområdena kom. Inte skett några förändringar. ”Möjligtvis har folkhälsoarbetet blivit mer strukturerat”. Info blev tydligare när målområdena kom. Ex. samarbete med alkohol- och
drogsamordnare (bättre kopplat till folkhälsoarbetet). Koppla olika frågor och säga detta beror på mål X … etc. Fått ett tydligare instrument när de pratar med folk. Informanten tycker att målområdena är bra men de är inte ”heliga” i stan. Underlag
utifrån de elva målområdena. Kommunens dåvarande folkhälsoarbete vävdes samman med planerna för arbetet med hållbar välfärdsutveckling. Synliggöra grundläggande strukturella frågor.
Utvecklingsstöd för det lokala folkhälsoarbetet i kommunen. Hela kommunen använder dokumentet för sina underlag vad de senare jobbar vidare med. Tidigare fokus på målområde 7-11. Numera ligger fokus på de strukturella målområdena. Lång process. Inte alla förändringar har skett utifrån målområdena.
”Det är en utvecklingsprocess. Man har skapat incitament som är tydligare. Det är
viktigt att folkhälsoarbete sker där ute”. När målen kom förde man samman allt bland
annat Agenda 21. Det blev en helhet. Kommunen har avsatt en kommitté som arbetar oberoende av traditionella gränser mellan olika kommunala verksamheter. Dessa har till uppgift att föra en dialog med samhällsinvånarna för att skaffa kunskap om hur medborgarna vill förbättra exempelvis sina bostadsområden och samhället i stort. Detta sker på olika sätt bland annat genom möten, enkäter och intervjuer. Dessa uppgifter används sedan som underlag för ett eventuellt framtida beslut. Finns verkligen på den politiska agendan, stöd!
Fråga 3: Vilka uppföljningar och/eller utvärderingar har gjorts inom folkhälsoområdet i syfte att se om man fått effekter av insatser som är relaterade till de nationella
folkhälsomålen?
Man hade på gång en stor utvärdering men man hittade ingen som kunde göra den, man letade efter en extern utredare, inom den ekonomiska gräns man hade. Vissa mätningar har gjorts inom skolområdet. Tidigare hade en drog- och
alkoholsamordnare tillsatts för att utveckla kommunens arbete inom målområde 11. Man har försökt se vad satsningarna betytt, om det har lett till minskat användande. Informantens erfarenheter säger att ”ungdomar idag vet om det här med droger och
alkohol, de är väl medvetna. Det handlar om att hitta ett sätt att få dem att låta bli alkohol och droger. Information att få dem att låta bli, det duger inte med tillfälliga insatser.”
Har gjorts en återkoppling. Utvärdering till de olika aktiviteterna så som sociala nätverk, kultur, kost, fysisk aktivitet med flera. Utvärdering utifrån dessa. Kom till utifrån en tidigare enkätundersökning som byggde på delaktighet. Tidigare gjordes en enkät som gick ut till befolkningen och skolan. I denna fick bland annat kyrkan minus. Kyrkan har nu mycket verksamheter. Det drogförebyggande arbetet står som en grund. Miljöinventering. Bli tydligare med miljömål. Utifrån vissa saker har det uppkommit nya. Grannsamverkan – social trygghet, brottsförebyggande.
Region Skånes ”folkhälsokub” – 5 stödjande miljöer: Familj/hem,
Bostadsområden/Byar, Förskola/Skola, Företag/Arbetsplats, Föreningar. Mätbara punkter ex skilsmässo- statistik, men även icke mätbara punkter. Kontakt med kringkommuner och byar. Föreningsstatistik, aktuella bidrag, antal föreningar ”Det finns en uppsjö av utvärderingar.”. Mycket inom målområde 11. Första
välfärdsredovisningen. Inom skola sker utvärdering hela tiden. Utvärdering inom utbildningsinsatser. Utvärdering/uppföljning om befolkningsundersökning, trafiksäkerhet, polisens arbete. ”Dessa är inte alltid direkt kopplade till
folkhälsomålen ”. ” Folkhälsa, säkerhet etcetera nämns dock oftare i dessa
sammanhang, men poängen är inte att utvärdera folkhälsoarbetet utan primärt den egna verksamheten.”
