Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
VÄGEN TILL EN
FUNGERANDE VARDAG
EN STUDIE OM PERSONALENS
ARBETSSTRATEGIER FÖR ATT UPPNÅ EN
TRYGG OCH STABIL MILJÖ PÅ ETT
LÅGTRÖSKELBOENDE
Martina Johansson
Camilla Nilsson
Socionomprogrammet, FÅ
2011
THE ROAD TO A
FUNCTIONING
EVERYDAY
A STUDIE ABOUT THE STAFF´S WORKING
STRATEGIES TO ACHIEVE A SAFE AND
SECURE ENVIRONMENT ON A SHELTER.
MARTINA JOHANSSON
CAMILLA NILSSON
Johansson, M & Nilsson, C Vägen till en fungerande vardag. En studie om personalens arbetsstrategier för att uppnå en trygg och stabil miljö på ett lågtröskelboende. Examensarbete i (socionomutbildning)15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2011.
ABSTRACT
The objective of this study is to investigate and make a comprehensive analysis of a particular shelter, which we refer to as DD. We want to investigate how the staff go about achieving the goals and purposes with the service.. This study uses qualitative methods in the format of six semi-structured interviews. In this study, we will give a short description of the services of DD, which offers homeless people a short-term housing solution. The subjects of the shelter have problematic backgrounds having been excluded from previous shelters, and being transferred between different housing solutions. The staff at DD give the tenants a chance to find their way back to a well-functioning life.
FÖRORD
Ett stort tack till personalen på DD som har medverkat och hjälpt till att skapa denna uppsats. Ert engagemang och intresse för att tala om er verksamhet har varit ovärderligt.
Ett tack till vår handledare Paula Mulinari, som har varit till stor hjälp under hela processen.
Tack!
Martina Johansson Camilla Nilsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 6
2. SYFTE ... 7
2.1 Frågeställningar ... 7
3. BAKGRUND ... 7
3.1 Hur defineras hemlöshet? ... 8
3.1.1 Vad innebär bostadslöshet och när definieras en person som uteliggare? ... 8
3.2 Boendelösningar för hemlösa personer ... 8
3.3 Olika boendealternativ till de hemlösa via socialtjänsten ... 9
4. Tidigare forskning ... 9
4.1 Från lösdrivare till ett socialt problem ... 10
4.1.1 Hemlösheten upptäcks offentligt ... 10
4.2 Hemlöshetens möjliga orsaker ... 11
4.3 Förslag till åtgärder gällande hemlöshet ... 12
4.3.1“Först skötsam- sedan egen bostad” ... 12
4.3.2 Den sekundära bostadsmarkanden ... 13
4.4 En effekt när åtgärder inte fungerar- utanförskap ... 13
4.5 Kvinna VS man ... 14
4.6 Vad är ett hem? ... 14
5. METOD OCH MATERIAL ... 15
5.1 Kvalitativ metod ... 15 5.2 Intervjuer ... 15 5.3 Genomförandet av intervjun ... 16 5.4 Tillfredsställande ... 16 5.5 Urval ... 17 5.6 Analysförfarandet ... 17 5.6.1 Grounded theory ... 17 5.7 Reliabilitet ... 17 5.7 Validitet ... 18 6. FORSKNINGSETISKA SYNPUNKTER ... 18 7. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 19 7.1 Marslows behovstrappa ... 20 7.2 Hemlikhet ... 21 7.3 Makt ... 21 7.3.1 Maktbegreppets definition ... 22
7.3.2 Makt som en egenskap ... 22
8. RESULTAT OCH ANALYS ... 22
8.1 Första intryck av personal och DD ... 22
8.2 Vad är DD för verksamhet? ... 23
8.2.1 Strategier för att motverka utanförskap och öka gemenskap ... 23
8.2.2 DD- ett lågtröskelboende ... 23
8.2.3 Härbärge VS DD ... 24
8.2.4 Personalen tycker till om viktiga egenskaper ... 25
8.2.5 Verksamhetens största utmaningar ... 25
8.3 Verksamhetens mål ... 26
8.3.1 Trygghet grunden till en fungerande relation ... 26
8.3.2 Varför är det värt att sträva efter trygghet ... 28
8.4.1 Vad är hemlikhet? ... 29
8.4.2 Hemlikhet påverkar oss alla ... 30
8.4.3 Hemlikheten på DD ... 30
8.5 Vilka redskap använder personalen för att uppfylla målen ... 32
8.5.1 Arbetsstrategier för uppfyllande av trygghetsbehovet ... 32
8.5.2 Arbetsstrategier ... 33
8.6 Makt i relationen ... 34
8.7 Sammanfattning ... 35
9. REFLEKTION AV VÅR STUDIE SAMT FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 36
9.1 Förslag till forskning ... 36
9.2 Reflektion av studiens gång ... 37
9.3 Metod ... 38
9.4 Vad har vi lärt oss? ... 38
10. REFERENSER ... 40
11. Bilaga 1- Informationsbrev………..43
11.1 Bilaga 2- Samtyckesbrev………46
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), socialkommunalråd har under 2010 genomfört en kartläggning av hemlösheten i Malmö stad. I kartläggningen hävdar hon att Malmö stads befolkning har under de senaste fyra åren ökat sin befolkning med minst 20 000 samt att hemlösheten har ökat med 40 personer sedan 2009. Årets kartläggning visade att orsaken till hemlösheten är brist på bostäder samt bristande anknytning till bostadsmarknaden (internetkälla 1).
Trots att det existerar en brist på bostäder samt att hemlösa har en bristande anknytning till bostadsmarknaden, finns det i teorin ett visst stöd för rätten till bostad. Detta stöd är något som regleras i Regeringsformen (RF) och
Socialtjänstlagen (SoL). I RF 1:2 konstateras det bland annat att kommunen skall ha respekt för alla människors lika värde och för den enskilda individens frihet och värdighet. Vidare i RF 1:2s andra stycke, konstateras det att alla skall ha rätt till arbete, bostad och utbildning. I SoL regleras det att kommunen skall ha det yttersta ansvaret gällande främjandet av människors ekonomiska och sociala trygghet genom att åstadkomma jämlikhet i människors levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhället. Genom att kommunen har det yttersta ansvaret gällande den enskilda individen har detta resulterat i att socialtjänsten har fått ett större ansvar för hemlösa människor. Med ovanstående anser vi att kommunen skall utföra ett arbete som skall resultera i att alla har en skälig levnadsnivå (SoL 4:1) samt rätt till egen bostad (RF, SoL). Detta gör att socialtjänsten har en betydande roll i reduceringen av den stigande hemlösheten som råder i Malmö stad.
Kommunen arbetar för att fånga upp hemlösa som har ej tillträde till egen bostad genom att erbjuda olika former av boende, exempelvis dygnsboende, härbärge, genomgångsboende med flera (internetkälla 1). Ett rådande problem bland dessa boende är att det existerar höga krav bland annat drogfrihet. Detta anser vi är ett problem eftersom detta är ett krav som alla ej kan uppfylla och hamnar därför i utanförskap. Det finns inte många boende som finns tillgängliga för dessa
individer och därför har en efterfråga skapats kring att starta fler lågtröskelboende (internetkälla 4). Då kommunen har svårigheter att möta denna efterfråga kring lågtröskelboende leder det till att hemlösa blir utslussade från boende till boende, hotell till hotell, härbärge till härbärge. Kommunen har svårt att finna ett
långsiktigt boende för dessa individer. Denna uppsats kommer att handla kring dessa individer som har blivit utslussade från plats till plats och har en
dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos kännetecknas av en rådande psykisk sjukdom samt ett aktivt missbruk antingen av alkohol eller narkotika eller andra
beroendeframkallande preparat (Gerdner & Sundin, 1998:13).
I Malmö finns det 16 stycken boendealternativ för hemlösa och endast fyra av dessa är lågtröskelboende (Internetkälla 2). Lågtröskelboende är en form av boende som innehar låga krav och gränser bland annat inget krav att inte vara fri från ett aktivt missbruk. Ett fåtal av dessa lågtröskelboende som existerar för denna typ av människor kommer vi i vår studie ta fasta på. Denna verksamhet har vi namnget som DD. DD är en boendeinsats för personer som är hemlösa med en dubbeldiagnos. DD är även en kommunal pionjärverksamhet i Malmö.
Det är ett lågtröskelboende och har plats för 10st hemlösa med dubbeldiagnos (Levander 2005). De boende har svårt att uppehålla en skälig levnadsnivå och har ett behov av hjälp och stöd i vardagen (intervju). Vi är intresserade av att studera denna verksamhet och få en allsidig kunskap kring hur denna unika verksamhet fungerar för hemlösa personer som både har ett aktivt missbruk och en psykisk ohälsa.
