Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, N., & Hyltestam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. i K. Hytestam, & I. Lindberg (Red.), Svenska
som andraspråk i forskning undervisning och samhälle (ss. 221- 258). Lund:
Studentlitteratur.
Abrahamsson, T., & Bergman, P. (2014). Tankarna springer före. Att bedöma ett
andraspråk i utveckling (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok för kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Andreassen, R., & Bråten, I. (2011). Implementation and effects of explicit reading
comprehension instruction in fifth-grade classrooms. Learning and Instruction , ss. 520- 573.
Baddeley, A. (2007). Working Memory, Thought, and Action. OUP Oxford. Bergman, P. (2000). Andraspråkseleverna och deras förutsättnigar. Att undervisa
elever med svenska som andraspråk. Ett refernsmaterial. Stockholm: Liber.
Berry, P. (2018). Specialläraren i möte med nyanlända elever. i B. Bruce, Att vara
speciallärare (ss. 89- 108). Malmö: Gleerups.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber. Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering (1 uppl.).
Stockholm: Natur och kultur.
Collier, V. (December 1987). Age and Rate of Acquisition of Second Language for Academic Purposes. TESOL OUARTERLY vol 21 no 4, ss. 617- 614.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid (1 uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. i S. Samuelsson, Dyslexi och andra svårigheter med
skriftspråket (ss. 32- 57). Stockholm: Natur & Kultur.
de Vaus, D. (2001). Research Design in Social Research. Sages Publications Ltd. Ehri, L. C. (2005). Development of Sight Word Reading. i J. Margaret.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Elwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S., & Wiklund, C. (2016). LäSt. Test i
läsförståelse, läsning och stavning för åk 1- 6 (3 uppl.). Stockholm: Hogrefe
Psykologiförlaget AB.
Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson, U., Taube, K., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fuchs, D., & Fuchs, L. S. (2006). Introduction to Response to Intervention: What, why,
and how valid is it? Nashville, Tennessee, USA: Peabody College of Vanderbilt
University.
Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. Växjö: Linnaeus University Press.
Gough, P., & Tunmer, W. (1986). Decodeing, reading and reading disability. Remedial
and Special Education, ss. 6- 10.
Grigorenko, E. (2009). Dynamic assassment and response to intervention. Journal of
Learning Disabilities, 42, 111- 132.
Grogarn, M. (2009). Dålig läsning: bakgrund, läsförmåga och läsintresse hos elever på
Fo- och Ve-linjerna i gymnasieskolan. . Stockhom : Liber.
Healy, K., Vanderwood, M., & Edelston, D. (2005). Early Literacy Interventions for English Language Learners: Support for an RTI Model. The California School
Herkner, B. (2011). Läsutveckling i årskurs 2–6 belyst genom standardierade test och
nationella provet i årkurs 3. Stockholm: Stockholms universitet.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and
Writing: An Interdisciplinary Journal. 127- 160.
Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige (1:8 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Kamhi, A., & Catts, H. (2012). Language and Reading Disabilities.London: Pearson Education Limited.
Kaya, A. (den 23 januari 2013).
skolframgang. Hämtat från
https://skolvarlden.se/artiklar/sprak-ar-nyckeln-till-skolframgang den 3 september 2020
Kratochwill, T. R., Hitchcock, J. H., Horner, R. H., Levin, J. R., Odom, S. L., Rindskopf, D. M., o.a. (2013). Single- Case Intervention Research Design Standards. Remedial and Special Education(34), 26- 38.
Kulturdepartementet. (den 22 september 2016). Läsfrämjande insatser i och utanför
skolan. Hämtat från regeringen.se:
https://www.regeringen.se/4a73c6/contentassets/72b605fd2c8d4b14b9e595ea3c 040bf6/lasframjande-insatser-i-och-utanfor-skolan-dir.-201678 den 09
september 2020
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk
studie av åtgärdsprogram for elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS
Förlag.
LegiLexi. (2018). Lära barn läsa. Vägen från fonologisk medvetenhet till god
läsförståelse. LegiLexi Stiftelse.
