• No results found

Reflektioner och förslag på fortsatt forskning

Det var mycket oväntat från min sida att riktlinjerna i kapitel 2.2 skulle visa sig hamna utanför varumärkesnamngenereringsmodellen. När jag läste dem första gången utgick jag ifrån att de var utgångspunkter som skulle vara till hjälp vid generering av

namnförslag. Dock visade det sig att riktlinjerna passade bättre att använda som en checklista när ett urval av genererade namnförslag ska göras.

Det finns mer att utforska kring den lingvistiska forskningen i förhållande till

namngivning men det fanns helt enkelt inte utrymme för att gå in djupare på det i denna studie. Det vore intressant att koppla in olika morfem och fonem att välja bland i

modellen, samt reda ut vilka associationer de ger genom ljudsymbolism.

Som det redan konstaterades i inledningen så finns det två olika typer av filosofier inom namngivning. Antingen tror man att det är fördelaktigt att ha ett beskrivande namn som ger rätt associationer, som då följer Joyceprincipen, eller så tror man på att det som erbjuds lyser igenom oavsett vilket namn referenten får, vilket följer Julietprincipen.

Det skulle vara intressant att reda ut vad som egentligen är det bästa i olika typer av situationer.

Om det hade funnits ett entydigt rätt svar på frågan om hur ett bra namn ska vara så hade förmodligen de flesta varumärkesnamn sett likadana ut. Men eftersom

särskiljningsförmåga är en viktig punkt så medför det i sin tur att när man väl hittat och använder det perfekta namnet, så är det inte längre perfekt för någon annan. Detta medför en oändlig problematik och kan ses som en av anledningarna till att namnfrågan måste tas upp på nytt utifrån varje enskilt fall och tillfälle.

7 Referenser

Abelin, Å. (1999). Studies in Sound Symbolism Gothenburg Monographs in Linguistics 17. Göteborg, 279 sid. ISBN 91-972408-9-3

Abelin, Å. (2015) Phonaesthemes and sound symbolism in Swedish brand names, Ampersand, 2, 19-29. ISSN: 2215-0390

Batey, M. (2008). Brand Meaning. New York: Taylor & Francis Group.

Bergh, B, Adler, K, & Oliver, L 1987, 'LINGUISTIC DISTINCTION AMONG TOP BRAND NAMES', Journal Of Advertising Research, 27, 4, pp. 39-44, Business Source Premier, EBSCOhost, viewed 20 May 2015.

Bréal, M. (1900). Semantics: studies in the science of meaning. New York: H. Holt.

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Collins, L. (1992) The Psychology of Names. I Murphy, J. (red). Branding a key marketing tool. Hampshire: Macmillan academic and professional ltd, ss. 22-31.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Emilia Aldrin: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Institutionen för nordiska språk. Namn och samhälle 24. Uppsala 2011. 299 sidor.

Fredlund, C (red.) (2006) Varumärkesbygget Lönashult: Nota Bene AB

Keller, K-L. (2013). Strategic brand management-building, measuring, and managing brand equity-fourth edition. Harlow: Pearson.

Klink, R. R. (2000). Creating brand names with meaning: the use of sound symbolism.

Marketing Letters, 11(1), 5–20.

Klink, RR 2001, 'CREATING MEANINGFUL NEW BRAND NAMES: A STUDY OF SEMANTICS AND SOUND SYMBOLISM', Journal Of Marketing Theory & Practice, 9, 2, p. 27, Business Source Premier, EBSCOhost, viewed 25 April 2015.

Kotler, P., Keller, K-L., Brady, M. Goodman, M & Hansen, T. (2012). Marketing management- 2nd edition. New York: Pearson.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leslie Collins, (1977) "A Name to Compare With A Discussion of the Naming of New Brands", European Journal of Marketing, Vol. 11 Iss: 5, pp.337 – 363

Lowrey, T, Shrum, L, & Dubitsky, T 2003, 'THE RELATION BETWEEN BRAND-NAME LINGUISTIC CHARACTERISTICS AND BRAND-BRAND-NAME MEMORY', Journal Of Advertising, 32, 3, pp. 7-17, Business Source Premier, EBSCOhost, viewed 14 April 2015.

Murphy, J. (red.) (1992) Branding a key marketing tool. Hampshire: Macmillan academic and professional ltd

Newman, SS 1933, 'Further Experiments in Phonetic Symbolism', The American Journal of Psychology, 1, p. 53, JSTOR Journals, EBSCOhost, viewed 27 April 2015.

