Verksamhet som bedrivs i samverkan med andra svenska myndigheter

regLeriNgsBrev

1 Mål och återrapporteringskrav […] Resultatredovisning […] Sida ska därutöver:

• Göra en samlad redovisning av den verksamhet som bedrivs i samverkan med andra svenska myndigheter (andra myndig- heters biståndsfinansierade verksamhet och tjänsteexport). Redovisningen ska innehålla kostnader uppdelat per myndighet, samt en bedömning av verksamhetens resultat.

Bakgrund

Ett trettiotal svenska myndigheter är idag engagerade i Sidas insatser som handlar om uppbyggande av offentliga institutioner i samarbetsländer – för att bidra till en demokratisk utveckling. Myndigheterna spelar en viktig roll i utvecklingssamarbetet med sin unika kompetens och kunskap om svensk förvaltning inklusive effektiv myndighetsutövning. De kan utnyttja den svenska förvaltningsmodellen i interna­ tionella sammanhang, eftersom den vilar på de grundläggande demokratiska principerna; öppenhet, icke­diskriminering, likabehandling, och ansvarsut­ krävande.

Sida engagerar även universitet, högskolor och forskningsråd inom Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015–2021 för att stärka forskningskapacitet och bidra till forsk­ ning av relevans för låginkomstländer, se även kapitel 5.7.

Genomförande

Sida samordnar representanter från myndigheterna inom utvecklingssamarbetet, för att skapa större tyd­ lighet, samstämmighet och effektiv hantering av deras genomförande inom utvecklingssamarbete. För att träffas kontinuerligt och föra en dialog samt diskussio­ ner erbjuder Sida olika mötesplatser. Myndighetsfo­ rum äger exempelvis rum en gång om året då repre­ sentanter från myndigheter, utrikesdepartementet och Sida träffas på Sidas Partnership Forum (SPF). Forumet är en arena för diskussion där man kan skapa bättre förståelse för utvecklingssamarbetet och bakomliggande beslutsprocesser samt utbyta erfaren­ heter. Internt har Sida också stärkt rollen för fokal­ punkter, som ofta är myndigheternas första kontakt för dialog och samverkan. Kontinuerligt ser Sidas myndighetssamordnare och fokalpunkter till att föra en löpande dialog med myndigheterna.

Forum för levande historia 0 0 <1 Statens energimyndighet 0 0 <1 Strålsäkerhetsmyndigheten 0 0 7 Luftfartsverket 0 <1 <1 Naturhistoriska Riksmuseet 0 0 <1 Sveriges geologiska undersökni 0 1 <1 Statens Kulturråd 0 0 >-1 Totalförsvarets forskningsinst 0 >-1 0 Medlingsinstitutet 0 <1 1 Konkurrensverket 0 0 <1 Riksgäldskontoret 0 <1 <1 Statens veterinärmedicinska an 0 0 >-1 totalt 511 557 646

1 Sida redovisar inte utfall för universitet, högskolor och forskningsråd

Nummer tre på utbetalningslistan är Statistiska cen­ tralbyrån (SCB) som har en nyckelroll att spela i upp­ byggandet av de offentliga institutioner som ansvarar för tillförlitlig statistik. Transparens och ansvarsutkrä­ vande i den offentliga sektorn kräver oberoende, säker information och statistik och är en grundsten i ett demokratiskt samhälle.

Sida eftersträvar aktivt att föra samman svenska myndigheter med andra internationella och lokala partners.

Ett exempel på samarbete mellan svenska myndig­ heter och andra aktörer är Arbetsförmedlingen och FN organisationen International Labour

Organisation (ILO). De har gemensamt identifierat två områden som ska vara fokus för ett program för kapacitetsutveckling; analys av arbetsmarknader samt social dialog kring anständiga arbetsvillkor. Program­ met bereddes under 2016 med planerat deltagande från sex länder; Bangladesh, Etiopien, Kambodja, Kenya, Moçambique och Tanzania, vilka identifiera­ des utifrån ländermas egna strategier och priorite­ ringar.