Lexplore. (u.d.). Läsnivåer. Hämtat från lexplore.se: https://www.lexplore.com/sv/sa-gar-det-till/lasnivaer/ den 15 september 2020
Linde, G., Naeslund, L., & Sundblad, B. (2010). Resultatuppföljning, läskvalitet, och
skolutveckling och skolutveckling om jämställdhet i skolan. Hämtat från
Regeringen:
https://www.regeringen.se/49b718/contentassets/2dcb34153e29490da26a89524 47a7228/resultatuppfoljning-laskvalitet-och-skolutveckling---tre-bidrag-till-diskussionen-om-jamstalldhet-i-skolan-del-1-av-3-sou-201097 den 2 sepetember 2020
Lundberg, I. (2001). Vilken bild är rätt? En enkel klassdiagnos av läsförståelse (3 uppl.). Lund: Natur och Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsnings psykologi och pedagogik (1 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Lundberg, I., & Stener, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?- aktuell forskning om
svårigheter att förstå och använda tal. Hämtat från
http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf%20%5b202001 10 [20200529]
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter: under de
första skolåren- Hur hänger det ihop? Stockholm: Natur och Kultur.
Löwenbrand- Jansson, G. (2018). FonoMix, Munmetoden - Fonologisk multisensorisk
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder- Historia och begrepp (1 uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Moving with Maths. (2020). Response to intervention. Hämtat från Moving with maths: https://www.movingwithmath.com/learning-system/response-to-intervention/ den 4 september 2020
Myrberg, M. (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. National Reading Panel . (2000). Nationel panel reading: teaching children to read. An
evidence- based assessment of the Scientific Reasearch Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction. Washington, DC [20200530]:
National Institute of Child Health and.
Nauclér, K., & Magnusson, E. (2010). Handledning. Ordläsningsprov OS64 och
OS120. Meningläsningsprov SL60 och SL40 (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilhom, C. (den 23 april 2020). Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete. Hämtat från skolverket.se: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning- och-utvarderingar/forskning/proaktiv-modell-satter-fokus-pa-forebyggande-arbete den 10 september 2020
O’Connor, R., Bocian, K., Beach, K., Sanchez, V., & Flynn, L. (2013). Special Education in a Four-year Response to Intervention (RtI) Environment:
Characteristics of Students with Learning Disability and Grade of Identification.
Learning Disabilities Research & Practice, 28,, ss. 98-112.
Ojala, T. (2016). Möte med nyanlända. Vägen till framgångsrik skolgång. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder- Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Stockholm:
Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (tredje uppl.). Stockholm: Liber.
Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda- att utmana praxis och hitta nya vägar. i B. Bruce, Att vara speciallärare (ss. 57- 73). Malmö: Gleerups.
Rebas, K. (den 3 12 2019). PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar. Hämtat från Svenskt näringsliv:
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet-i-grund-och-gymnasiet/pisa-resultaten-ett-gladjebesked-men-orosmoln-finns-kvar_748669.html
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse; Testen Läsaren Samtalet. Lund: Natur & Kultur.
Samuelsson, S. m. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Scarborough. (2001). Handbook for research in earlys literacy. i S. Neuman , & D. Dickinson, Connecting early language and literacy to later reading
(dis)abilities:. New York: Guilford Press.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse
och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Erlanders.
Skolverket. (2014 ). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes kundservice.
Skolverket. (2016). PIRLS 2016 Läsförmågan hos svenska eleveri årkurs 4 i ett
Skolverket. (2017). Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers
språkutveckling i årskurs 4- 6. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och
naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera- skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Svensson, P., & Ahrne, G. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Liber: Stockholm. Taube, K. (2013). Barns tidiga läsinlärning (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Torgesen, J. K., & Hudson, R. F. (2006). Reading fluency: Critical Issuses for
Struggling Readers. i S. Samuels, & A. Farstrup, Reading fluency: The forgotten
dimension of reading. Newark: International Reading Association .
Torgesen, J. K., Alexander, A. W., Wagner, R. K., Rashotte, C. A., Voeller, K. K., & Conway, T. (2001). Intensive remedial Instruction for Children with Servere Reading Disabilities. Immediate and Long- term Outcome From Two Instructional Approaches. journal og learning disabilities 34: 1, 33- 58, 78. Torgesen, K. J. (2004). Preventing Early Reading Failure . American Educator, ss. 1-
20.
Utbildningsdepartementet. (2017). Fler nyanlända ska nå behörighet till gymnasiet
(2017:54). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign- en handbok. Stockholm: Gothia fortbildning. Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse, lässtrategier och studieteknik. Lund:
Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 27 03 2020
Viberg, Å. (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. i E. Cerú (Red.), Svenska som
andraspråk. Mer om språket och inlärningen. Lärarbok 2. Stockholm: Natur och
kultur.
Zeitlin, A., Beltran, D., Salcido, P., Gonzales, T., & Reyes, T. (2011). Building a
Pathway of Optimal Support for English Learners in Special Education. Teacher