2. SYFTE
Vi vill med genomförandet av studien få en allsidig kunskap kring verksamheten DD. Genom intervjuer med anställda vill vi undersöka och analysera vilka redskap personalen använder för att uppfylla målet med verksamheten.
2.1 Frågeställningar Vad är DD för verksamhet?
Vilken funktion anser personalen att DD har för de boende?
Vilka redskap använder och upprätthåller personalen för att nå verksamhetens funktion?
3. BAKGRUND
I detta avsnitt kommer vi göra en kort redogörelse kring kommunens, socialtjänstens yttersta ansvar för hemlösa medborgare samt en definition av begreppet hemlöshet. Vi vill med denna redogörelse konstruera en bild kring vilka resurser som finns tillgängliga för hemlösa personer i Malmö stad. Dock har vi gjort en del avgränsningar och kommer därför inte redogöra för alla resurser då studien hade blivit för omfattande. Vidare kommer denna redogörelse inte ta fasta på frivilligorganisationer eftersom vi har valt att inrikta oss på ett kommunalt boende för hemlösa.
3.1 Hur definieras hemlöshet?
Det finns flertal olika utgångspunkter till att definiera vilken som är hemlös och är därmed svårdefinierad. Vart ska man dra gränsen: är de som sover i sovsalar i olika härbärgen hemlösa? Är man hemlös om man bor hela året i en husvagn? Ungdomar som inte kan flytta på grund av arbetslöshet? (Swärd 1998). Enligt kommittén för hemlösa, definieras man som hemlös när man saknar
tillgång till egen bostad samt inte kapaciteten att behålla en bostad (SABO, 2001). Socialstyrelsen definierar en hemlös utifrån olika situationer:
Man definieras som hemlös när man är akut skickad till ett härbärge, akutboende, jourboende eller är uteliggare.
Man definieras som hemlös om man är inskriven på en
Kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller något slags stödboende, där man beräknas vara utskriven inom tre månader och då inte har en bostad att återvända till.
Man räknas som hemlös om man bor tillfälligt hos någon annan, och som på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med
socialtjänsten (internetkälla 2).
World Health Organization (WHO) definierar en person som är hemlös om den saknar tak över huvudet, egen bostad eller lever i osäkra boendeformer. I denna definition kring hemlöshet, innefattar det de som är uteliggare, immigranter, samt de som vistas på institution eller härbärge (Doherty, Edgar, Meert 2003).
3.1.1 Vad innebär bostadslöshet och när definieras en person som uteliggare?
Enligt socialstyrelsens definition kring bostadslöshet är man bostadslös om man saknar förstahandskontrakt. Till denna definition räknas även hushåll som är trångbodda och på grund av ekonomin eller andra skäl inte har någon möjlighet att införskaffa sig en större bostad (Thörn 2004).
Begreppet uteliggare syftar till en person som sover utomhus, till exempel på bänkar, under broar eller liknande. Det omfattar även de som sover på platser som ej är ämnat för boende ex offentliga toaletter, buss- och tågstationer eller
övergivna hus (Swärd, 1998).
Sammanfattningsvis har vi genom dessa olika definitioner beskrivit att det finns olika sätt att definiera vem som är hemlös. Vi anser att detta är något väsentligt att åskadliggöra de olika definitionerna som ryms inom hemlöshet. Vi kommer inte i vår studie intervjua någon som innefattas i denna definition, utan endast dem som arbetar inom ramen för hemlöshet.
3.2 Boendelösningar för hemlösa personer
I februari 2007 publicerade regeringen en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det är en strategi som pekar ut fyra mål (SOU:2001:95)
Samtliga personer ska vara försäkrade med tak över huvudet samt erbjudas fortsatta samordnade insatser med hänsyn till individuella behov.
Samtliga personer som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller liknade och har inte ordnad bostad inför utskrivningen ska minska(a.a).
Tillträde till den ordinarie bostadsmarknaden ska för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer ska underlättas (a.a).
Genom denna strategi fick socialtjänsten ett uppdrag samt ett större ansvar. Uppdraget inbegriper att socialstyrelsen skall i samråd med Boverket,
Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården leda, samordna och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet. Detta åsyftar exempelvis att Socialstyrelsen skall i samråd med Boverket ta fram en kunskapsöversikt om effekter av olika
boendelösningar. Denna kunskapsöversikt skall sedan fungera som en utgångspunkt i utvecklingen mot en evidensbaserad praktik på
hemlöshetsområdet. Utöver detta samarbete för andra aktörer skall socialstyrelsen även leda ett arbete med att förhindra vräkning och hemlöshet bland barn (a.a). 3.3 Olika boendealternativ till de hemlösa via socialtjänsten
Som vi i tidigare avsnitt upplyste vi om att det finns 16 boende som socialtjänsten kan erbjuda hemlösa i Malmö. Det är 16 boende som är konstruerade på olika sätt och därmed besitter olika funktioner. Socialtjänsten erbjuder boende för
ensamstående, par, familjer och kvinnor. I största allmänhet har de flesta boende ett krav på att innan en individ blir beviljad en boendeplats skall de ha varit drogfria en längre tid. Det är endast fyra boende som erbjuder platser för hemlösa med ett aktivt missbruk. Vidare är en del av de boende konstruerade på ett sätt där hemlösa måste aktivt söka sig vidare till egen bostad. Detta leder till att de inte existerar många boende där hemlösa har möjlighet att stanna kvar en längre tid. Bortsett från kravet kring drogfrihet har en del boende ett krav på att de som blir beviljade en plats skall kunna ansvara för ett eget hushåll. De skall bland annat kunna betala hyra, köpa in mat och andra personliga saker.
Denna studie baseras på en verksamhet som har plats för 10 hemlösa, både
kvinnor och män är välkomna. DD är ett lågtröskelboende som inte ställer krav på drogfrihet eller att de skall kunna klara av ett eget hushåll. De som blir beviljade en plats på DD har en möjlighet att stanna kvar en längre tid (Levander, 2005). Detta boendealternativ är en plats för personer som har ett aktivt missbruk och psykisk sjukdom. Detta är vidare en målgrupp som har svårigheter med att klara av ett eget hushåll och därmed ett stort behov av stöd. DD erbjuder de boende ett eget rum och utöver detta även gemensamma utrymme som toaletter/badrum, tvättstuga, matsal etcetera. Personalen är närvarande dygnet runt och
verksamheten samarbetar med dubbeldiagnosmottagningen, som ligger intill verksamheten.
Sammanfattningsvis har socialtjänsten, kommunen ett stort ansvar till att motverka hemlöshet. Socialtjänsten har ett ansvar att samarbeta med andra aktörer för att ha ett åsiktsutbyte gällande åtgärder mot hemlöshet. De innehar även ett ansvar att föreslå och initiera insatser till att skapa en bättre situation för hemlösa samt att förhindra att hemlöshet uppstår (SOU:2001:95).
4. TIDIGARE FORSKNING
Forskningen i anknytning till hemlöshet har framförallt fokuserat på de hemlösas utsatthet och stigmatisering. Forskningen har även handlat mycket om ett
individperspektiv på den hemlöse och inte ett personalperspektiv. Vi har därför hittat begränsat med forskning som utforskar hur de som arbetar med
avsnitt kommer vi att redogöra för forskning som kan ligga till grund för en ökad förståelse för vår uppsats. Vi kommer göra en kort beskrivning av åtgärderna genom tiderna gällande hemlöshet, hemlöshetens möjliga orsaker samt ett kort genusperspektiv där det ges en förklaring mellan män och kvinnor.
Vi berör även kort skillnaden mellan erbjudna resurser för hemlösa män och kvinnor.