Bedömning

Sidas strategiska utvärdering om kapacitetsutveckling har bland annat fokuserat på myndigheters genom­ förande av kapacitetsutveckling. Utvärderingen22 _visar

att myndigheter har bidragit till uppbyggande av institutioner i samarbetsländer och att de har en unik roll att spela i samarbete med systermyndigheter.

Det totala antalet myndigheter som erhåller Sida finansiering inom ramen för utvecklingssamarbete har minskat de senaste åren. Förklaringar till minsk­ (SPF) genomför generell kompetensutveckling för

myndigheter i form av kurser inom bland annat biståndsöversikt, resultatstyrning (Results Based Management – RBM), jämställdhet och anti­korrup­ tion.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är utbetalningsmässigt Sidas största samarbets­ partner då de ansvarar för flera stora humanitära insatser kopplade till kriser som exempelvis kriget i Syrien och efterföljande flyktingkris i närliggande samarbetsländer.

Universitet och högskolerådet (UHR) är näst störst utbetalningsmässigt som genomförare av flera av de högskoleanknutna praktik­ och utbytesprogrammen för unga svenskar.

Tabell 6.7.1: Ufall svenska myndigheter 2016, MSEK1

2016 2015 2014

Mynd. för Samhälls o Beredskap 157 52 252 Universitet- o Högskolerådet 84 124 143 Statistiska Centralbyrån 60 53 49 Kemikalieinspektionen 36 41 30 Styrelsen f ackr o tekn kontr 32 61 34 Skatteverket 27 35 20 Lantmäteriet 27 27 16 Naturvårdsverket 21 24 17

Polismyndigheten 18 22 24

Sv meteorolog o hydrolog inst 13 9 3 Folke Bernadotteakademin 10 16 8 Kommerskollegium 9 10 17 Arbetsförmedlingen 6 8 7 Statens skolinspektion 4 4 5 Patent-och Registreringsverket <1 9 9 Havs- och vattenmyndigheten 3 5 3 Migrationsverket 1 4 <1 Kammarkollegiet 1 <1 <1 Regeringskansliet <1 2 4 Domstolsverket <1 2 3 Statens Jordbruksverk <1 13 6 Ekonomistyrningsverket <1 2 1 Kronofogdemyndigheten <1 5 4 Skogsstyrelsen <1 0 0 Statens fastighetsverk <1 <1 <1 Länsstyrelsen i Västernorrland <1 <1 0 Trafikverket 0 0 <1 Tillväxtverket 0 25 -17

ningen är flera men ett tydligt hinder har varit och är fortfarande att svenska myndigheter utan extern finansiering inte har resurser att själva svara upp mot den förfrågan på externt stöd som förekommer. Det är en av anledningarna till att Sida tagit fram design­ stöd så att myndigheterna får tid till att planera, träffa möjliga partners samt förankra och förbereda pro­ jektförslag.

Samarbetet mellan myndigheter fortsätter emeller­ tid att utvecklas och breddas inte minst med ett väx­ ande intresse för hur svenska myndigheter kan sam­ verka i att uppnå målen för Agenda 2030. För att nå dit krävs bland annat nya styrningsmodeller där myn­ digheternas bidrag till de globala målen inom ramen för såväl det nationella som internationella samarbe­ tet tydliggörs och följs upp.

processerna för ökad tydlighet och ökat strategiskt förhållningssätt. Därutöver har ökad kommunikation varit i fokus. Målsättningen att inom organisationen bredda erfarenheten av att ha arbetat på utlandsmyn­ dighet har fått genomslag då omkring en tredjedel av årets nytillträdda vid utlandsmyndigheterna inte har tidigare erfarenhet av att ha arbetat på en utlands­ myndighet. Större vikt har lagts på strävan att få fler kompetenta sökande till de områden där det råder särskilt svåra förutsättningar för utvecklingssamarbe­ tet bland annat genom att införa incitament,26 _för

vissa länder. Bedömning

De åtgärder som har vidtagits under 2016 har bidra­ git till att Sida har kunnat fullgöra uppgifterna enligt Sidas instruktion. Sida har lagt grunden för en mer strategisk och effektiv kompetensförsörjning. Under 2017 fortsätter arbetet med kompetensförsörjnings­ plan, mångfalds­, jämställdhets­ och inkludering­ sarbetet, utveckling av Sidas arbetssätt samt att ytter­ ligare stärka bemannings­ och rekryteringsprocessen, bland annat genom att utveckla kommunikationen och förtroendet för processerna.

