I detta avsnitt kommer vi reflektera över vår studies gång samt ge förslag till vidare forskning.
9.1 Förslag till forskning
Hemlöshet har existerat i alla generationer, dock har synen på hemlöshet samt vilka åtgärder som har används för att motverka hemlöshet förändrats. Hemlöshet började först uppmärksammas på allvar i slutet av 80-talet. I vår tidigare forskning redogjorde vi kort att det är kvinnor som blir speciellt utsatta, då deras röster tenderar att inte bli hörda i större utsträckning. Detta har vi diskuterat att man kan se detta som en dubbel utsatthet i att vara kvinna och samtidigt som att vara hemlös. Då det finns forskning kring att kvinnor ofta försöker dölja sin situation av hemlöshet vilket resulterar i ett stort mörkertal. Med detta tycker vi att det råder ett visst behov av forskning kring området kvinnor och hemlöshet, hur man ska kunna minska mörkertalet samt vilka åtgärder. Thörn (2007) berättar i sin artikel att de hemlösa måste passa in i en normativ problembild för att få hjälp av myndigheterna. Detta system leder i sig till att många hemlösa faller mellan stolarna. Det leder till ett utanförskap för de medborgare som inte passar in i systemet. Med vår studie vill uppmärksamma ett lågtröskelboende som jobbar hårt för att verksamheten skall fungera samt vara gynnsam för de boende. Vi har gjort en undersökning av DD till ett syfte att beskriva verksamhetens intresse till insatser för de boende. Vi har därför tagit fasta på frågeställningarna:
Vad är DD för verksamhet?
Vilken funktion anser personalen att DD har för de boende?
Vilka redskap använder och upprätthåller personalen för att nå verksamhetens funktion?
Till framtida forskning hade det varit intressant att se hur DD som verksamhet har på sikt påverkat de boende. Det hade varit intressant om personalens arbete ger en positiv utveckling bland de boende där de är når det långsiktiga målet- drogfrihet. Denna forskning tror vi kan bidra till att allmänheten får en kunskap om att
lågtröskelboende fungerar. Vi menar att man behöver få upp ögonen till att det behövs fler lågtröskelboende för att kunna möta efterfrågan. Då eftersom det råder mycket hemlöshet som inte klarar av ett eget boende, och behöver den hjälp och stöd som ett lågtröskelboende kan erbjuda. En annan framtida forskning som hade varit bra att få tillgång till och en mer klar inblick kring socialtjänstens roll i verksamheten. Hur de arbetar för varje enskild på boendet och hur de konkret försöker motverka hemlöshet samt undvika att hemlösa faller mellan stolarna. Som framkommit av vår studie är DD är en verksamhet som fungerar trots att de står inför stora utmaningar. Det är en verksamhet som bidrar till att fånga upp
hemlösa som inte platsar någon annanstans, som har svårt att på egen hand ta hand om en egen bostad. Med vår undersökning har vi visat att DD jobbar med de boende i centrum för att försöka öka deras motivation till att ta ett steg närmre drogfrihet och ett eget boende. Den tidigare forskningen som vi fann hade ett boendeperspektiv och det var sällan det handlade om ett personalperspektiv. Vi hoppas att vår studie kan vara en början och att det kanske väckt ett intresse för att studera personalperspektiv i större utsträckning kring lågtröskelboende.
Eftersom det var väldigt begränsat med forskning som hade ett personalperspektiv var det svårt att hitta information som kunde ligga till grund för vår studie. Det positiva däremot var att det gav oss ett intresse till att undersöka ämnet har ett att bli utforskas kring. Med detta fick vår studie en meningsfullhet då det är en av de få studier som belyser ett lågtröskelboende verkliga funktion och personalens arbetet för att vara en vägvisande och stöttande hand för de boende.
