5.1 Tryckt material
de los Reyes, Paulina, Molina, Irene och Mulinari, Diana, ”Intersektionalitet som teoretisk ram vs mångfaldsperspektivets tomma retorik”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:3-4.
Fornäs, Johan, ”Röster som gjorde skillnad. Korsande identifikationer i folkhemmets populärkultur”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005:2-3.
”Grupp 8:s nya handlingsprogram”, Kvinnobulletinen 1976:4.
Isaksson, Emma, ”Bakom slagorden. Om Grupp 8”, i Över tid och rum: En antologi tillägnad
Bo Lindberg, red. Burman, Anders och Jacobsson, Benny (Stockholm, 2003), Institutionen för
litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.
Karlsson, Lena, Klasstillhörighetens subjektiva dimension: Klassidentitet, sociala attityder
och fritidsvanor (Umeå, 2005), Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Lykke, Nina, ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”,
Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1.
Lykke, Nina, ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter”,
Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005:2-3.
Moberg, Eva, ”Kvinnans villkorliga frigivning”, i Kvinnopolitiska nyckeltexter, red. Esseveld, Johanna och Larsson, Lisbeth (Lund, 1996), Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, band 13, (Höganäs, 1994), Bokförlaget Bra Böcker AB.
Norstedts svenska ordbok: En ordbok för alla, huvudred. Malmgren, Sven-Göran (2003),
Språkdata och Norstedts Ordbok.
SCB, På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet 2004 (2004).
Schmitz, Eva, ”’Systerskap gav makt’ Den svenska kvinnorörelsen under 1970-talet”, i Gråt
gärna – men forska: Rapport från konferensen 6-7 mars 2001 om kvinnorörelse och kvinno/genusforskning, red. Frangeur, Renée (Linköping, 2001), Forum för kvinnliga forskare
och kvinnoforskning, Linköpings universitet.
Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: Konstruktioner av klass och kön (Göteborg, 1999), Bokförlaget Daidalos AB.
Therborn, Göran, Klasstrukturen i Sverige 1930-80: Arbete, kapital, stat och patriarkat (Lund, 1981), Zenit förlag.
Thomsson, Heléne, Reflexiva intervjuer (Lund, 2002), Studentlitteratur.
Thomsson, Heléne, ”Arbetslivet och hälsan”, i Att göra kön: Om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män, Elvin-Nowak, Ylva och Thomsson, Heléne (Stockholm, 2003), Albert
Thomsson, Heléne, ”Skillnader – mellan henne och honom, oss och alla andra”, i Att göra
kön: Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män, Elvin-Nowak, Ylva och
Thomsson, Heléne (Stockholm, 2003), Albert Bonniers Förlag, AB. Thorgren, Gunilla, Grupp 8 & jag (Stockholm, 2003), Norstedts Förlag.
Östberg, Kjell, 1968 när allting var i rörelse: Sextiotalsradikaliseringen och de sociala
rörelserna (Stockholm, 2002), Bokförlaget Prisma.
https://intra.ub.gu.se/systerskap/org.html (hämtat 20051012). http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=437103&printerfriendly=true (hämtat 20051021). http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=70 (hämtat 20051021). http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=74 (hämtat 20051013). http://www.feministisktinitiativ.se/faq.php (hämtat 20051013). http://www.feministisktinitiativ.se/plattform.php (hämtat 20051101). 5.2 Otryckt material
Intervju med Andreas 16/11, 2005. Intervju med Anna 17/11, 2005. Intervju med Emma 22/11, 2005. Intervju med Marie 27/11, 2005. Intervju med Cecilia 5/12, 2005. Intervju med Karin 19/12, 2005.
BILAGA 1
Intervjufrågor till informanter från 70-talets kvinnorörelse 1. I vilken ålder var du under den tid du var aktiv i medlemsgruppen? 2. Vilken utbildning och yrke hade du när du var med i gruppen?
3. Vilken samhällsklass skulle du säga att du kände mest samhörighet med under din tid i gruppen?
4. Om du ser tillbaka på din grupp, hur skulle du beskriva den om man utgår ifrån utbildningsbakgrund och yrkestillhörighet?
5. Hur fördelades arbetsuppgifterna i gruppen? Fanns det något mönster som hade samband med utbildningsbakgrund och yrke på så sätt att vissa individer alltid skötte vissa uppgifter och att det var särskilda personer som företrädde gruppen utåt? Om ja, vad berodde det på att det blev så?
6. Beskriv hur du upplevde en lågavlönad kvinnas vardagsliv! (Arbete, familj, ekonomi o.s.v.).
7. Hur gick det till när nya medlemmar kom in i gruppen?
8. Minns du att det var någon skillnad, utifrån olika individers bakgrund, i hur de hanterade situationen att komma in i ett nytt sammanhang?
9. Om du skulle beskriva din idealbild av en medlemsgrupp, hur hade den sett ut?
10. Upplevde du att det, utifrån exempelvis yrkestillhörighet, fanns en skillnad i vad kvinnor betraktade som problem i livet? Kan du ge några exempel?
11. Ett kvinnoliv kan se ut på många olika sätt. Hur tänkte du beträffande egen erfarenhet när ni arbetade för förändring inom olika områden?
12. Tyckte du att det var viktigt att ta tillvara på olika kvinnors erfarenheter och utgå ifrån dem när ni arbetade för ett rättvisare samhälle? Kan du ge några exempel?
13. Hur resonerade ni omkring ämnet klass i gruppen?
14. Om du ser tillbaka på din tid i gruppen, vad tycker du då är det viktigaste den tiden gav dig?
BILAGA 2
Intervjufrågor till informanter från Feministiskt initiativ 1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för utbildning? 3. Vilket yrke har du?
4. Vilken samhällsklass känner du mest samhörighet med?
5. Om du tittar på din lokala Fi-grupp, hur skulle du beskriva den om man utgår ifrån utbildningsbakgrund och yrkestillhörighet?
6. Hur är arbetsuppgifterna i gruppen fördelade? Kan du se något mönster som har samband med utbildningsbakgrund och yrke på så sätt att vissa individer alltid sköter vissa uppgifter och att det är särskilda personer som företräder gruppen utåt? Om ja, varför tror du att det har blivit så?
7. Beskriv hur du upplever en lågavlönad kvinnas vardagsliv! (Arbete, familj, ekonomi o.s.v.).
8. Hur går det till när nya medlemmar ansluter sig till Fi?
9. Kan du se att det är någon skillnad, utifrån olika individers bakgrund, i hur de hanterar situationen att komma in i ett nytt sammanhang?
10. Om du skulle beskriva din idealbild av en medlemsgrupp, hur skulle den då se ut? 11. Tror du att det, utifrån exempelvis yrkestillhörighet, finns en skillnad i vad kvinnor upplever som problem i livet? Kan du ge några exempel?
12. Ett kvinnoliv kan se ut på många olika sätt. Hur tänker du beträffande egen erfarenhet när ni arbetar för förändring inom olika områden?
13. Tycker du att det är viktigt att ta tillvara på olika kvinnors erfarenheter och utgå ifrån dem när man arbetar för ett rättvisare samhälle? Kan du ge några exempel?
14. Hur resonerar ni omkring ämnet klass i Fi?