6.8 kompetensförsörjning

FÖrOrDNiNg (2000:65) Om ÅrsreDOvisNiNg OCh BUDgetUNDerLag

3 kapitlet, 3 § Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

Bakgrund

Sidas kompetensförsörjning ska vara strategisk och effektiv för att säkerställa att personal med rätt kom­ petens finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt – på Sida och vid utlandsmyndigheterna – för att uppnå verk­ samhetens mål.

Genomförande

Sidas målbild för 2018 sätter fokus på hur Sida ska fortsätta att utvecklas som ledande aktör inom inter­ nationellt utvecklingssamarbete. Målbilden lyfter sär­ skilt fram vikten av innovativa arbetssätt och metoder, att ta en katalyserande roll, samskapa med andra aktörer och att bygga kompetens för framtiden. Mål­ bilden tydliggör också att vi vill ha en kultur som präglas av öppenhet. Att arbeta aktivt med mångfald, jämställdhet och inkludering är en viktig del i att realisera målbilden.

Under 2016 har Sida tagit flera viktiga steg för att bli mer strategiska i sin kompetensförsörjning. En långsiktig kompetensprofil som stämmer överens med målbild för 2018 har arbetats fram.23 _{Den långsiktiga}

kompetensprofilen är en del av ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Planen kommer även att omfatta en nulägesanalys, en gapanalys samt ett antal handlingsplaner för att säkerställa rätt kom­ petens på Sida och vid utlandsmyndigheterna.

Ett ambitiöst mångfaldsarbete har inletts och Sida beslutade under hösten 2016 om Sidas mångfalds­ och jämställdhetsplan 2017–2019 (se kapitel 6.16).

Under året har även en kartläggning av Sidas organisationskultur24 _{och arbetssätt}25 _{genomförts och}

ett systematiskt utvecklingsarbete har inletts. Organisationskulturen är en viktig faktor i medarbetarnas trivsel och en stark och hälsosam organisationskultur lägger grunden för att myndigheten ska kunna attrahera och behålla rätt kompetens.

Sida har stärkt bemannings­ och rekryteringspro­ cessen. När det gäller bemanning av utlandsmyndig­ heterna och hemvändande från utlandsmyndig­ heterna har målbilder och principer fastställts för

generationsmålet) 2016–2019 utvecklades vilken antogs i juni 2016.28 _{En viktig del av åtagandet är}

vidareutveckling av miljöledningssystemet (se 6.10 angående rapportering). Som en del av detta arbete har Sidas medarbetares resor identifierats som en viktig direkt miljöbelastning. Sida har därför aktivt börjat arbeta med hur man ska tillämpa metodiken för resefria möten för myndigheter (REMM).

Som ett viktigt led i att stärka miljöförvaltning i samarbetsländerna stöder Sida en rad olika aktörer som genomför insatser inom områden som energi, klimat, vatten, jord­ och skogsbruk, fiske och vatten­ bruk, biologisk mångfald, avfallshantering, kemikalier, miljölagstiftning och övervakning. Stöd till miljö­ undervisning, handel med miljömärkta produkter, naturresursförvaltning, miljöforskning och miljösam­ arbete i internationella organisationer är andra viktiga områden.

Några exempel där Sida mer specifikt verkat för att främja en övergång till hållbara produktionsmetoder i Sidas samarbetsländer, som kan bidra till att minska miljöpåverkan från svensk import och/eller svenska företag, inkluderar:

■ Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD29 _{är ett konkret exempel på en plattform för}

samverkan mellan olika sektorer, inom och mellan branscher, för genomförandet av Agenda 2030. Nätverket består av ett tjugotal ledande svenska företag och tre expertorganisationer som har kom­ mit överens om ett gemensamt åtagande att bidra till uppfyllandet av de globala målen (SDG) – till­ sammans och genom sina respektive kärnverksam­ heter. Detta sker genom kunskaps­ och erfarenhets­ utbyte, konkreta samarbetsprojekt och aktivt deltagande i nationella och internationella diskus­ sioner om näringslivets roll för hållbar utveckling. Miljö/klimat är ett av tre fokusområden för nätver­ kets arbete. Nätverket har funnits representerat vid flera globala mötesfora (till exempel World Econo­ mic Forum i Davos, vid konferensen om utveck­ lingsfinansiering i Addis Ababa 2015 och vid COP21 i Paris).