9.2 Reflektion av studiens gång
Sammanfattningsvis är hemlöshet ett väldigt mångfacetterat begrepp. Till en början av vår studie hade vi svårt att komma till en slutsats på vilket ämne vi ville skriva om. Men efter ofantligt många diskussioner kring vad vi egentligen ska skriva om, kom vi fram till att hemlöshet var en sak vi båda hade ett genuint intresse av, dock inte fått utforskat det genom vår utbildning men ville få en djupare förståelse kring ämnet. Vi hade tidigare en kunskap kring att begreppet hemlöshet var ofantligt stort och var därför viktigt att filtera ämnet. Efter
diskuterat ämnet fann vi en verksamhet som var intressant. Vi ville undersöka hur den här verksamheten fungerar i praktiken, hur deras arbetsstrategier ser ut m.m. Eftersom det är en relativ nystartad verksamhet, har varit aktiv i sju år kändes det som en bra verksamhet att studera. Vi tycker att vi vår undersökning visar, att det är av vikt att samhället har lågtröskelboende och att de utför ett viktigt socialt arbete. Av resultatet som studien har givit oss, visar det att samhället är i behov av fler lågtröskelboende då eftersom hemlösheten stiger i Malmö stad. Hemlösheten har ökat med över 40 personer mellan 2009 och 2010. Detta är något som vi anser bör uppmärksammas både av kommunen samt av socialtjänsten. Det behövs genomföras fler kvalitativa utvärderingar kring lågtröskelboende så att fler boende har chansen att få starta inom denna inriktning.
När vi har reflekterat över studiens gång anser vi att vårt metodval med
halvstrukturerade intervjuer har varit lämpliga för att kunna uppnå vårt syfte och frågeställningar. Vi kan även belysa att vi anser att den teoretiska utgångspunkten som vi har valt, har hjälpt oss att analysera och öppna upp förståelsen kring
verksamhetens funktion och till vilket syfte de använder sina arbetsstrategier inom sitt arbete.
Under studiens gång upptäckte vi vissa svårigheter kring vårt valda ämne. Vi fann svårigheter bl.a. att finna respondenter som var villiga att ställa upp på en intervju. Detta då vi till en början var intresserad av att studera socialtjänstens roll i DD. Men det fanns ingen socialsekreterare som ville ställa upp på intervju. Vi hade även till en början en tankeställning att både ha ett personalperspektiv och boendeperspektiv för att fånga en större bild över verksamheten. Men efter en diskussion med personalen, avrådde de oss att ta fasta på ett boendeperspektiv då eftersom det skulle bli svårt att få en boende att vilja ställa upp. Med den
anledningen valde vi istället att ta fasta på personalen på DD. Vi anser att vår studie är av god karaktär men skulle fått ett bredare perspektiv kring
verksamheten om vi istället hade haft ett boende och ett personalperspektiv. 9.3 Metod
Vi tycker att vi har valt en relevant metod som vi anser har fungerat bra för oss. Vi har haft en jämn arbetsfördelning genom hela studien. Detta ansåg vi har varit av stor vikt att upprätthålla då båda måste vara införstådda med vårt valda ämne. Vi hade ett tillvägagångssätt där vi läste varannan bok, men satt bredvid varandra med varsin data. Vi valde detta då vi hade en chans till att utföra diskussioner gällande litteraturen. Detta underlättade sedan analysen av resultatet då eftersom vi tidigare har diskuterat litteraturen. Vi valde att genomföra resultatet samt reflektionen tillsammans, då vi anser att detta är av stor vikt för att båda ska få en djupare förstålelse till vår studie. Det gav även en utveckling kring ämnet
hemlöshet och innebörden med studien.
Intervjuförfarandet var vi även noga med att ha en jämn arbetsfördelning. Detta då i vårt framtida yrke kommer att arbete med socialt arbete där det är viktigt att kunna uttrycka sig väl samt föra en diskussion med klienter, kollegor, chefer osv. Vår fördelning tog sig i uttryck att vi höll vars tre intervjuer och tre där man observerade. Den som var observatör fick en chans till att ställa följdfrågor om behovet fanns.