4.1 Från lösdrivare till ett socialt problem
Forskare och professorn i socialt arbete vid lunds universitet, Hans Swärd har studerat en rad olika förklaringsmodeller och olika aspekter kring begreppet hemlöshet. Han har även ett historiskt perspektiv i sin forskning kring hemlöshet. Swärd redogör för hur myndigheter och frivillighetsorganisationer. Under 1800-talet började bemöta de olika problemen angående hemlöshet”. I samband med den nya lösdriverilagstiftningen ändrades uppfattningen gällande ansvaret för ”lösdrivarna”. När denna lagstiftning trädde i kraft började frågor gällande hemlösa behandlas av fattigvården. Fattigvårdsnämnden fick ansvar att öppna härbärge för människor som inte hade ett existerande hem. De inrättade bl.a. i mitten av 1800-talet ett härbärge för hemlösa. Hemlösa skulle inte längre ses som polisiärt eller fångvårdsproblem utan utvecklades som ett socialt problem. För att råda bot på hemlösheten som existerade, börjades det vid 1800-talet utvecklas åtgärder. Detta genom att kommuner och välgörenhetsinrättningar öppnade baracker för hemlösa kvinnor och barn samtidigt startade även utredningar kring det bristfälliga bostadsförhållandet. Detta då det existerade diskussioner angående det hygieniska förhållandet gällande bristen på bostäder och trångboddheten som rådde i samhället. Trots att kommunerna gjorde försök att ta itu med den värsta hemlösheten och bostadsnöden var kommunernas
åtgärder anspråkslösa under 1800-talet och 1900-talets första årtionden. Detta har sin förklaring i att de hade en tidstypisk tolkning av näringspolitiska principer, som ledde till att kommunerna höll en låg och enkel profil i frågor om hemlöshet. Under 1900-talet började ansvaret för bostadslösa växa starkare, detta eftersom frågorna kring hemlöshet började behandlas i riskdagen. Detta ledde till att hemlösa började i större utsträckning att behandlas enligt
nykterhetsvårdslagstiftningen som höll på att utvecklas (a.a). 4.1.1 Hemlösheten upptäcks offentligt
Nykterhetsvårdslagstiftningen som trädde i kraft 1954, ersatte den gamla
alkolistlagen. Den nya lagen satte missbrukarna i centrum istället för att skymmas undan. Under denna tid utvecklades ett nytt anstaltssystem för missbrukarna där även många hemlösa vistades. Utöver detta utvecklades även härbärge och
ungkarlshotell, eftersom man skulle förhindra den rådande bostadsnöden. Då det i Malmö rådde en bostadsnöd började härbärgesverksamheten utvecklas för att råda bot på bostadsbristen.
Under 1950-talet rådde det fortfarande bostadsbrist och detta resulterade i att svaga grupper hamnade i hemlöshet (Swärd, 1998). Det var inte förrän 1960-70 talet man fick en kontroll över bostadsbristen exempelvis genom miljonprogram (SOU:2001:95). Via miljonprogrammen försökte kommunerna integrera hemlösa i samhället, eftersom det fanns ett överskott av lägenheter och på så sätt öppnades bostadsmarknaden för utsatta grupper (Swärd 1998). Under denna tid hade
kapacitet att klara av eget boende. Detta resulterade i att bostadsföretagen hamnade i en ekonomisk kris, då många av de utsatta grupperna inte hade kapacitet exempelvis betala hyra. Efter denna tid blev
hyresvärden/bostadsföretagen mer restriktiva gällande uthyrandet av lägenheter bland annat genom nekande av hyra ut lägenheter till hyresgäster som antogs vara problematiska. Under denna tid hamnade många utsatta grupper utanför
bostadsmarknaden då eftersom man rev ner omoderna lägenheter på grund av modernisering samt att härbärgen, ungkarlshotell lades ner. Detta resulterade i att många hamnade utanför bostadsmarknaden igen (a.a.). En annan orsak till
bostadsmarknadskrisen på 1980- talet var att det förekom en stor arbetslöshet samt en ökning av utförsäkrade från arbetslöshetskassan (a.a.).
För att åtgärda detta problem och för att finna en kontroll startade man dagcentraler, institutioner och värmestugor för hemlösa (Swärd 2008). De
åtgärder som existerade under denna tid var enbart snabba lösningar för att återfå kontroll kring den ökande hemlösheten. Man började bygga upp härbärge samt en utbyggnad av den sekundära bostadsmarknaden (a.a.).
Senare under 1990-talet började hemlösa få en större uppmärksamhet, bland annat började kommunerna uppmärksamma deras livsvillkor och villkor i samhället. Hemlösa började bli allt mer synliga på offentliga gator och torg, det var då media började uppmärksamma hemlösheten som rådde under denna tid och på så sätt blev hemlösheten ett större socialt problem (SOU:2001:95, Swärd, 2008).
Denna redogörelse visar att samhället har utvecklat olika åtgärder för att motverka den hemlöshet som existerade genom tiderna. Dessa åtgärder har varit
nödlösningar som ej fungerat under en längre tid. Redogörelsen har även visat att hemlöshet har utvecklats från ett lösdriveri till ett socialt problem.
4.2 Hemlöshetens möjliga orsaker
Det existerar många faktorer som leder till hemlöshet. I detta avsnitt kommer vi att presentera de som vi anser är väsentliga för vår studie.
Swärd redogör att orsaker som kan ligga till grund för hemlöshet kan antingen bero på individuella eller samhälliga faktorer. I Swärds redogörelse visar han en beskrivning på att individuella faktorer tar sig i uttryck i personliga förhållanden (Swärd, 1998). Individuella faktorer som kan ligga till grund för hemlöshet, förklarar SABO är att människor ej har kapacitet till att ha eget boende (SABO 2007). Andra personliga förhållande som kan ligga till grund för hemlöshet är bland annat missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet med flera (Swärd 1998). Swärd förklarar att de samhälliga faktorer som kan ligga till grund för hemlöshet är samhällets resurser som erbjuds. Samhälliga faktorer kan bland annat bero på när samhället står inför större förändringar som resulterar i brist på arbete, utbildning, ökad fattigdom. En annan orsak är okunskapen gällande ansvaret för de hemlösa. Denna okunskap kan leda till att hemlösa ”hamnar mellan stolarna” för ingen vill bära huvudansvaret (Swärd, 1998) .
I dag betonar de flesta undersökningar att hemlöshet inte enbart beror på antingen individuella eller samhälliga faktorer utan är snarare en kombination av de
ovannämnda faktorerna. Detta resulterar i att det inte existerar entydig definition till varför människor hamnar i hemlöshet. Hemlöshet handlar inte enbart om utslagna missbrukare. Hemlösa kan vara barnfamiljer, flyktingar eller
ensamstående med eller utan barn som saknar egna resurser. Vem som blir hemlös och varför är en komplex fråga då varje fall har sin historia och sin egen
anledning att hamna i hemlöshet (SABO, 2007).
I en annan forskning gällande varför människor blir hemlösa har docenten i kriminologi Janne Flyghed en tankeställning att hemlöshet kan kopplas ihop med vräkning. Då han har i sin artikel beskrivit att cirka 40 % av alla vräkningar hade under de senaste åren haft socialbidrag som inkomst. Flyghed fortsätter att beskriva att dessa människor har i större utsträckning ett kriminellt förflutet än övrig befolkning. (Flyghed, 2001). De personer som under de senaste åren har blivit vräkta hade merparten sociala och ekonomiska problem vid avhysningen, och har därför svårt att finna ny bostad. (Swärd, 1998).
Hemlösa har genom tiderna haft en ständig kamp mot utanförskap i samhället. Varje dag kämpar tusentals hemlösa mot orättvisa, diskriminering, attityder. Med hjälp av samhället försöker de hemlösa uppnå en meningsfull vardag trots
barriärerna som finns. Hemlösa lever i utanförskap och får ej tillgång till
välfärden. 2009 fanns det 863 som var hemlösa i Malmö och 17000 i hela Sverige. Varför man blir hemlös kan bero på olika faktorer t.ex. missbruk, psykisk ohälsa etc. Det förekommer ofta flera faktorer som påverkar en och på grund av det rasar hela ens liv. När man väl har blivit hemlös utför man en ständig kamp för att ta sig ur situationen. Man blir utanför eftersom man inte folkbokförd eller att man inte har något arbete. För att kunna få hjälp av socialtjänsten med ett ekonomiskt bistånd krävs det oftast att man är fri från droger under en längre tid vilket försvårar möjligheten att få stöd från socialen.
4.3 Förslag till åtgärder gällande hemlöshet
Vi kommer i detta avsnitt ta upp två åtgärder som har existerat i samhället. Vi har valt att belysa dessa åtgärder för att det öppnar upp förståelsen kring vår studie samt ökar förståelsen kring arbetet för att integrera hemlösa på bostadsmarknaden.