■ Sweden Textile Water Initiative (STWI) är ett av Sveriges största ”Public Private Development Part­ nerships” som inkluderar expertorganisationen Stockholm International Water Institute (SIWI) och samfinansieras av Sida och 20 svenska textil­ företag. Projektet arbetar med utbildning och stöd för att leverantörer med enkla, kostnadseffektiva åtgärder ska minska förbrukningen av vatten, kemikalier och energi i Indien, Bangladesh, Kina, Turkiet och Etiopien. Projektet är redan aktivt i 72

6.9 generationsmålet och miljökvalitetsmålet siDas iNstrUktiON

3.10 § Myndigheten ska dessutom [...] inom sitt verksamhetsom- råde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

regLeriNgsBrev

1 Mål och återrapporteringskrav […] Redovisning av vissa kostnader, bidrag, verksamheter m.m.

Sida ska redovisa:

• […] genomförandet av myndighetens plan för att verka för att relevanta delar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås (M2015/2633/Mm).

Bakgrund

Det övergripande målet för den svenska miljöpoliti­ ken är att till nästa generation lämna över ett sam­ hälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att miljö­ och hälsoproblemen utanför landets gränser för den skull har ökat. Målet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i Sverige och styr inter­ nationellt agerande. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är kopplade till genera­ tionsmålet då internationellt samarbete är avgörande för att komma tillrätta med de gränsöverskridande miljöutmaningarna.

Sida bidrar till generationsmålet såväl direkt som indirekt. Det direkta bidraget är att aktivt, och i sam­ verkan med näringslivet, främja en övergång till håll­ bara produktionsmetoder i Sidas samarbetsländer för att minska miljöpåverkan från svensk import och/ eller svenska företag. Som framgår av den tematiska rapporteringen av Sidas miljö/klimatarbete (se avsnitt 5.1)27 _{ska Sidas insatser vidare stärka motståndskraf­}

ten mot miljöpåverkan, inklusive klimatförändringar, och naturkatastrofer samt minska påverkan på miljö och klimat. De ska även stärka institutionell kapacitet på miljöområdet, arbeta för hållbara städer och för­ bättra tillgången till hållbar energi. Stöd ska också utgå till hållbar förvaltning av ekosystem och nytt­ jande av ekosystemtjänster. Denna verksamhet kan bidra till minskade utsläpp och gränsöverskridande miljöproblem i andra länder och bidrar därigenom positivt till de svenska miljömålen.

Genomförande

En analys av Sidas bidrag till de svenska miljömålen genomfördes i början av 2016, varefter en genomför­ andeplan för Sidas arbete med miljömålen (inklusive

samt skogsbolaget United Paper Mills (UPM), Shell Biofuels, enzymföretaget Novozymes med flera. Bedömning

Sidas samarbetsländer utgör överlag inte viktiga importländer för svensk del. Ett generellt stärkande i dessa länder av till exempel miljöförvaltning, hante­ ring av klimatrisker och/eller hållbart nyttjande av ekosystemen är viktigt men har relativt begränsad effekt på och för de svenska miljömålen. Exemplen ovan visar dock på hur Sida kan ha en viktig roll i att samverka såväl med svenska företag som har verk­ samhet i samarbetsländerna (och andra utvecklings­ länder), som med andra aktörer och miljöorganisatio­ ner (som WWF, GRI, IUCN med flera) som i sin tur samverkar med näringslivet (inklusive det svenska) för främjande av hållbara konsumtions­ och produktions­ mönster. Därmed kan Sida bidra till de svenska miljömålen, inklusive generationsmålet. fabriker och målet är att nå 160 fabriker innan