”För tidigt att säga ... eller både och. Insatser görs hela tiden och till hösten kan
resultat ses. Först efter ett par år kan man se förändringarna.” Långsiktighet. Fysisk
aktivitet i skolorna sker kontinuerligt. ”Det tar ett par år för att kunna se ett
trendbrott.” Arbete/sysselsättning/bidrag. Satsa på ungdomar. Snabbt utläsa resultat
positivt p.g.a. kraftfull punktinsats. Problem med att göra lite mjukare värden, svårt att få accept.
”Välfärdsredovisningar görs årligen och är en grundbult i det kommunala arbetet”. Ta fram underlag (fakta, tabeller, indikatorer, kommentarer, analys, bättre/sämre i kommunen) för välfärdsredovisningen. Välfärdsredovisningen för hela kommunen. Vad som bör åtgärdas. Jämför sedan hur det ser ut i varje stadsdel i förhållande till kommunen. Tas upp i kommunens gemensamma årsredovisning. Sårbarhet inom stadsdelarna vid ytterligare dissekering. Ytterst i slutet är det politiker som styr/fattar beslut i varje stadsdel. De har yttersta ansvaret.
Fråga 4: Har man lagt in indikatorer för att följa resultaten?
”Ja…vissa indikatorer finns. Uppföljningen är desto sämre. Det råder brist på
samarbete inom kommunen – mellan förvaltningarna”. Det är stuprörseffekten.
Informanten efterlyser ett ”hängrännetäkande” (dvs. att dialog uppe som sedan går neråt bredare tänkande). Detta ser denne som en stor brist. Mycket svårt att få det till ett ”hängrännetänkande” särskilt inom folkhälsa. Inget som lagstadgar folkhälsoarbete. Informanten är för lagstadgning.
”Ja, på de utvalda 5 områdena enligt Region Skånes ”folkhälsokub”. ”Ute i
verksamheterna tänker man inte på det men det görs ändå”
Folkhälsoarbete kopplat till arbetsmiljö. Respektive arbetsenhet inom
socialförvaltningen mäter upp och stämmer av. ”Man gör det säkert i skolorna med
drogundersökning som är en löpande utvärdering.”
Kommunens årsredovisning har mer en verksamhetskaraktär. I år är det första gången folkhälsorapport och välfärdsplan görs. Letar upp indikatorer som skall jobbas in som
naturlig del i årsredovisningen– redovisa vad som gjorts för folkhälsan. ”Det skall
finnas indikatorer som är kopplade till verksamheten. Men man är inte där än.”
Jobba med kommunkontoret i höst – vill hitta indikatorer som speglar allt. Ej bredvidindikatorer. Alla i kommunen skall må bra, samma villkor. ”Med en ökad
kunskap skall man hitta gemensamma verktyg eller indikatorer för alla förvaltningar.”
”Värdegrunden skall vara den samma för alla förvaltningar”. ”Checklista” för miljö, folkhälsa mm att ha som en hjälp. Bara frekvens indikatorer. Säger bara en del.
Kvalitetsfrågor säger något om hur kommuninvånarna tycker och tänker.
”Klagomålshantering är en indikator på hur medborgarna ser på kommunen.” Hur många som går ut 9an med G – en förutsättning för god hälsa. Strategiskt arbete går långsamt för att inte släppa ut en lös prototyp och få motstånd som leder till att det blir svårt att komma igen. Försöker hitta vettiga indikatorer tillsammans med
kommunkontoret. ”Det är omöjligt att hitta indikatorer som kan kopplas till ett
hälsotillstånd. I så fall skulle det vara en mätning vid till exempel en ombyggd trafikkorsning etcetera.”
”Ja, märks problem initieras det.”
Ja. Förvaltningarna skall plocka fram det nu, kanske idéer.
Basfakta uppdateras varje år. För många indikatorer. Lägesbeskrivning. Hälsosamt åldrande – bra indikatorer som levererar. ”Det är som plockepinn att samla ihop
indikatorerna för att få fram ett resultat”. ”Det är sambanden man vill synliggöra, men det är svårt att få fram bra orsakssamband.”
Fråga 5: Kan kommunen visa att folkhälsan påverkats åt något håll genom ett politiskt beslut eller annan samhällsinsats?
