Graf 4.2: Sidas verksamhet, utbetalning per strategi 2016, MSEK
4.12 Reformsamarbetet med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet (ap 23)
Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014– 2020
Tabell 4.12.1: Bedömning av strategigenomförande
Bedömning av: 2016 2015 2014
Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande
Sida bedömer att utvecklingen mot strategins förvän- tade resultat delvis har gått i önskvärd riktning på grund av konflikter och försämrat säkerhetsläge i länderna.
Förutsättningar för strategigenomförande
Strategin innefattar totalt 13 länder, regionalt samar- bete i Öst och Västra Balkan, tre resultatområden, 16 resultat med en total tilldelning av cirka en miljard kronor per år. Sida bedömer strategin som ambitiös och det krävs god planering för att uppnå alla resultat i strategin.
Anslagsposten för strategin innehåller tre geogra- fiska områden; Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Samarbetet med Östeuropa omfattar länderna i EU:s Östliga partnerskap (Öst-P), det vill säga Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland för vilka bilate- rala projekt och program kan genomföras, samt Armenien och Azerbajdzjan som enbart deltar i regi- onala program. Samarbetet med Västra Balkan omfattar Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo och Serbien med möjlighet att genomföra bilaterala projekt och program, samt Makedonien och Montenegro som enbart medverkar i regionala program.
Den pågående konflikten i Ukraina fortsätter och situationen i Turkiet utvecklas negativt. Risker av geo- politisk natur med anledning av Rysslands agerande påverkar Öst-P länderna och i viss mån även länderna på Västra Balkan. Konflikterna, och risken för kon- flikt, har en påverkan på strategigenomförandet; exempelvis i det konfliktdrabbade området i östra Ukraina kan inte det nationella reformarbetet genom- föras inom lokal utveckling. Samarbetet i Turkiet inom mänskliga rättigheter omfattar nu även konflikt- drabbade utsatta människor i sydöstra regionen.
Undertecknandet av EU:s associeringsavtal med Georgien, Moldavien och Ukraina samt det fortsatta EU-närmandet med länderna på Västra Balkan har förbättrat förutsättningarna för reformer. I många
Inom strategin finns inget specifikt resultat kopplat till SRHR, men på många håll i regionen genomförs projekt som handlar om att stödja kvinnor som över- levt sexuellt våld, stärka kvinnorättsorganisationer, genomförande av lagstiftning och polisreformer och för att förbättra rättsväsendets hantering av den typen av brott. I exempelvis Serbien stöds projekt med den lokala polisen för att öka deras kompetens kring hur de ska möta överlevare för sexuellt våld och förbätt- rade metoder för polisens utredningsarbete.151 Stöd
ges också till nationella jämställdhetsmekanismer i exempelvis Kosovo152 och Vitryssland153 för att för-
bättra förutsättningar för kvinnors SRHR genom stöd till implementering av lagstiftning. I exempelvis Albanien,154 Georgien155 och Turkiet156 stöds bilate-
rala projekt för att stärka kvinnorättsorganisationer som bland annat arbetar med att minska våld mot kvinnor, SRHR och stärka kvinnors rättigheter. Exempelvis ges det inom Turkietportföljen stöd till Women for women’s human rights157 som genom sitt
utbildningsprogram riktar sig både till utsatta kvinnor men även tjänstemän. Riksförbundet för homosexuel- las, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) arbetar i alla länder inom det Östliga Part- nerskapet och Ryssland för att stärka HBTQ-perso- ners rättigheter genom kapacitetsutveckling av lokala HBTQ-organisationer och deras påverkansmöjlig- heter.158
Det finns tillräckligt med resurser för att uppnå för- väntade resultat som helhet men det är inte möjligt att uppnå samtliga strategiresultat i varje land.