Att vi vid analysförfarandet valde att vara influerade av grounded theory kändes någorlunda naturlig. Detta då vi har under utbildningens gång genomfört tidigare studie med användandet av denna metod och var på så sätt ingen ny metod för oss. Vid forskning talar man ibland om att forskningen ska vara generaliserbart. Med detta menar man att resultatet av undersökningen skall kunna tillämpas på fler än de som man studerat. Detta resulterar att för att kunna generalisera
undersökningen måste studien har en hög validitet samt reliabilitet (Olsson & Sörensen, 2007). Detta är något som vi inte har haft som mål med vår studie att uppnå. Detta eftersom att uppnå ett generaliserbart material är svårt vid kvalitativ forskning.
För att åstadkomma en större helhetsbild över verksamheten hade vi kunnat genomföra flera intervjuer, så t.ex. socialtjänsten och de boende. Men som vi tidigare förklarat valde vi bortse från detta, då det försvårade studien. Vi anser dock att vi har fått en bredare helhetsbild över verksamheten och att vår studie har gett oss ett betydelsefullt resultat.
9.4 Vad har vi lärt oss?
Under vår tid med studien har vi fått kunskap hur man ska gå tillväga vid forskning, vilka etiska regler man ska förhålla sig till för att studien ska fortlöpa på rätt sätt.
Vi har också fått en ökad kunskap i verksamhetens funktion. Genom att ha studerat ett av de lågtröskelboende för hemlösa som existerar i Malmö har vi fått en inblick i vilka utmaningar verksamheten kan stå inför, trots är en verksamhet som fungerar. Vi tycker att det har varit intressant att ha ett personalperspektiv istället för ett boendeperspektiv. Detta då vi har fått en möjlighet att även få en inblick i vad vi som blivande socionomer kan arbeta med i framtiden. Vi har fått en kännedom, att DD är en verksamhet som arbetar i den aktuella situationen men har även långsiktiga mål som de strävar tillsammans med de boende strävar efter.
Vi har lärt oss att DD är en fungerande verksamhet som har fått goda resultat och är en verksamhet som existerar för de boende och fungerar som en stöttepelare i vardagen. Personalen arbete för att skapa trygghet och hemlikhet, detta är något vi anser är bra. Med denna kunskap som vi har fått under studiens gång, önskar vi att i framtiden existerade fler verksamheter som liknar DD.
Vi anser att vi har uppnått syftet med vår studie och att den har varit givande och bidragit till ökad kunskap om vad en verksamhet som exempelvis DD verkligen gör. Med vår studie visar vi personalens arbete för att öka de boendes motivation till att ta nästa steg i Maslows behovstrappa, samt arbetet för att upprätthålla och bevara en trygg, stabil miljö där de boende kan känna sig som hemma. Dock har vi endast ett personalperspektiv och vi kan inte uttrycka oss kring deras
arbetsstrategier verkligen ökar motivationen samt skapar en trygg och stabil miljö. Vi har endast kunnat fastställa personalens åsikter om verksamheten. Detta hade kunnat vara en intressant undersökning, att ta ett boendeperspektiv för att undersöka ifall arbetsstrategierna verkligen är av bra karaktär.
Genom studiens gång har vi använt oss av ett kritiskt förhållningssätt då eftersom det ökar förståelsen kring verksamheten. DD är ett lågtröskelbonde som inte besitter på höga krav och normer som andra boende gör i samhället. Dessa låga krav och förväntningar gör att det kan ses som något oacceptabelt bland den övriga befolkningen. Att ha låga krav och förväntningar stämmer inte in på det övriga samhället, då eftersom människor arbetar efter andra normer där man anses göra det yttersta för sig själv för att sedan kunna försörja sin familj. DD kan skapa en bekvämlighet för de boende då eftersom då de inte förväntas vilja sluta missbruka, inneha ett arbete och kunna självmant sköta ett hushåll. Vi anser att det behövs lite mer omfattande krav för att ska kunna nå det slutgiltiga målet- missbruket. Dock måste en verksamhet som DD existera för att kunna fånga upp de som faller mellan stolarna då eftersom forskning visar på att alla är inte kapabla till att inneha en fungerande vardag och klara av de krav som ställs av samhället.