4.3.1“Först skötsam- sedan egen bostad”
Swärd gör i sin artikel en skildring gällande en tes - ”först skötsam- sedan egen bostad”. Swärd anser att egen bostad inte är alltid lösningen på att råda bot på hemlösheten. Detta eftersom det finns flera olika faktorer som ligger till grund för hemlöshet och kan därför inte enbart lösas genom egen bostad. I artikeln
understryker Swärd att det första steget är att finna en lösning på de rådande individuella problemen så att den hemlösa ska bli kapabel till ett
förstahandskontrakt. Vidare berättar Swärd tesen - ”först skötsam sedan egen bostad” kommer oftast på tal vid diskussioner gällande varför hemlösa är utan bostad. Det är ett resonemang som vilar på att det råder en tolkning att det förekommer en hierarki av problem gällande hemlöshet. Swärds resonemang bygger på att det finns en tankeställning att hemlöshet beror på flertalet faktorer. Dessa faktorer måste lösas enskilt för att sedan kunna gå vidare till nästa problem och för att sedan råda bot på den existerande hemlösheten, exempelvis om den hemlösa har ett aktivt missbruk och saknar kontinuerlig bostad. Det första steget är att individen måste få kontroll över missbruk innan en egen bostad är aktuellt. Swärd styrker sitt resonemang genom att citera socialläkaren Anders Annell som har en lång erfarenhet gällande arbete med hemlösa. Annells forskning visar på att en del hemlösa impulsivt tar avstånd från sitt aktiva missbruk om de får chans till en bostad. Dock återgår den hemlösa till ett aktivt missbruk efter en tids uppehåll, då det är ett omfattande hinder att bibehålla intresset till avgiftning och
befinner sig i missbruksinviterande miljöer samt ovissheten gällande vart man ska bo. Missbruket ligger ständigt nära till hands och är en snabb lösning på tillvaron. På så sätt är det svårt för en hemlös att ha en egen bostad innan det aktiva
missbruket är under kontroll (Swärd, 2001).
Det är inte endast individuella problem som ligger till grund att hemlösa
medborgare har en svårighet att finna och behålla en bostad. Det är mödosamt att söka bostad och arbete när man blir definierad som hemlös. Samhället består av många hinder, exempelvis hyresvärden har ett krav på referenser från tidigare boende samt en fast inkomst (a.a.).
4.3.2 Den sekundära bostadsmarknaden
Sahlin (2001) beskriver i sin artikel ett förslag till en åtgärd för att råda bot på den rådande hemlösheten som fanns under 1900-talet. Förslaget var att istället för att hyresgästen skulle bära huvudansvaret över lägenheten skulle istället
socialtjänsten hyra ut i andra hand till hyresgästen och skulle på så sätt bära huvudansvaret över lägenheten. Syftet med tillvägagångssättet var att erbjuda hyresgästen en träning med ett eget boende för att senare få tillgång till ett förstahandskontrakt. Detta tillvägagångssätt hade även en funktion att kringgå hyreslagens regler gällande besittningsskydd samt att hyresgästerna skulle få en större stöttning från socialtjänsten. Detta tillvägagångssätt, resulterade i den sekundära bostadsmarknaden. Den sekundära bostadsmarknaden kunde på så sätt regleras av socialtjänsten och fick på så sätt kontroll över lägenheter och detta resulterade senare i att socialtjänsten tillförsäkrade hyresvärden regelbunden hyra. Den sekundära bostadsmarknaden öppnades upp för de utsatta grupper som inte ansågs vara kapabla till att inneha ett förstahandskontrakt. Socialtjänsten ställde dock krav på skötsamhet gällande lägenheten, annars risk för utkastning.
4.4 En effekt när åtgärder inte fungerar- utanförskap
När yttrande om utanförskap sker det ibland i termer av marginalisering och exklusion, trots att termernas innebörd inte är likvärdigt. Generellt syftar
utanförskap till individens erfarenhet och ligger på så vis nära identitetsbegreppet. Marginalisering och exklusion associeras generellt till strukturella processer. Dock har dessa termer något gemensamt, att de kan förklaras som rumsliga metaforer som tenderar att leda till att de som är utanför, exkluderade eller marginaliserade har en viss lokalisering i förhållande till ett antaget centrum. Till följd av detta argument kan den enskilde individen eller grupp inte få tillträde till ett visst centrum exempelvis hemlösa som står utanför arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Detta är ett resonemang som sker på ett politiskt plan då en individ eller grupp är exkluderad eller marginaliserad i förhållande till arbets- och bostadsmarknaden. Med detta resonemang menar Thörn att detta kan tillkännages som en metaforisk bemärkelse då detta blir ett problem då det tenderar att bli värdeladdat. Thörn menar att exklusionen tenderar att få en betydelse när man inte har en bostad eller ett arbete då man blir definierad som någon med ett avvikande beteende och är på så sätt utanför gemenskapen. Denna föreställning resulterar ofta till att personerna får en stigmatiserad identitet. (Thörn, 2001).
Stigma är något Socialpsykologen Ervin Goffman tar fasta på i sina teorier. Den ursprungliga stigman fungerade enligt Goffman som ett straff och ett
varningsmärke för de övriga i samhället. Dock förklarar Goffman att det har skett en lägesändring i hur begreppet används. I dag är stigma mer relaterat till
från att vara en “hel” och komplex person till att bli igenkänd för den egenskap som man tidigare blivit stigmatiserad för (Goffman, 2002). Hemlösa har sedan länge blivit stigmatiserade av övriga samhället, de har blivit sedda som främlingar i samhällets utkanter och som några som inte har passat in. Thörn skriver i sin artikel om författaren Golden som hävdar att hemlösa ofta inte blir stigmatiserade i första hand på grund av deras beteende utan av avsaknaden av ett hem. Detta är en brist som senare kan leda till handlingar som bryter mot våra vardagliga konventioner kring hur man beter sig på offentliga platser. Vidare förklarar Golden att den hemlösa ofta upplever sig att ha en stigmatiserad identitet. Med andra ord att vara hemlös får ett resultat till att bli stämplad som ett socialt problem, som en avvikare (Thörn, 2001).
4.5 Kvinna VS man
Socialstyrelsen gjorde år 2005 en kartläggning över hemlösheten i Sverige. I denna kartläggning framkom att det råder tydliga skillnader mellan kvinnor och män. Majoriteten av de hemlösa är män, och kvinnor representerar ungefär en fjärdedel utav den totala andelen hemlösa 2005 (internetkälla, 4). 2008
publicerade Keri Weber artikeln ”Global Female Homelessness: A Multi-Faceted Problem” där hon beskriver att den kvinnliga hemlösheten ter sig annorlunda ut än vad gällande männens. Weber skriver i artikeln att männen i större utsträckning är mer synliga än kvinnor, detta då hon hävdar att kvinnorna försöker dölja sin situation genom att bo hos vänner eller anhöriga. Detta antagande visar att det finns ett dolt mörkertal gällande antalet hemlösa kvinnor (Weber Sikich, 2008). En annan skillnad mellan könen skriver socialstyrelsen att män bor i högre grad utomhus och på härbärgen. En annan skillnad som kartläggningen 2005 visade, var att kvinnorna var yngre än de hemlösa männen, samt att deras tid som hemlös skiljde sig åt. En annan skillnad som skiljde dem åt är att kvinnorna hade i en större utsträckning psykiska problem och att männen hade en mer omfattande problematik gällande missbruk. Det som ligger till grund för att kvinnor i hamnar i hemlöshet är ofta på grund av familjära problem som exempelvis vid skilsmässa eller våld. Andra skillnader bland män och kvinnor, är att kvinnor får betydligt större boendeinsatser i form av träningslägenhet medan männen får insatser liknade boendekollektiv. Samtidigt är det vanligare att män oftare får insatser som sysselsättning medan kvinnor får förvärvsarbetar eller studerar (internetkälla 5). 4.6 Vad är ett hem?
I största allmänhet har litteraturen som vi under studiens gång har läst tenderat att lägga vikt vid att de hemlösa ska få tillgång till egen bostad. Att inneha ett hem att gå till. Men vad klassificerar vad ett hem egentligen är, är enligt oss något
individuellt. Vi har därför valt att ta fasta på en av Swärds redogörelser om hemmets betydelse genom tiden. Enligt svenska akademins ordbok betyder hem både ett hus, en hemort och en värld (Svenska akademins ordbok, 2009). Under 1700-talet började ordet hem sammanfogas som något mer än boplats. Man började göra hemmet som en generell dragning till ”den lilla värma världen” (Swärd, 2008) .
I början av 1800-talet växte ett nätverk av filantropiska föreningar fram som antog att hemmet var en utgångspunkt för att kunna skapa ordning och skötsamhet i samhället. Man uppfann och utvecklade hembesök och fattigvårdstekniker som hade till syfte att lära de fattiga kvinnorna att skapa en hemkänsla i sin bostad. Detta för att man hade en tankeställning om man hade ett moraliskt och fysiskt hem så skulle andra samhällsproblem automatiskt lösas. Det var eftersom hemmet
skulle skapa trevnad och vänlighet genom kvinnans goda exempel och förvandla mannen till en nykter och ansvarsfull familjefar och rädda barnen från gatan. Hemlöshet betraktades som ett samhällsproblem istället för ett polisiärt och ordningsproblem. Man ansåg att det var hemmet som var den främsta nyckeln för att omvandla medborgare och det börjades krävas åtgärder i form av härbärgen för att lösa hemlösheten som rådde under denna tid.