Tabell 4.12.2: prestationer och förvaltningsanalys
prestation/nyckeltal: 2016 2015 2014
Utbetalat belopp inom strategin (MSEK) 1126 1038 1139
Antal utbetalningar 733 575 593
Antal insatser med avtalsstart 127 127 107 Antal insatser med utfall 325 301 274 Antal avslutade insatser 148 109 72 Genomsnittlig volym/insats (MSEK) 4 3 4
Förvaltningskrona 13 12 13
Medelavtalslängd (månader) 51 54 55 Förvaltningskostnad (MSEK) 86 83 85
Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 – 2020.
Prestationer
Sida har genom ökat anslag höjt utbetalt belopp inom strategin och ligger därmed i nivå med i strate- gin angivna nivåer över strategiperioden. Antal utbe- talningar ökade också vilket är kopplat till att antal insatser med utfall är högre än tidigare år.
stödja det försvagade rättighetsbaserad civilsamhället, oberoende media och jämställdhet.
Förändringsarbetet inom miljö och klimatområdet tar tid och det är också tydligt att miljöområdet inte är högt prioriterat i länderna.144 Miljöministerierna
saknar starkt ledarskap och har svag intern kapacitet för att genomföra viktiga reformer. Uppfyllandet av EU:s miljödirektiv och de omfattande investeringar som krävs i miljöinfrastruktur utgör också stora utma- ningar för länderna. Ett positivt undantag är Serbien där förvaltningen har stärkt kapaciteten för EU-för- handlingar och genomförande av acquis.145 Stärkan-
det av det miljömässiga ansvarstagandet hos allmän- het, näringsliv och civilsamhälle går långsamt och startar från låga nivåer.
Till följd av ökade konflikter i regionen har syner- gier med Sveriges regionala strategi för Syrienkrisen 2016–2020 och Strategi för humanitärt bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamar- bete (Sida) 2011–2014146 blivit tydliga. Inom det bila-
terala stödet till Turkiet har det civila samhället anpassat sitt arbete på grund av Syrienkrisen. Exem- pelvis har organisationen Kamer147 som arbetar med
kvinnor i sydöstra/östra delen av Turkiet nu börjat arbeta även med syriska kvinnliga flyktingar som utsatts för våld. Den tidigare erfarenheten av lokal utveckling genom bilateralt stöd via Sveriges kommu- ner och Landsting (SKL) till Turkiet används nu genom Syrienkrisstrategin i sydöstra/östra Turkiet inom en förstudie, som beräknas klar i januari 2017, för ett eventuellt stöd till att stärka samhällets resiliens och lokala kommuner för att hantera syriska flyk- tingar.148 I Ukraina pågick under hösten 2016 en stu-
die för att identifiera synergier mellan det bilaterala och det humanitära samarbetet.149 Det bilaterala
samarbetet har också i viss utsträckning redan anpas- sats för att bemöta behov för till exempel internflyk- tingar och kompletterar det humanitära stödet.
Användningen av garantier har lett till en ökad samverkan mellan givare, exempelvis Sida och USAID, inom området små och medelstora företag i Bosnien och Hercegovina.150 Garantianvändningen
leder också till ökad samverkan med lokala banker och deras potentiella kundgrupper samt med central- banker, nationella finansmarknadsinstitutioner och ministerier. Användning av garantier har medfört del- vis ändrade arbetssätt och utgångspunkter inom Sida för finansiering av insatser, såväl inom stödet till pri- vatsektorutveckling samt samarbetet med IFI:s, där möjligheter att använda en garanti istället för gåvo- stöd regelmässigt undersöks.
Strategigenomförandet närmar sig senare del av strategiperioden. Portföljens utformning för att uppnå förväntade strategimål är nu på plats då ett flertal gamla insatser avslutats gentemot föregående år. Förvaltningsanalys
Genomsnittlig volym/insats, och förvaltningskrona ökade något under 2016 som ett resultat av styrning i denna riktning medan medelavtalslängden minskade något för att bibehålla flexibilitet för eventuella juste- ringar i insatsportföljen efter den planerade halvtids- översynen av strategin som genomförs 2017.
