Reflektion kring studien

När vi nu tittar tillbaka på undersökningens resultat, ställer vi oss frågan vilket resultat vi skulle få om vi hade intervjuat en större grupp pedagoger. Hur skulle svaren se ut, vad skulle tillkomma, vad skulle bli annorlunda? Det vi är medvetna om är att om vi hade utvecklat detta arbete till att även göra intervjuer med elever samt observera olika verksamheter skulle vi komma fram till flera djupare synsätt, svar och funderingar. Då vårt metodval skulle utvecklas till, till exempel observationer under flera skoldagar, hade vi fått en bredare bild av pedago- gernas arbete och kunnat se om pedagogerna integrerar bilden i undervisningen i en bredare utsträckning än de tror men är omedvetna om det. Vi hade då även fått möjlighet att se hur bilden används eller bara se om bilden fungerar som ett sätt att fylla ut tiden med. Vi anser att detta hade varit ett intressant arbete att forska vidare i eftersom vi av våra egna erfarenheter har sett att bilden ibland ses som en utfyllning av tiden då eleverna är klara med någon upp-

40

gift. Vissa pedagoger använder bilden när ”det är tid över” så att barnen skall ha något att göra och inte känna sig rastlösa. Vi har även från våra erfarenheter sett att lärare ibland inte tar elevernas bildskapande på allvar. Vi frågar oss då vilket värde och vilken status får bilden i undervisningen? Wetterholm (1992:7) nämner att vissa lärare tycker att svaga elever bör få måla och rita, medan andra lärare tycker att när elever behöver koppla av kan de då få syssla

med bild och rita som de vill.

Under arbetets gång kom vi fram till att vi ytterligare hade kunnat utveckla våra frågor gällande pedagogernas kunskap, intresse och kompetens inom bildområdet. Vi hade velat ha fler ingående frågor som hade kunnat ge oss mer detaljerade svar och ett bredare synsätt. Det hade till exempel varit intressant att kunna ta del av hur och om pedagogernas kompetenser inom bildområdet stärks genom att olika erfarenheter och kunskaper utbyts inom arbetslaget. Om den egna kunskapen påverkas av mer erfarna kollegors idéer och färdigheter och om pe- dagogernas syn på sin vidareutbildning. Vi menar att det sistnämnda är en oundviklig och grundläggande del i läraryrket. Att ständigt utvecklas inom sitt yrke bidrar till att verka med ”tidens anda” och avspeglas i ens förhållningsätt samt i de kvalitativa handlingarna. I Lgr 11 står det att:

Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett ak- tivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället (Skolverket, Lgr 2011:8).

Vi vill avsluta med att kommentera att detta arbete har hjälpt oss att få ett djupare synsätt på bilden som den visuella uttrycksformen som fungerar både i dagens samhälle samt i skolans värld. Detta synsätt har även hjälpt oss att förstå och diskutera olika dilemman, problem samt fördelar som uppstår när en lärare arbetar ämnesintegrerat med bilden i undervisningen. Dis- kussionen har förts kring lärarens förhållningssätt till bild, lärarens intresse, erfarenhet samt kunskap och om hur dessa faktorer kan påverka implementeringen av bilden i de teoretiska ämnena. Vi menar att det krävs det en del kunskap samt reflektion kring den egna professio- nella rollen för att en lärare medvetet skall kunna använda bilden som ett nyttigt och värde- fullt verktyg i sin undervisning. Vi konstaterar att bilden som en uttrycksform finns och kommer att finnas i skolans värld men att det är upp till oss pedagoger att göra den till en na- turlig del av undervisningen och en naturlig del av vårt arbetsliv.

41

7. Referenser

Ahlner, Malmström Elisabeth (1991). Är barns bilder språk? Malmö: Beyronds Grafiska AB Ander, Jan-Erik (2003). Tredje språket - kommunikation med flera sinnen. Värnamo: Fäldh &

Hässler

Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Första upplagan. Stockholm: Natur och kultur

Aulin-Gråhamn, Lena, Persson Magnus och Jan, Thavenius (2004). Skolan och den radikala

estetiken. Lund: Studentlitteratur

Barnes, Rob (1987). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur

Billström, Sven (1991). Se och göra bilder. Linköping: Samhall Klintland Grafiska

Bendroth Karlsson, Marie (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Estetisk verksamhet och

pedagogiska dilemman. Motala: Kanaltryckeriet AB

Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund:Studentlitteratur Berefelt, Gunnar (1977). Barn och bild. Kungälv: Göteborgs Offsettryckeri AB

Evenshaug, Oddbjørn och Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Student- litteratur

Forslund, Kenneth och Jacobsen Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete

med barn. Falkenberg: PrePress Team Media Sweden AB

Jerlang Espen, Egebjerg Sonja, Halse John, Jonassen Ann Joy, Ringsted Suzanne och Wedel- Brandt Birte (2008). Utvecklingspsykologiska teorier – en introduktion. Femte upplagan. Stockholm: Författarna och Liber AB

Karlsson, Sten-Gösta och Lövgren, Staffan (2001). Bilder i skolan. Danmark: Narayana Press Lindgren, Bengt (2005). Bild, visualitet och vetande - Diskussion om bild som

kun skaps fält inom utbildning. Akademisk Avhandling. Institutionen för pedagogik och

didaktik

Lindgren, Bengt och Nordström Gert Z (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur

Lindqvust, Gunilla (red) (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs. Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

Marner, Anders och Hans, Örtegren (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och

läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Kalmar: Lenandess

Grafiska AB

Nordström Z, Gert (1991). Barns bildspråk. Borås: Carlssons Bokförlag

42

Petterson, Rune (1991). Bilder i läromedel. Stockholm: Institutet för Infologi RP

Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Daleke Grafiska AB

Runa, Patel och Bo Davidson (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket, (1996). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidhemmet (Lpo94). Stockholm: CE Fritzes AB

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Första upp- lagan. Finland: Norstedts Akademiska Förlag

Sörbom, Göran (1984). Bildvärldar. Om bilder och bildkonst forskning och kulturpolitik. Stockholm: Liber förlag.

Wetterholm, Hans (2001). En bildpedagogisk studie- Lärare undervisar och elever gör bilder.

Studia Psychologica. EF Paedagogica Series altera CL VIII. Malmö: Institutionen för

pedagogik

Wetterholm, Hans (1992). Det synliga språket- en lärobok i bild. Stockholm: Runa Förlag AB Wood, David (1999). Hur barn tänker och lär.Lund:Studentlitteratur