Hemmets betydelse har haft en stor inverkan på hur vi definierar hemlöshet. Under äldre Sverige saknade man ett hem i den omfattning man idag definierar som hemlöshet. Men under den tiden såg de sig inte som hemlösa då man inte kopplade hemmet till något allt för betydelsefullt. Hem har i dag har för många, en stor betydelse. (Swärd, 2008). För många är idag ett hem något som man kopplar ihop med trygghet, ha något att komma hem till, sitt eget, många positiva känslor. Andra typiska utmärkande drag för ett hem idag, är att man kan se det som ens eget territorium, en möjlighet att skapa egna regler och rytmer. Det finns en möjlighet att återfinna en kontroll, en kontroll som inte förekommer på varken hotell eller härbärgen för hemlösa utan där är någon annan som bestämmer (a.a).
5. METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt tillvägagångssätt för insamlandet av empiri, valet av insamlingsmetod samt analysförfarandet. Först redogör vi valet av forskningsmetod samt en genomgång av datainsamlingen. Detta kommer följas av en beskrivning av hur vi har valt att bearbeta vårt material samt analysförfarandet. Detta avsnitt kommer därefter avslutas med reflektion över våra val, detta för att vi vill skapa en skarpare bild av hur vi har bearbetat vår studie.
5.1 Kvalitativ metod
Detta är en uppsats som har en kvalitativ metod som ansats med strategiskt urval som urvalsmetod. Kvalitativ metod är en metod som främst används vid forskning som ger en beskrivande kvalitativ information om individens skrivna eller verbala berättelse. Då vårt syfte med studien är att få en inblick i hur verksamheten samt att vilka redskap de använder i verksamheten för att skapa trygghet och en hemlikhet. Detta eftersom vi strävar att efter att få en djupare förståelse och helhetsbild kring vårt undersökningsområde (Kvale 1997). Vi har en
tankeställning att respondenterna besitter den kunskap som vi behöver för att genomföra vår studie, vi har därför valt att använda oss av den kvalitativa
metoden intervjuer. Anledningen till varför vi inte valt en kvantitativ metod, är för att den främst avser att undersöka olika fenomens frekvenser, medan den
kvalitativa metoden framförallt avser att undersöka abstrakta skeenden som inte alltid är lätta att konkretisera, kvantifiera eller att jämföra människor emellan (Robson, 2003).
5.2 Intervjuer
Vi har genomfört sex stycken intervjuer varav fyra stycken med dagpersonal och två stycken med nattpersonalen på DD. Vi valde att använda intervjuer i studien som tillvägagångssätt för att komma åt den informationen som vi strävade efter. Vi ville komma åt respondenternas känslor, erfarenhet, upplevelser och så vidare
av verksamheten då eftersom Robson hävdar att det är bästa tillvägagångssätt när man genomför en kvalitativ studie. Intervjuer anses vara det bästa
tillvägagångssättet när man vill nå respondenternas subjektiva upplevelser/
kunskap (Kvale, 1997). Denna metod valde vi också utifrån tankeställning att man genom intervjun får möjligheten att se vissa aspekter av respondentens livsvärld på ett nyanserat sätt samt möjlighet att uppfatta den ordlösa kommunikationen som kroppsspråket står för (Kvale, 1997). Vi har valt att avidentifiera våra respondenter genom hela studien för att säkerhetsställa anonymiteten. Vi har valt att namnge våra respondenter med följande namn: Sandra, Anna, Johan, Pelle, Oskar.
5.3 Genomförandet av intervjun
Innan intervjun genomfördes skickade vi ut ett informationsbrev kring vår studie där respondenterna kunde läsa syftet med studien samt hur vi skulle gå tillväga med studien. Innan intervjun startade tillgavs respondenterna ett samtyckesbrev där det fanns en beskrivning att intervjun var frivillig, att det skulle råda
anonymitet vid resultat samt att de var införstådda med studien. Innan intervjun ägde rum var de tvungna att skriva under brevet. Intervjun med varje respondent varade cirka en timme, vi använde en diktafon för att vara säker på att inte missa någon information. Diktafonen var till en stor fördel eftersom istället skriva ned allt som sades vid intervju tillfället så kunde vi vara mer delaktiga i intervjun samt att intervjun kortades då eftersom vi inte var i behov av pauser för att skriva ned allt som sades. Vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga) för att samla in empirin. Efter att ha valt vilken metod vi skulle använda oss av genomförandet av studien konstruerade vi vår intervjuguide. Vi använde oss som sagt av halvstrukturerade frågor, vilket innebär att vi har frågor som gör att vi kan ställa följdfrågor vid behov samt att vi skulle ha ett bra flöde i intervjun. Frågorna var konstruerade under olika kategorier som innebär att vi inte var i behov av hoppa fram och tillbaka mellan svaren då eftersom alla frågor som tillhörde samma kategori ställdes till respondenterna direkt efter frågornas följd. Vi valde just att använda denna typ av intervju då det enligt Starrin ger respondenterna möjligheten att på ett mer utförligt sätt svara på våra frågor kring vårt syfte, samt att forskaren får en djupare förståelse kring ämnet. Robson beskriver i sin bok att en halvstrukturerad intervju bevisar att forskaren flexibel vilket bevisar att studien är en kvalitativ metod då eftersom en kvalitativ metod kännetecknas av
flexibilitet. Genomförandet av intervjuerna skedde på respondenternas villkor, då eftersom vi ville skapa trygghet och bekvämlighet för respondenterna (Robson, 2002). Dock är det av vikt att ha i åtanken att en intervju är ett samtal där man som intervjuare och intervjuperson påverkar och påverkas av varandra, vilket skapar en unik situation som inte kan återskapas av någon annan (Kvale 1997). 5.4 Tillfredsställande
Vi anser att de intervjuer som genomfördes i studien var tillräckligt för att samla in empirin. Svaren som vi fick under intervjuerna svarade tillfredsställande på frågeställningarna och syftet. Vi fick bra underlag för att senare kunna bearbeta studien. Transkriberingen av intervjuerna var tidskrävande och med tanke på den tidsram vi har för genomförandet av studien hade fler intervjuer försvårat vår studie. Med detta tycker vi att det är bättre att genomföra ett mindre antal
intervjuer för att ha möjlighet att lägga mer tid på förberedelse och analys för att öka kvaliteten på uppsatsen (Kvale, 1997).
5.5 Urval
I början av studien hade vi en tankeställning på att forska kring gruppen hemlösa. Vi kom efter en tid fram till slutsatsen att ämnet var alldeles för brett och därför svårt att basera en c-uppsats på. Vi började därför filtrera ämnet för att fånga ett specifikt intresse kring ämnet. Efter att ha studerat litteratur, artiklar samt att ha diskuterat med andra kollegor hörde vi talas om DD i Malmö och på så sätt använde vi oss av en snöbollsstrategi. Därefter upptäckte vi ett intresse att studera denna verksamhet närmre. Vi kom sedan fram till att vi ville ha ett
personalperspektiv på detta boende för hemlösa. Vi hade inga speciella kriterier för att få delta i studien, förutom det ska ha arbetat inom verksamheten under minst ett år.