Förvaltningskostnaderna ligger kvar på ungefär samma nivå som de två föregående åren. Antalet utbetalade biståndskronor i förhållande till förvalt- ningskostnaden ökade något och bedöms som rimligt då strategin är komplex och genomförs bilateralt såväl som regionalt och utgörs av många mindre insatser. Den ökade användningen av garantier under de senaste två åren har inte påverkat utbetalade medel i förhållande till förvaltningskostnader. Avdel- ningen har tilldelats särskilda förvaltningsmedel för att hantera garantiberedningar.
Tabell 4.12.3: utfall för strategin redovisat per
region och land, MSEK
Reformsamarbete i östeuropa 2016 2015 2014 Albanien 75 75 74 Armenien <1 1 1 Azerbajdzjan <1 <1 0 Bosnien-Hercegovina 129 135 166 Georgien 85 92 99 Globalt 95 109 101 Kosovo 74 77 70 Makedonien <1 >-1 <1 Moldavien 96 82 104 Montenegro 0 <1 <1
Regionalt Central- & Östeuropa 39 39 90
Regionalt Europa 152 67 39
Regionalt Västra Balkan 68 65 32
Serbien 91 84 114
Turkiet 58 74 75
Vid den halvtidsöversyn som genomfördes i början av 2016 konstaterades att insatsportföljen knuten till strategin ligger väl till i förhållande till policyutveck- lingen inom området.164 Många partners arbetar
både på land- och lokal nivå och med att påverka glo- bal policyutveckling. Detta skapar synergier mellan teori och praktik och bidrar till att säkerställa relevans och trovärdighet i arbetet med att få global policy att reflektera lärdomar från och ge bidrag till verkliga freds- och övergångsprocesser. Civilsamhällesorgani- sationer, som på olika sätt och på olika nivåer arbetar för fred och för att minska väpnat våld, har byggt koalitioner som drivit på normativ policyutveckling i form av till exempel ett internationellt vapenhandels- fördrag och formuleringen av globala mål, som i sin tur skapar nya förutsättningar att åstadkomma resul- tat på området.165
Tabell 4.13.2: prestationer och förvaltningsanalys
prestation/nyckeltal: 2016 2015 2014
Utbetalat belopp inom strategin (MSEK) 224 185 196
Antal utbetalningar 29 29 27
Antal insatser med avtalsstart 9 6 10 Antal insatser med utfall 25 23 23
Antal avslutade insatser 14 7 5
Genomsnittlig volym/insats (MSEK) 9 8 9
Förvaltningskrona 24 29 35
Medelavtalslängd (månader) 58 56 40
Förvaltningskostnad (MSEK) 9 6 6
Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet 2014-2017.
Prestationer
Skillnaden i utbetalningsvolym mellan 2014 och 2015 är en följd av de avräkningar av biståndsramen för asylmottagande som gjordes 2015. Avräkningarna hanterades genom färre nya avtal vilket innebar att antal insatser med avtalsstart blev lägre än tidigare år.166 År 2016 utökades anslaget genom tilläggsbeslut
och utbetalad slutsumma är följaktligen högre, och utfallet för antal nya avtal hamnade i samma nivå som tidigare. Det ökade antalet avslutade avtal 2016 kan hänvisas till strategicykeln, med en ny strategi 2014 som följts av avslut av avtal. Insatsportföljen består i huvudsak av längre strategiska stöd samt kor- tare flexibla insatser. Antal utbetalningar och nyavta- lade insatser ligger dock förhållandevis jämnt mellan åren. Medellängd för avtal påverkas framförallt av antalet flexibla insatser som beslutas under ett år. Under 2016 nyttjades hela anslagsposten. Utökade medel allokerades framförallt till längre strategiska stöd samt tillägg till pågående avtal för att bidra till
4.13 globala insatser för mänsklig säkerhet