”Ja, i allmänhet har folkhälsan påverkats positivt.” Det har inte gjorts någon HKB. Hade det gjorts hade man nog kunnat säga mer klart om folkhälsan påverkats. Många vill medverka i olika aktiviteter. Informanten uppger vidare att kommunen har erbjudit kostnadsfri ledarutbildning inom fysisk aktivitet och att fler kommuninvånare har börjat delta mer i olika aktiviteter så som grannsamverkan och stavgång. ”Inget finns
konkret på pränt, men en tolkning av verksamheten i kommunen visar på ett ökande motionerande”. Utbildningar i HKB har skett. De vill ha mer utbildning i detta för de
vill göra HKB, men resurserna räcker inte till. EU ger möjlighet till utbildningar – informera Kommunfullmäktige!!! Regelverk för folkhälsofrågor. ”Vi jobbar på att
folkhälsofrågor skall få samma status och tyngd som andra frågor. Det är inte en ”vid sidan om verksamhet”.” Statushöjande/legitimt.
Inte direkt synligt i politiska protokoll. Vid budgetarbete. Konkreta beslut/mål: minska sjukskrivningar – redovisas påföljande år. Har inte spaltat upp i matriser men finns med indirekt i besluten.
Ja. Folkhälsorådet folkhälsa förberedde syn på de 11 målområdena. Föreslog en prioritering på målområde 3, 4 och 11 för två år framåt. Det finns ett beslut på detta, står i protokollet från kommunstyrelsen. ”Om man lusläser besluten i nämnderna kan
man också ana att det finns ett folkhälsotänkande där, i bakgrunden.”
”Exempel droger och alkohol bland unga. Det är rätt lugnt, det är inga ökningar, utan
det går snarare neråt. Kommunen arbetar offensivt med drogförebyggande insatser vilket kan ha medverkat till detta, eller så har trenden i ungdomsvärlden förändrats och unga har hittat andra intressen som tar drogernas plats. Det finns en omvärld som också påverkar. Förmodligen har det förebyggande arbetet gett effekt.
antal fall av sexuell ohälsa. Det är svårt att säga vem och vad som har påverkat mest?”
”Ja. Kommunal verksamhet bygger på att man har folkhälsoarbete, skolor med mera.
Folkhälsa är en angelägenhet för medborgarna och samhället.” ”Vi kan påvisa att utbildningsnivån är högre idag än förr.” Ja. Översiktsplan över stan. Arbete på
tekniska förvaltningen betar av stan på trygghets- och tillgänglighetsaspekter. Projekt: Socialnämnden – barn utsatta, ex: Satsar extra på barn som blivit omhändertagna frivilligt/ofrivilligt – ge dem en bra skolgång för att de skall klara sig/ge bättre möjligheter senare i livet. Informanten säger också att ”mycket görs men fortfarande
finns det dippar. Dålig folkhälsa är dålig ekonomi.”
Uppsjö av politiska beslut … tid för kort att se effekter. Påverkar förutsättning för god folkhälsa. Satsning i mångfald. Satsa på medborgarstämmor (beslut) Nya skolplanen skall leda till mer fysisk aktivitet för skolbarnen. Alkoholhantering vid universitetet. Idrottspolitiskt program – detaljplan, handling på olika miljöer. ”Att finna en
hälsovariabel här och nu är omöjligt”. Lagt in folkhälsoaspekter. ”Det är för tidigt att säga att just detta vi gjorde påverkar hälsan.” Går ej att mäta hälsa. Starta
tvärsektoriella utvärderingsområden, jämställdhet, utveckling av byarna, integritet, demokrati, hälsa, säkerhet, trygghet mm. Har ej kommit till utifrån målområdena. Men politiker ser också kopplingen till hälsans bestämningsfaktorer. Informanten – ser arbetet som en förstärkning av folkhälsan. Kommunpolitiker vet också vilka insatser som görs. Kommunens politiker skall kunna förklara för alla vad som sker i
kommunen och inte bolla över frågan till folkhälsosamordnaren.
Fråga 6: Hur är det kommunala folkhälsoarbetet organiserat?
Kommunernas hemsidor:
http://www.orkelljunga.se/ Sökord: Folkhälsa
http://www.osby.se Sökord: Folkhälsa
http://www.malmo.se Sökord: Folkhälsa
http://www.lund.se Sökord: Folkhälsa