5.6 Analysförfarandet
Kvalitativ metod har ett syfte att skapa sammanhängande, trovärdiga och en chans till att analysera och säkra fakta och resultat. Vi har tagit fasta i intervjuer då det betraktas som ett bra sätt att fånga och nå den kunskap som de enskilda
personerna besitter, att nå de subjektiva upplevelserna. 5.6.1 Grounded theory
Vår analysdel är influerad av grounded theory. Vi har använt oss av open code för att lättare kunna bearbeta vårt material och göra det lättare att analysera. Open code innebär att man kodar och kategoriserar sitt insamlade material. Detta innebar att vi började med att göra en närläsning av intervjuerna ett flertal gånger. Detta var av vikt för att få en helhets bild av vårt material och vilken information vi hade (Robson, 2002). Nästa steg i denna metod var att vi valde ut känslor/ord osv. som kontinuerligt uppstår i texten. Vi valde även att plocka ut viktig information som kom att vara betydelsefullt att svara på vårt syfte och
frågeställningar. Senare försökte vi komma på ett bra ord som kunde anknyta till de utvalda situationer som vi sedan gjorde till koder. Dessa koder jämförde vi senare med varandra för att kunna finna gemensamma nämnare och se om de kunde tillhöra samma grupp, eller gå under samma namn/kategori. Dessa
kategorier skulle senare sammanfatta alla koder som vi har tagit ut. Kategorierna ska vara av sådan vikt att man vi skulle få en helhetsbild av vårt material enbart genom att läsa våra kategorier. Kategorierna har vi senare kommit att använda oss av i resultatdelen. Dessa ger sig utryck i rubriker. I denna resultatdel kommer vi också att tillföra olika teorier som ska styrka våra olika resonemang. (Hartman, 2001)
5.7 Reliabilitet
När man resonerar kring en hög reliabilitet i en studie, diskuteras det om hur tillförlitligt resultatet är samt om mätinstrumentet är av en stabil och bra karaktär. Hög reliabilitet bygger även på ett resonemang där likvärdig undersökning skall uppnå likvärdigt resultat. Med detta menas om annan forskare gör om studien ska resultatet bli detsamma. Dock är det svårt att vid en kvalitativ metod att säkra reliabiliteten. Detta eftersom kvalitativ metod har utgångspunkt att undersöka, upptäcka samt beskriva ett fenomen (Djurfeldt, 2010). För att kunna få en hög reliabilitet vid en kvalitativ metod lägger man sin vikt på att resonera kring hur pålitligt resultatet är samt vilka mätinstrument man har använt (Robson, 2002). I vår kvalitativa studie har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod innebar att vi inte följde ett strikt frågeformulär, utan istället inför intervjuerna förberedde ett antal teman och stödfrågor. Detta tillvägagångssätt
valde vi då, eftersom vi ville öppna upp för följdfrågor och ge våra respondenter ett större utrymme till att dela med sig utav sin kunskap och erfarenheter. Under intervjun var vi noga med att inte ställa ledande frågor och lyssna på vad
respondenterna sades för att senare kunna ställa följdfrågor. Detta eftersom om man använder sig av ledande frågor i sin intervju kan det påverka resultatet av studie och på så sätt leda till en låg reliabilitet (Kvale 1997). För att minska risken för att intervjun skulle bli otydlig var vi noga med att dela upp intervjuerna, så att en av oss förde talan medan den andra observerade och förde anteckningar. Detta sätt ansåg vi var bra och minskade risken för förvirring och otydlighet samt att respondenterna fick en uppfattning av att vi var seriösa forskare. Vi anser att vårt material är av forskningsvärde. Valet av intervjuer föll sig naturligt då vi genom intervjuer med personal fick en djupare inblick och förståelse kring verksamheten. Svårigheterna med en halvstruktuerad intervju är att inte ställa ledande frågor och inte alltför ledande frågor. Ledande frågor vid denna sortens intervju gör att respondenterna inte kan tala öppet och spontat.
Då vi tidigare vid flera tillfällen har fått prova på analysmetoden grounded theory kändes det som ett mätinstrument som vi ansåg vara en metod som skulle gå smidigt. Genom att vi valde att lägga vikt vid denna metod tycker vi att vårt material är väl genomarbetat då det genom grounded theory går igenom flera steg tills man når slutresultatet. Denna metod kändes som en naturlig process då kategorierna kom sedan att bli våra underrubriker vid framförandet av resultatet. För att säkra upp reliabiliteten i vår kvalitativa studie har vi transkriberat samma intervju flertalet gånger. Vi haft fokus på att vår uppsats ska vara trovärdig, att skapa ett rimligt resultat. Sammanfattningsvis visar vi att vår data, är insamlat och bearbetat på ett korrekt sätt samt att vi analyserat det med lämpliga teorier (Kvale, 1997).
5.8 Validitet
Vi anser att validiteten i denna uppsats är hög. Detta genom att ha använt ett bra mätinstrument samt använt rätt analysmetod. Vi har en hög validitet i vår uppsats då vi endast har haft ett fokus på vårt syfte samt att resultatet speglar verkligheten (Kvale 1997).
Vårt tillvägagångssätt har inneburit att vi har varit noga med att planera hur utförandet av vår undersökning skulle se ut, vilka frågor samt tema som skulle vara med i intervjuguiden. Vi har varit noga med att konstruera relevanta frågor till vår intervjuguide, som besvarade vårt syfte och frågeställningar. För att säkra upp validitet har vi försökt göra kopplingen mellan teori och empiri så tydligt som möjligt. Detta för få en bra kvalitet på vår uppsats. Sammanfattningsvis så spelar validiteten i vår uppsats är hög då vi anser att det speglar verkligheten i
verksamheten som vi har undersökt samt att vi har haft en röd tråd genom vår empiri.
6. FORSKNINGSETISKA SYNPUNKTER
Under studiens gång har vi förhållit oss till de fyra etiska riktlinjerna som man enligt vetenskapsrådet måste följa vid forskning: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (vetenskapsrådet, 2002). Reglerna kallas för HSFR:s etiska regler och de har till syfte att skapa ett
bättre förhållande mellan forskaren och respondenten. Kort kan dessa etiska regler beskrivas som en vägledning för forskaren och reglerna ska skydda respondenten (internetkälla 5).
Vi har i vår studie uppfyllt informationskravet genom att vi inför varje intervju lämnade ett informationsbrev(se bilaga 1). I detta informationsbrev redogjorde vi för våra respondenter syfte med studien, intervjuerna samt också vad det innebär att medverka. Vi gav information om vårt syfte med uppsatsen då respondenterna skulle känna att vi är pålitliga, seriösa med studien samt att de ska känna sig bekväma i att medverka i studien. Det gavs även information om att studien kommer att publiceras på Malmö högskola men dock enbart i forskningsorienterat område samt att de kunde ta del av uppsatsen innan publicering. Denna
information valde vi även att presentera muntligt för att ge respondenterna ett bredare perspektiv på vad intervjuerna innebar samt syftet med studien. Samtyckeskravet uppfylldes genom att vi i ett liknande brev gällande
informationsbrevet berättade att deltagandet sker på frivillig basis samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan och anonymitet (Forsman, 1997). De lämnade ett samtycke genom att skriva under detta brev, där det även fick skriva under att de är införstådda med syftet samt vad vi förväntas oss utan dem. Samtyckeskravet innebär att respondenterna har rätten i att själv bestämma över sin medverkan i studien och genom att signerat detta brev och även ha givit respondenterna informationen muntligt så uppfylldes samtycke och
informationskravet (Se bilaga 2 och 3). Efter att ha fått deltagarnas samtycke kunde intervjuerna ta form. (internetkälla 5, vetenskapsrådet, 2002) Genom att ha en klar och kort beskrivning om vad som förväntas vid deltagning samt att det endast kommer användas till forskningens ändamål uppfyllde vi nyttjandekravet. Konfidentialitetskravet var även ett något vi uppfyllde. Detta är ett krav som är viktigt att uppfylla då det ger en riktlinjer på hur uppgifterna skall hanteras samt förvaras. För att garantera att detta krav har uppfyllt valde vi att anonymisera våra respondenter samt att inte använda det korrekta namnet på boendet. Vi har även valt att avidentifiera boendet, vi har därför gett boendet ett fingerat namn: DD. Boendets verkliga namn har vi inte tagit fasta på då vi endast är ute efter att redovisa verksamhetens funktion och inte hänga ut en specifik verksamhet. Vidare kommer vi inte använda oss av personuppgifter, samt att man inte kommer kunna urskilja vilken som säger vad. Detta var också en informations som gavs innan intervjun startades samt tog både upp skriftligt och muntligt. Vi valde detta tillvägagångssätt då vi tyckte att namnet på våra respondenter och namnet på boendet inte kändes relevant att avslöja för att skapa en djupare förståelse för boendet vilket är vår avsikt med studien. Vi har därför valt att ge fingerade namn: Sandra, Johan, Oskar, Anna, Pelle, Karin, detta för att ge läsaren en mer
underhållande läsning samt att bygga upp en mer verklighetstrogen bild. Under studiens gång har vi också varit noga med att hantera vårt insamlade material på ett sådant ställe där ingen obehörig hade tillgång till. Genom detta har vi därmed garanterat alla deltagandes konfidentialitet (internetkälla 5).
I detta avsnitt kommer vi att redovisa vilka teorier vi har valt att använda oss av för att få en djupare förståelse av vårt empiriavsnitt. Vi kommer att utgå ifrån två olika teorier varav den ena är Maslovs behovstrappa som kan kortfattad beskrivas som en psykologisk förklaringsmodell. Vi vill i vår uppsats veta hur trygghet skapas och upprätthålls för de boende av personalen, har vi inte valt att ta fasta på ett individperspektiv. Maslows behovstarppa är en teori som tar upp behov som är nödvändiga för vår överlevnad, då genom detta kommer vi även se vilka andra behov som är av vikt för de boende, och på så sätt kommer vi få en förståelse kring hur dessa behov skapas och bevaras av personalen.
Syftet med vår undersökning är bland annat att få en kunskap om hur personalen upprätthåller och skapar hemlikhet/hemkänsla. Vi har därför valt att använda hemlikhet som en förklaringsmodell till skapande av trygghet. Vi ser hemlikhet som ett grundläggande arbetsredskap till att få en möjlighet att åstadkomma en trygg och stabil miljö.
