Efter att ha en byggt en egen modell tycker vi att det känns väsentligt att även reflektera kring olika för- och nackdelar med denna modell. Vi kommer även att diskutera varför vi valde detta utseende på modellen samt modellens generaliserbarhet.
Den främsta fördelen med denna modell anser vi är att det är en logisk modell som skulle kännas naturlig för företag att använda sig av. Det grundar vi på att den till stor del är byggd på de resonemang som fördes under intervjuerna samt med hänsyn tagen till olika problem som företag brottas med i praktiken med sitt styrkortsarbete.
Ett problem, som varken är en för- eller nackdel med denna modell, är att problemet med hur företag ska kunna mäta mer subjektiva förhållanden inte försvinner eller minskar. Vi anser inte att vi kan ge en generell förklaring till hur detta problem kan hanteras. Därför har vi i
denna modell valt att utgå från att företag själva bör ställa upp mål för hur dessa mer subjektiva mått ska kunna mätas, och överlämnar därmed det problemet till företagen.
En nackdel som vi misstänker med denna modell är att den är tidskrävande. Den kräver ett omfattande analysarbete vilket skulle bidra till att många mantimmar och mycket resurser går åt. Vi förespråkar att företag första gången följer alla moment i modellen för att på så sätt kunna genomföra hela utvärderingar. Om detta dessutom dokumenteras och sprids, kommer lärandeeffekter bidra till att arbetet inte behöver bli lika kostsamt nästföljande år. Om företag misstänker att arbetet kommer bli mer kostsamt än vad nyttan uppväger, anser vi att de bör avstå från utvärderingen och istället utvärdera utifrån maggropskänslan eller dylikt.
7.2.1 Varför denna modell?
Vi har valt att bygga en modell som följer på det cybernetiska tankesättet. Det beror på att den cybernetiska modellen är accepterad både bland de flesta akademiker och bland praktiker. Ett tydligt exempel på detta är att ett flertal av våra respondenter diskuterade ett cykliskt arbetssätt då de redogjorde för hur de skulle genomföra en utvärdering. En annan anledning är att det balanserade styrkortet i sig är en modell som utgår från det cybernetiska tankesättet. Det gör att en cybernetisk utvärdering känns som en naturlig förlängning på det redan existerande styrkortet. Den stämmer även till viss del överens med Karlssons (1999) resonemang att ekonomer traditionellt sett lutar sig mot att främst avläsa effekter och bedöma effektivitet genom att jämföra resultat med mål eller ekonomiska kriterier.
Vi har även reflekterat kring andra möjliga arbetssätt, exempelvis att bygga en checklista som företag skulle kunna använda sig av i utvärderingar. Det vi upptäckte i byggandet av en checklista är att även denna i slutändan följde det cybernetiska tankesättet, vilket gjorde att vi flyttade frågorna från checklistan till modellen.
Som vi nämnde tidigare är en utvärdering av ett balanserat styrkort en form av metautvärdering och vid en sådan är det upp till utvärderarna att välja metod för utvärderingen. Vi har tolkat att ett balanserat styrkort i sig bygger på Karlssons (1999) samtliga tre utvärderingsinriktningar. Den har delar av processinriktade utvärderingen då den kartlägger olika processer i företaget, mål-resultatinriktade i och med att den ställer upp mål
och mått för hur verksamheten ska utvärderas samt en mer interaktiv användning då ett styrkort till stor del handlar om att medarbetare tillsammans med ledare ska diskutera fram vilka mål och mått som bör användas. Denna modell anser vi liknar de tankesätt som används vid mål-resultatinriktade samt processinriktade utvärderingar.
Det hade även varit möjligt att utforma en metod för en mer interaktiv utvärdering av styrkortet. Vid en sådan hade företag kunnat undersöka hur användarna av ett styrkort anser att arbetet med styrkortet fungerar och utifrån det avgöra huruvida styrkortet är framgångsrikt eller ej. Enligt vår mening finns det flera fördelar med en interaktiv utvärdering; den är förhållandevis lätt att genomföra och konsumerar relativt lite resurser, företag får insikt i vad användarna av styrkort anser om styrkortet samt att det även här uppstår lärandeeffekter. Nackdelar är att den inte är lika systematisk och dess subjektiva natur gör att det eventuellt är svårare att tolka resultatet. En interaktiv utvärdering kan vara mycket lämplig för företag, men vi valde dock att bygga en mer utförlig modell som är anpassad till det cybernetiska tankesättet som förespråkades av flertalet respondenter. Det kan även krävas någon form av interaktiv utvärdering vid de mer svårmätbara måtten som ingår i styrkortet, varför vi inte utesluter vissa interaktiva delmoment i den modell vi konstruerat.
7.2.2 Generaliserbarhet
Även om vi tidigare argumenterat för att det inte är lämpligt att göra generaliserbara slutsatser utifrån en fallstudie så menar vi ändå att vi med denna modell lyckats fånga förhållanden som är av generell art för de flesta företag. Modellen utgår från att det enskilda företaget ska strukturera sin unika situation för att den, precis som ett balanserat styrkort, är situationsbetingad. Balanserade styrkort är enligt vårt intervjumaterial en modell som fungerar för nästan alla typer av företag i de flesta branscher. Detta borde innebära att även de flesta typer av företag i de flesta branscher borde kunna använda sig av denna modell för utvärdering. Därför anser vi att de flesta företag bör kunna använda sig av denna modell dock med reservation att den bör prövas empiriskt innan det kan fastställas att så är fallet.