8. Diskussion
8.5 Reflektion och vidare forskning
I det här arbetet har fokus lagts på elevers upplevelser av reciprok undervisning. Arbetet är begränsat på så vis att det är tänkt att utvärdera ett pågående utvecklingsarbete på en gymnasieskola. Överförbarheten är därmed inte så stor. Däremot är vår undersökning relevant på så sätt att den handlar om gymnasieelevers upplevelser av reciprok undervisning. Den forskning som hittills handlat om RT undersöker nästan uteslutande elever på grundskolan, varför vårt arbete kan sägas bidra med ett bredare perspektiv. Därför vill vi som framtida forskning ge förslaget att göra en liknande undersökning som den Reichenberg och Löfgren gjorde om effekten av reciprok undervisning i socialt utsatta områden genom textsamtal (2014). Vi skulle vilja göra en sådan undersökning, men på gymnasiet i stället för på grundskolan. Här skulle effekten av RT kunna undersökas såväl som elevernas upplevelser av undervisningen.
37
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bagga-Gupta, Sangeeta & Säljö, Roger. 2013. Inledning: Literacy-praktiker i och utanför skolan. I: Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (red.) (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Bråten, Ivar. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I: Bråten, I. (Red.). Läsförståelse
i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Lina & Flato, David, W. (2010). Motivera mera: möjligheternas pedagogik: [övningar för att stärka motivation, självkänsla och framtidstro hos högstadie- och gymnasieungdomar].1.uppl. Malmö: Epago.
Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny W. & af Geijerstam, Åsa. 2016. God läsförmåga - hur fångas den? I: Literacy-praktiker i och utanför skolan. I: Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (red.) (2013). Literacy-praktiker i och utanför
skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
McKeown, Margaret G., Beck, Isabel L., & Blake, Ronette G.K. (2009). Rethinking reading comprehension instruction: A comparison of instruction for strategies and content approaches.
Reading Research Quarterly, 44(3).
38
comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and
Instruction, 1(2).
Reichenberg, Monica, & Löfgren, Kent. (2014). An intervention study in grade 3 based upon reciprocal teaching. Journal Of Education And Learning, 122.
Roe, Astrid. (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerup.
Rohrbeck, Cynthia, Ginsburg-Block, Marika, Fantuzzo, John W, & Miller, Traci R. (2003). Peer-assisted learning interventions with elementary school students: A meta-analytic review.
Journal Of Educational Psychology, 95(2).
Rosenshine, Barak, & Meister, Carla. (1994). Reciprocal Teaching: A review of the research.
Review of Educational Research, 64
Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader
mellan skolor [Elektronisk resurs]: en kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3927 [Hämtad 2018-05- 12]
Skolverket (2011a) Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 [Hämtad 2018-05- 16]
Skolverket (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
39
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3725 [Hämtad 2018-05- 08]
Thavenius, Marie (2017). Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2017
Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/22898 [Hämtad 2018-05-12]
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Tillgänglig på internet: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) [Hämtad 2018-05-21]
Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse:
högstadiet. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
40
Bilaga 1 av 5
Sammanställning av enkäterna
Det här är en sammanställning av elevenkäterna, utom de skriftliga svaren. De finns i bilaga 2.
Jag tycker om att läsa skönlitteratur. Med skönlitteratur menas till exempel romaner och noveller.
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
17 av 57 25 av 57 9 av 57 7 av 57
Jag tycker om att läsa faktatexter. Med faktatexter menas texter där åsikter inte uttrycks. Det kan vara texter i läroböcker eller uppslagsverk som innehåller fakta.
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
5 av 57 24 av 57 20 av 57 8 av 57
Jag har lätt att förstå skönlitteratur.
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
23 av 57 29 av 57 3 av 57 0 av 57
Jag har lätt att förstå faktatexter.
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
41
Hur ofta läser du skönlitteratur på fritiden?
Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger om året
Aldrig eller nästan aldrig
2 av 57 9 av 57 14 av 57 18 av 57 14 av 57
Hur ofta läser du faktatexter på fritiden?
Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger om året Aldrig eller nästan aldrig 5 av 57 20 av 57 10 av 57 10 av 57 10 av 57
Hur ofta läser du skönlitteratur i skolan?
Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger om året Aldrig eller nästan aldrig 0 av 57 9 av 57 29 av 57 19 av 57 2 av 57
Hur ofta läser du faktatexter i skolan?
Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger om året Aldrig eller nästan aldrig 26 av 57 27 av 57 3 av 57 2 av 57 0 av 57
Upplever du att du har fått undervisning i lässtrategier i ämnet svenska?