Vår andra valda delteori är Maktteorin. Då vi är intresserade av relationen mellan de boende och personal har vi valt att
fokusera på Michael Foucault resonemang kring makt. Eftersom makt är något som ofantligt omfattande och med olika
definition har vi endast valt att influeras av Foucaults tankeställning kring makt är att det är något rörligt och skapas i varje möte individer emellan. Foucault menar att makt är något som existerar i varje situation och relation. Makten växlar mellan olika agenter i varje realation och på så sätt är inget personligt (Bergenheim 2005). Detta
resonemang gör att makt kan ses som en kraft som finns i alla sociala relationer. Detta i sin tur tenderar till att ge en möjlighet till att kunna verka, påverka och förändra. Makt kan ses som en resurs vissa personer har tillgång till (Lindgren 2004).
7.1 Maslows behovstrappa
Vi har studerat Maslows behovstrappa vilket beskriver en människas behov i fem trappliknande steg. Dessa femstegen kallar Maslow för: Fysiologiska behov, trygghetsbehovet, samhörighet och kärlek, självkänsla och självförverkligande. Enligt Maslow måste behoven tillfredsställas i sin tur ordning innan man kan gå vidare till nästa steg på trappan och tillslut komma till det sista steget som är det avslutande- självförverkligande. Maslow hävdar att trygghetsbehov uppstår enbart om de primära behoven är uppfyllda. De primära behoven är de basala behov som behövs för att man ska kunna överleva – så som mat, vätska och sömn och värme för att inte frysa (Fahlke, Johansson 2007).
Efter de fysiologiska behoven kommer trygghetsbehovet, detta behov är enligt Maslow det mest drivande hos en människa. För att kunna uppnå
trygghetsbehovet behöver individen enligt Maslow en drivande motivering till att skapa och får en trygghet. Tryggheten skapas om individen har en stabil
omgivning. I vår studie tolkas trygghet som något personalen försöker skapa för de boende för att senare kunna skapa en relation. Maslow hävdar att
trygghetsperspektivet måste skapas när man är liten och behovet börjar om på nytt när det händer något större händelse i sitt liv t.ex. flytta till ett boende och lämna sin plats i samhället. En människa behöver trygghet för att kunna överleva, upplever man inte trygghet överlever man inte samt man uppnår inte till sista trappsteget. Trygghet handlar enligt Maslow om en känslomässig trygghet samt en social trygghet. Den känslomässiga tryggheten innebär att individen känner igen sig i sin omgivning samt att individen upplever att omgivningen bryr sig om en (a.a.).
Den sociala tryggheten innebär bla att individen känner sig älskad. Enligt Maslow har människan ett behov av att känna sig delaktig och en känsla av grupptillhörighet då eftersom människan är ett flockdjur. I detta steg strävar man efter att minimera känslor av ensamhet och bli sedd och hörd. När dessa behov är uppfyllda leds människan vidare till det fjärde där självkänslan skall uppfyllas. I detta trappsteg strävar man efter att finna en inre självkänsla (Reid-Cunningham 2008). Den inre självkänslan utformas i form av vår kompetens- ha en vetenskap om att veta att vi är kapabla till att utföra saker. Den andra delen av självkänslan utformas efter att vi får uppmärksamhet och erkännande av andra männsikor. När självkänslan är uppfylld känner människan självsäker och värdefull och känner sig därför redo att gå till sista steget som är självförverkligande. Detta är det sista steget på Maslows trappa, och det är i detta steg som en människa utvecklas som en person och blir den man är för att senare nå sin fulla potential som människa (Fahlke, Johansson 2007).
Vi har inte valt att beröra alla fem stegen i Mallows behovstrappa eftersom de två sista stegen är utvecklingsbehov hos individen. Då vi ej har intervjuat de individer som bor på DD kan vi inte dra en koppling till Mallows alla fem steg utan bara de tre första behoven som är bristbehov. Där personalen bär den utvecklande
riktningen. En betydelsefull roll att gå framåt på stegen (Reid-Cunningham 2008). 7.2 Hemlikhet
Hur man kan förklara vad hemlikhet är varierar från människa till människa. Vi anser att det är av vikt att studera hur hemlikheten på DD ser ut då boendet faktiskt är någons hem. Av uttryck som ”mitt hem, min borg” och ”borta bra men hemma bäst” kan vi komma fram till att det är vikigt för en människa har något som den kan kalla hem. Öhlander (1999) gör en redogörelse om hur viktig hemlikhet är. Han förklarar att bostaden är lika viktig som vården. Vidare anser han att det höjer livskvaliteten för de boende om de upplever
hemkänsla/hemlikhet. Öhlander beskriver att hemlikhet är när personalen försöker återskapa en hemlik miljö för dem boende.
7.3 Makt
Till vårt resultat har vi valt att använda oss av ett maktperspektiv. För att öka vår förståelse av vårt empiriska material samt att kunna se det från olika perspektiv kommer vi bland annat att tillämpa två olika maktdefinitioner. Vi kommer att ha en tankeställning att makt är något som man besitter samt något som utövas i relationer. För att visa att makt är ett mångtydligt begrepp presenterar vi nedan en kort sammanfattning av maktbegreppet, samt en presentation av det perspektiv av makt vi kommer att ta fasta på.
7.3.1 Maktbegreppets definition
Begreppet makt kan definieras på många olika sätt. Vad man dock har varit relativt överens om är att makt är möjligheten till att kunna påverka något. Begreppet kan också sammankopplas med konflikter – att en person vinner kampen om makten och den andre förlorar, men så behöver det inte alltid vara. Makt kan även handla om tvång och negativa sanktioner, och utövas då med bestraffning som hot som redskap (Petersson 1991). Max Weber menar att: ”En maktrelation karaktäriseras av att någon har möjlighet att genomdriva sin vilja gentemot någon annan” (Petersson 1991:6).
7.3.2 Makt som en egenskap
I äldre traditionella samhällen sågs makt som en egenskap som en person besitter. Petersson (1992) menar med detta att makt var varaktig, den kunde inte förloras med tiden. Liknade resonemang bär Walter Korpi då han menar maktresurser är en egenskap hos en person då det gör det möjligt för personer att belöna eller bestraffa andra aktörer (Pettersson 1991).
Foucault bär en annorlunda uppfattning om maktbegreppet. Foucault har en tankeställning på att makt är något rörligt, ett styrkeförhållande som finns och skapas i varje möte individer emellan. Foucault menar att makt inte är något en person besitter eller något personlig eller ett privilegium, utan något som växlar (Bergenheim 2005). Detta resonemang gör att makt kan ses som en kraft som finns i alla sociala relationer. Detta i sin tur tenderar till att ge en möjlighet till att kunna verka, påverka och förändra. Makt är relationell och kan inte kan ses som en resurs vissa personer har tillgång till, eller som en struktur (Lindgren 2004). Vi kommer att använda oss av denna definition av makt för att lättare kunna förstå relationerna mellan de boende och personalen.
8. RESULTAT OCH ANALYS
I vårt insamlade empiriavsnitt samt analys kommer vi att redogöra för vårt insamlande datamaterial. Detta avsnitt är en redogörelse för resultatet av de kvalitativa intervjuer som har utförts och bearbetats. Samtliga intervjuer har genomförts på DD med hjälp av sex stycken från personalstyrkan varav fyra stycken dagpersonal och två nattpersonal. Som i tidigare avsnitt(metod) har vi valt att influeras av Grounded Theory. Vi har efter transkribering närläst och sedan kodat och kategoriserat texterna. Därav utvecklades våra rubriker i empirin. Som vi tidigare redogjorde i bakgrunden har socialtjänsten olika former av boendelösningar för reducera hemlösheten. Vi har valt att undersöka en av de 16 boendelösningar som socialtjänsten har förfogande över i Malmö stad.
8.1 Första intryck av personal och DD
Under vår första intervju fick vi en möjlighet att följa med på en snabb husvisning av DD. Vi fick omedelbart känslan av en hemmalik miljö. Korridorerna på boendet hade inte så långa institutions korridorer. Det fanns inga vita nyanser utan en varm färg på väggarna och dylikt. Detta gjorde att man inte fick en institutionskänsla av boendet. Av egna erfarenheter vet vi att
många boende i Malmö har institutionsliknande planslösning. När vi gick denna visning upplevde vi en trygg och välkomnande känsla vid köksmiljön. Det existerade inget storkök utan ett mindre kök som finns i vanliga
hushållslägenheter, även matplatsen var en hemmalik miljö. Under intervjuerna så fann vi personalen lugna och harmoniska med sitt arbete. Kläderna som personalen hade på sig var inte institutionsliknande utan det var deras privata. Detta har vi diskuterat som något positivt då eftersom i en hemmamiljö går man i sina egna kläder och inga arbetskläder. Av egen erfarenhet så stärker det en relation då eftersom personalen inte uttrycker sig annorlunda med sitt klädval och visar att de är jämlik.