Peterson, R., & Ross, I. 1972, 'How to Name New Brands', Journal Of Advertising Research, 12, 6, pp. 29-34, Business Source Premier, EBSCOhost, viewed 14 April 2015.

Ries, A. & Ries, L. (2002). The 22 immutable laws of branding. New York: Harper Collins Publisher Inc.

Riezebos, R., Riezebos, H.J., Kist, B., Kootstra, G. (2003). Brand Management: A Theoretical and Practical Approach. Harlow: Pearson Education.

Robertson, K 1989, 'STRATEGICALLY DESIRABLE BRAND NAME

CHARACTERISTICS', Journal Of Consumer Marketing, 6, 4, p. 61, Business Source Premier, EBSCOhost, viewed 1 May 2015.

Room, A. (1992) The Psychology of Names. I Murphy, J. (red). Branding a key marketing tool. Hampshire: Macmillan academic and professional ltd, ss. 13-21.

Sapir, E 1929, 'A study in phonetic symbolism', Journal Of Experimental Psychology, 12, 3, pp. 225-239, PsycARTICLES, EBSCOhost, viewed 27 April 2015.

Sjöström, S. (2001). Semantisk förändring. Lund: Studentlitteratur.

Spence, C. (2012). Managing sensory expectations concening products and brands:

Capitalizing on the potential of sound and shape symbolism, Journal of Consumer Psychology, Vol. 22, 37

Temporal, P. (2010). Advanced brand management, managing brands in a changing world. Singapore: John Wiley & Sons.

Uggla, H. (2013) Varumärkesstrategi i verkligheten. Lund:Studentlitteratur.

Vaid, H. (2003). Branding: Brand strategy, design, and implementation of corporate and product identity. New York: Watson-Guptill.

Vanden Bergh, B, 1984, 'Sound Advice on Brand Names', ERIC, EBSCOhost, viewed 2 May 2015.

Vogel, A. (2011). Språket, kroppen och tankarna. Lund: Studentlitteratur AB.

Wheeler, A. (2013). Designing brand identity-an essential guide for the whole branding team. New Jersey: John Wiley & Sons.

Yin, R. (2009). Case study research design and methods, California: Sage publications.

Zinkhan, George M. and Claude R. Martin, Jr. (1987), “New Brand Names and Inferential Beliefs: Some Insights on Naming New Products,” Journal of Business Research, 15 (2), 157-172.

Åström, K. (2007). Termlexikon I Språkvetenskap : Från A Till Ö. Lund:

Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1 intervjuguide

(sätt på inspelning)

Förutsätt att ett namn ska genereras till en ny produkt eller ett företag.

Inledande fråga- Hur ser din namngivningsprocess ut?

• På  vilka  olika  sätt  anser  du  att  mening  kan  speglas  i  ett  namn?  

• Hur  tänker  man  kring  vad  som  är  viktigt  att  förmedla  genom  namnet?  

-­‐Hur  reder  man  ut  vad  ett  namn  ska  kopplas  till  och  ge  intryck  av?  

-­‐Läggs  vikt  vid  att  identifiera  det  man  inte  vill  förknippa  namnet  med?  

• Finns  det  några  generella  sätt  för  att  generera  olika  namn  som  speglar  de  

”egenskaper/ord  ”  som  man  bestämt  att  man  vill  förknippas  med?    

• Vad  anser  du  kring  vikten  av  ljudbilden  som  uppstår  i  namnet?  

• Hur  tänker  du  kring  de  enskilda  bokstäverna  som  används?  

-­‐Ger  bokstäver  olika  typer  av  intryck?  

• Finns  det  särskilda  regler  du  förhåller  dig  kring   -Vad härstammar reglerna ifrån?

• Tänker  du  på  hur  ett  namn  ska  bli  lätt  att  komma  ihåg  för   konsumenter?  

 

• Hur  jobbar  du  för  att  konstruera  ett  namn  som  är  lätt  att  minnas  för   konsumenten?  

• Vem  har  fattat  beslutet  om  det  slutliga  namnet?  (kundens   kunder/internt/du  som  konsult)?  

• Är  det  något  annat  som  du  anser  är  kritiskt  att  tänka  på  när  det  gäller  att   generera  ett  ”meningsfullt  namn”?  

Efter intervjun

• Fråga  om  det  är  något  annat  de  vill  tillägga  eller  om  de  har  några  frågor?  

• Fråga  hur  personen  vill  bli  omnämnd  i  uppsatsen.  (anonym)  

• Berätta  att  de  kan  få  läsa  igenom  intervjudelen  innan  den  används.    

(stäng av inspelning)

Related documents