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
42
Vilka av dessa lässtrategier använder du i skolan?
Att förutspå handlingen
Att ställa frågor till texten Att reda ut otydligheter Att sammanfatta texten Ingen av dem 30 av 57 34 av 57 44 av 57 43 av 57 7 av 57
Vilka av dessa lässtrategier använder du på fritiden?
Att förutspå handlingen
Att ställa frågor till texten Att reda ut otydligheter Att sammanfatta texten Ingen av dem 20 av 57 13 av 57 28 av 57 13 av 57 16 av 57
Lässtrategier har hjälpt mig att förstå skönlitteratur
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
11 av 57 23 av 57 18 av 57 4 av 57
Lässtrategier har hjälpt mig att förstå faktatexter
Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls
43
Bilaga 2 av 5
Skriftliga svar från enkäterna
Här finns elevernas skriftliga svar från enkäten. Frågan var: Vad tycker du om lässtrategier?
De är egentligen bra men jag brukar inte använda mig av dem.
Bra, lättare att förstå mer av texten, boken.
Inget.
Jag tycker att lässtrategier fungerar relativt väl gällande min lässituation, speciellt sammanfattning och att reda ut otydligheter då detta ger mig mer kunskap.
Det är jobbigt att tänka på det under läsningen. Men kan hjälpa mycket när man väl kan det.
Kan vara användbara om man vill förstå en text.
Är oftast för lat för att använda dem.
Bra, det hjälper en att förstå en text.
Jag tycker det är onödigt för det tar mycket mer tid och jag skulle aldrig ha tålamod att göra det men jag kan förstå att det är nödvändigt.
Underbara, vet inte hur jag klarade mig utan dem innan. Väldigt viktiga för en bra grund i svenska.
Jag tycker att de verkar bra, men är inte jättebra på att använda dem.
44
Jag tycker det är bra, däremot kan undervisning om det vara ganska torrt. Det kan bli lite uttjatat.
Det är bra då man kan lära sig mer om läsningen.
Det kan vara väldigt bra till yngre som ska bli bättre på läsförståelse eller personer som har svårt för att läsa. Det kan också vara bra när man läser svårare texter eller i grupparbeten. Annars onödigt.
Det funkar men det skulle kunna förbättras.
Jag tycker det är bra när man vill fördjupa sig i en text, men ibland ganska tidskrävande.
Bra att använda för att lättare ta sig genom svåra texter.
Det är bra, speciellt inom faktalitteratur. Tycker dock detta kommer naturligt när du läser något du som läser mycket inte nödvändigtvis behöver lära dig. Inom skönlitteratur är det inte lika nödvändigt.
Jättebra, underlättar supermycket.
Användbart om man vill förstå och analysera en texts innehåll.
Kan vara bra på svårare texter men inte skönlitteratur.
Det är ett användbart verktyg för att förstå en text på djupet.
Bra om man ska läsa en faktatext.
Det hjälper och är ett bra redskap om man ska djupdyka i en text, men det tar dock tid.
Lässtrategier fungerar bra när man ska göra mer med det man läst än och bara läsa.
45
Bra. Det gör så att man förstår texten bättre.
Bra för att få en tydligare uppfattning.
Ett bra sätt för att få ut så mycket information som möjligt när man läser. Kan dock bli lite ineffektivt då man ibland slarvar för att det tar så lång tid.
De ger en bättre förståelse för textens innehåll.
Det underlättar när man ska läsa svåra texter dock tar det lång tid att tillämpa varje metod på texten.
De hjälper att underlätta läsningen och får en att förstå innehållet bättre.
I många fall onödigt.
Använder inte dem så speciellt. Känns onödigt.
Tycker det är ett bra redskap om man vill förstå en text på ett djupare plan.
Det är bra att använda när man läser svåra texter i skolan.
Jag tycker att jag läser bäst som jag alltid har gjort.
Jag tycker att de funkar bra.
Onödigt.
Tycker det hjälper.
Det är bra att lära sig och kan underlätta läsningen.
46
De är bra för de gör läsningen mer förstående.
De är bra eftersom att det blir enklare att förstå en text då.
Det är givande: Man får en större förståelse för vad man läser/ska läsa.
Det är bra, får en att förstå mycket mer av texten. Det blir mer lättförståeligt och tydligt och meningsfullt.
Inget jag alls reflekterar över, brukar bara läsa utan att ha någon strategi i åtanke.
De är bra! Man lär sig snabbare och mer. Det blir mer effektivt.
Är bra sätt att läsa på. Ger ökad förståelse för texten.
Bra, det funkar.