8.2 Vad är DD för verksamhet?
Genom vår studie har vi fått en inblick hur verksamheten fungerar. DD är ett boende som man blir beviljad enligt socialtjänsten. Boendet är enbart
tillgängligt för hemlösa missbrukare med psykisk sjukdom(dubbeldiagnos) både män och kvinnor. I tidigare avsnitt har vi angett en definition kring vem som anser vara hemlös, dock i i vår studie kommer vi inte ta hänsyn till enabrt en definition av hemlöshet. Detta då eftersom det existerar ingen klar
definition av hemlöshet i verksamheten, då endast de boende skall vara psykisk sjuka, tidgare hemlösa och ha ett aktivt missbruk. Boendet erbjuder tio platser men i dagsläget är bara åtta upptagna. Syften med denna
verksamhet är att de ska erbjuda hjälp och stöd, ett hem eftersom detta är enbart en plats för de som inte är kapabla till att ta hand om ett eget boende. Respondenterna beskriver verksamheten som ett hem för de som inte
”platsar” någon annanstans. Detta gör att syftet genererar att bli en stöttande hand och vägleda de boende att skapa en meningsfull och fungerande vardag. Respondenterna förklarar att de boende har ingen vetskap kring hur ett hem ska utformats, det vill säga de boende har ingen vetskap kring att det ska städas, tvättas, lagas mat och så vidare därför är det viktigt att det får vägledning i rätt riktning samt en fungerande struktur.
8.2.1 Strategier för att motverka utanförskap och öka gemenskap Respondenterna berättar för att upprätthålla en bra miljö, trygghet samt känna gemenskap arrangerar ibland röda korset olika evenemang där de boende har valmöjlighet att medverka i. Vidare berättar respondenten Pelle
“Personalen försöker ordna en gemensam aktivitet där alla kan delta, exempelvis pizzakvällar. Under denna kväll får den boende möjligheten få en degklump till en måltid där valfrihet och självbestämmande ligger i fokus”.
Pelle förklarar att detta är uppskattat och att det bidrar till en ökad gemenskap. Gemenskap och känslan av delaktighet är något som respondenterna anser är viktigt i utförandet i deras arbete.
8.2.2 DD- ett lågtröskelboende
DD skiljer sig från ett vanligt boende för hemlösa då DD är ett
lågtröskelboende. Ett lågtröskelboende innebär många utmaningar, då det inte finns höga krav eller förväntningar på de boende. Trots att DD är ett
lågtröskelboende med låga krav från omvärlden så är det en verksamhet som har fått ett positivt intryck. Sandra berättade att det råder en ständig
boende då det råder oskiljaktiga åsikter kring nivån på kraven. Vidare uttryckte Sandra att om nivån på kraven höjdes, skulle DD förlora sin
funktion samt uttryckte hon att fascinationen kring boendet hade gått förlorat då det inte längre fungerat som ett lågtröskelboende. Denna förändring hade resulterat i att de boende inte klarat av de krav som hade ställts på grund av deras problematik och blivit tvingade att slussas ut. Då de boende besitter på en problematik samt psykisk sjukdom är det svårt för dem att acceptera och förändra sig inför nya höga krav. DD är en verksamhet där lite utflyttning sker. Detta för att Anna berättade
”Det finns inte så stor utflyttning”. Det är många steg man måste ta innan en utslussning, många kommer aldrig dit. Det är en lång väg att vandra innan man är redo för eget kontrakt på bostad”
Detta gör att personalen måste vänta in de boende så att processen till utflyttning sker på deras villkor. Personalen diskuterar kontinuerligt inom gruppen att graden av kraven skall vara låga då eftersom processen skall ske successivt. Den lilla utflyttning som sker på DD har vi diskuterat som något negativt då eftersom det faktiskt existerar en sekundär bostadsmarknad som vi tidigare redogör kring i tidigare forskning. Sahlin redogör i sin artikel att Socialtjänsten innehar ett antal lägenheter som de kan hyra ut i andra hand till hemlösa medborgare. Detta skall fungera som en träning inför ett
förstahandskontrakt. Dock anser Swärd i tesen ”först skötsam sedan eget boende” att eget boende inte behöver vara lösningen på hemlöshet utan istället anser han att de hemlösa behöver bearbeta de problemen som påverkar hemlösheten innan boende erbjuds ex aktivt missbruk. I verksamheten
försöker man inte aktivt få de boende att sluta missbruka, det är inget
behandlingshem utan istället försöker personalen öka de boendes motivation till att vilja sluta missbruka samt att få de boende att inse att deras missbruk är ett självdestruktivt beteende och problem. Med detta anser vi är grunden till en liten utflyttning råder, då eftersom de inte är kapabla till ett eget boende. Den sekundära bostadsmarknaden är inte dagsläget något aktuellt för de boende på DD. Men personalen på DD arbetar efter att de boende skall i framtiden bli redo och kapabla till att sköta ett eget hushåll. Denna långa väg skall ske på de boendes villkor men med hjälp och stöd från personalen för att göra det möjligt.
8.2.3 Härbärge VS DD
Enligt nationalencyklopedin är ett härbärge en plats för bostadslösa, hemlösa. Sammanfattningsvis kan ett härbärge förklaras som en
övernattningsplats/värdshus för personer som saknar bostad (nationalencyklopedin, 2011). Definitionen som är gjord av
nationalencyklopedin instämmer inte på DD eftersom DD har en mer
utvecklad funktion än ett härbärge. Under intervjun med Karin berättade hon om skillnaden mellan DD och ett härbärge. Kort berättade hon:
” DD är ett hem man kan inte bli utkastad härifrån, det kan du ju från ett härbärge”
Vidare förklarade respondent Anna att DD är mer som en funktion av ett hem där man inte blir utslängd ifrån.
”På ett härbärge tvingas man lämna lokalen efter frukost för att sedan återkomma på kvällen, På DD kan man komma och gå som man vill.”
Med dessa citat från Anna och Karin visar dem att DD har en funktion som ett hem till skillnad från ett härbärge. Genom definitionen av
nationalencyklopedin gör vi tolkningen att ett härbärge har en funktion som en sovplats och tak över huvudet för natten.
8.2.4 Personalen tycker till om viktiga egenskaper
Under intervjuerna gav vi respondenterna en stund till att reflektera över vilka egenskaper som de ansåg var viktiga bland personalen för verksamheten. Vi valde ett citat från Pelle som var generaliserbart för samtliga svar:
”Man skall vara lugn och förebygga konflikter som kan uppstå. Skall ha en bra relation med de boende. Tillit, jobba långsiktigt, kunna jobba individuellt med olika individer. Visa och känna empati. Man måste nog vara på ett visst vis för att kunna vara här. Alla vi har också olika bakgrunder och på det sättet kan vi jobba här.”
Dessa egenskaper ansåg personalen var viktiga för att kunna skapa en bra och trygg miljö tillsammans med de boende samt få en fungerande verksamhet. Vi ansåg att egenskaperna som Pelle informerade om, är egenskaper som kan hjälpa de boende att slutligen nå sitt mål- självförverkligande. Målet
självförverkligande är sista steget i den teori som vi har valt att använda oss av. Dock har vi enbart valt att beröra de tre första stegen i Maslows
behovstrappa då eftersom i de sista stegen utför det ett individuellt perspektiv. 8.2.5 Verksamhetens största utmaningar
Verksamhetens låga krav på de boende resulterar i stora och små utmaningar. Utmaningar kan bland annat vara diskussionen kring kraven, motivation och påfrestningar bland personalen osv. Respondenterna ansåg att den allra största svårigheten inte är att få de boende att sluta missbruka eftersom
respondenterna uppger att de boende inte har insett att deras missbruk är ett problem utan istället handlar det om att skapa en trygg och stabil miljö samt att ha en fungerande relation med de boende.
För att styrka detta resonemang kring verksamhetens utmaningar, valde vi ett citat från Sandra som kan representera alla respondenter:
” Den största utmaningen vi står inför är att skapa trygghet för de boende så att de kan känna att detta är deras hem. Vi är inget behandlingshem så vi lägger inte så mycket vikt med att då de boende att sluta missbruka utan istället försöka lägga vikt vid att skapa en relation till dem där vi visar att vi ha empati”
Detta citat bevisar att DD inte fungerar som ett behandlingshem, utan endast en startpunkt till att vilja nå målet dvs. sluta missbruka.