Ingen speciell åsikt, håller mig neutral.
Gynnsamt när man ska läsa långa och många texter. Bra!!
47
Bilaga 3 av 5
Intervjufrågor till lärarna
Här finns de frågor som vi använde under intervjuerna med lärarna.
Lässtrategier i användning
Vilka aktiviteter har ni kring läsning? Hur använder ni lässtrategier i svenska? Hur skulle du definiera lässtrategier?
Varför använder ni lässtrategier i klassrummet?
Vilka lässtrategier fokuserar ni mest på i din undervisning? Varför just de?
Hur har det gått?
Ser du några nackdelar i att använda lässtrategier i undervisningen?
Eleverna
Vad är dina erfarenheter av elevers literacy? Ser du någon skillnad på nu och förr?
Vad har undervisningen i lässtrategier gett dina elever? Har du märkt det på något särskilt sätt?
Vad uppfattar du för attityder till lässtrategier hos eleverna?
Tillbakablick
Vad är bakgrunden till att ni började arbeta med lässtrategier?
Hur såg ditt arbete med läsning ut innan ni började med utvecklingsarbetet? Hur har det förändrats?
Hur upplever du att elevernas sätt att läsa har förändrats? Vad tror du att det beror på?
Ser du någon skillnad på hur elever med utvecklad literacy respektive bristande literacy har påverkats av arbetet med lässtrategier?
Vad kan det bero på?
Anpassning
48 Vad kan det bero på?
Hur anpassar du din undervisning i lässtrategier beroende på elevgruppen? Individanpassar du undervisningen i lässtrategier?
Förståelse
Vad är det, anser du, att förstå skönlitteratur? Vad är det, anser du, att förstå faktatexter?
49
Bilaga 4 av 5
Intervjufrågor till eleverna
Här finns de frågor som vi använde under intervjuerna med eleverna.
Lässtrategier i användning
Använder du lässtrategier när du läser? Om ja, vilka och varför?
Om nej, varför inte?
När använder du lässtrategier?
Finns det tillfällen då det hjälper att använda lässtrategier? Om ja, hur ser de tillfällena ut? Finns det tillfällen när det inte hjälper? Om ja, hur ser de tillfällena ut?
Vad vet du om lässtrategier? Vad är lässtrategier till för?
Undervisningen
Hur brukar undervisningen i läsning se ut i ert klassrum? När känner du dig inkluderad i undervisningen?
När känner du dig inte inkluderad i undervisningen? Vilka tror du gynnas av undervisning i lässtrategier? Varför?
Inställning
Vad är en god läsare?
Hur viktigt är det att vara en god läsare?
Tillbakablick
Har ditt sätt att läsa förändrats under gymnasiet? Vad tror du att det beror på?
50
Bilaga 5 av 5
Samtyckesblankett
Här är den samtyckesblankett som vi och de intervjuade eleverna skrev under inför intervjuerna.
Lärande och samhälle
Datum
Samtycke till barns och ungdomars medverkan i studentprojekt
Inled med att presentera dig själv, berätta att du är student på ämneslärarutbildningen, på vilken termin du studerar samt när du kommer att ta din examen.
Beskriv att det handlar om ett examensarbete, och vad för typ av studie det är du ska göra. Beskriv vad du kommer att fokusera vid materialinsamlingen (t.ex. elevers uppfattningar, kommunikation,
samspelet mellan lärare och elever) samt i vilka situationer du kommer att följa eleverna (t.ex. under lektionstid, på raster, i gruppintervjuer).
Beskriv på vilket sätt eleverna kommer att involveras i studien (t.ex. genom observationer eller intervjuer).
Beskriv hur dokumentationen kommer att gå till (t.ex. ljudinspelning, fotografering, fältanteckningar), med vilken utrustning det sker, samt vem/vilka som kommer att ha tillgång till det insamlade
materialet (obs. att det inte är tillåtet att filma elever till examensarbetet).
På ämneslärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på nionde eller tionde terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras
det i Malmö universitets databas MUEP
51
Hänvisa, gärna med länk, till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, och förklara att och hur ditt projekt utgår från dessa principer i bl.a. följande avseenden:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- De deltagande eleverna kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. Studentens namn: ……… Studentens underskrift: ……… Kontaktuppgifter: Telefonnummer E-postadress Ansvarig lärare/handledare: ……….. Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Elevens namn: ……… Skola: ……….
Observera! En elev som fyllt 15 år ska enligt Lagen (2003:460) om etikprövning själv samtycka till deltagande i forskningsstudie. I sådana fall behövs ingen underskrift av vårdnadshavare.
Elevens underskrift: ………..