utgången av 2017.30

■ Världsnaturfondens (WWF) Market Transforma­ tion Initiativ (MTI)31 _{inriktas på att motverka de}

negativa hoten som konventionell varuproduktion i utvecklingsländerna utgör för både människor och miljö. Sidas samarbete med MTI fokuserar på sex globalt viktiga råvaror: palmolja, timmer, papper och pappersmassa, bomull, tonfisk samt odlad fisk. WWF använder marknadskrafterna – efterfrågan och tryck samt förutsättningar – att påverka glo­ bala leveranskedjor för dessa varor mot hållbarhet. Certifieringsprocesserna utgör en viktig del i ska­ pandet av hållbarhet när det gäller att engagera producenter i mer hållbar produktion inom ramen av standarder som säkerställer social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Den andra delen av programmet fokuseras på att engagera företag till att göra ansvarstagande inköp av dessa varor – vilket­ i sin tur utgör förutsättning för en omställning av produktionen i enlighet med certifieringskriterier i större skala. WWF engagerar dessutom konsumentledet och konsumenternas medvetenhet och påverkan på företag och produk­ ter är en viktig faktor.

Även om programmet är globalt och inriktar sig på utvecklingsländer finns det direkta kopplingar till Sverige och svenska företags miljöpåverkan. Ett exempel är IKEA och H&Ms medverkan inom Better Cotton Initiative som ligger under MTI programmet.

■ Sida ger stöd till Global Reporting Initiative (GRI)32 _{som utgör en ledande institution kring}

företags hållbarhetsrapportering. GRI standarden är en av de vanligaste använda hållbarhetsrappor­ terings­standarder. Exempelvis är svenska statligt ägda bolag ålagda att rapportera sitt hållbarhetsar­ bete enligt GRI sedan 2007.

Även om Sidas stöd primärt inriktar sig på utvecklingen av företags hållbarhetsrapportering i utvecklingsländerna så bidrar det till utvecklingen av hållbarhetskriterier som återkommer i

rapporteringskriterierna samt bidrar till tydliga kriterier för hur multinationella företag kan/bör agera hållbart i utvecklingskontexter. Det inbegriper många ledande svenska företag. ■ Ett ytterligare exempel är Världsnaturunionens

(IUCNs) Global Business and Biodiversity Pro­ gramme, som Sida stöder genom kärnstödet. IUCN arbetar främst med industrier med ett stort ekologiskt fotavtryck så som företag inom gruvin­ dustrin och jordbruk såsom Rio Tinto, Nespresso

6.10 rapportering till Naturvårdsverket siDas iNstrUktiON

3.11 § Myndigheten ska dessutom [...] i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs.

Bakgrund

I enlighet med förordning (2009:907) om miljöled­ ning i statliga myndigheter ska Sida årligen redovisa miljöledningsarbetet till Utrikesdepartementet och till Naturvårdsverket. Redovisningen ska lämnas in i samband med inlämnandet av årsredovisningen. Genomförande

Sidas redovisning av miljöledningsarbetet under rap­ porteringsperioden har lämnats i en särskild skrivelse.33

viss volym gör att investerare vågar satsa i nya marknader. Garantierna betalas bara ut om risken (förlusten) realiseras.

Genomförande

Tabellen nedan visar antalet garantier och total avta­ lad volym (garanterat belopp) för garantiverksamhe­ ten per strategistyrd verksamhet. Sidas avtal gällande garantier innehåller normalt belopp både i utländsk valuta (vanligtvis US dollar) och SEK för att ta höjd för eventuella valutakursförändringar. De avtalade SEK beloppen har därför visst påslag. Tabellen redo­ visar de avtalade maxbeloppen i SEK från avtalen och innehåller således det avtalade valutakurspåslaget vilket skiljer sig från tabell 7.3.2 som tar sina data från Exportkreditnämndens årsrapport och avser avtalade belopp i utländsk valuta omräknade till SEK enligt fastställd valutakurs vid rapporteringstillfället.

6.11 tillämpningen av garantier i biståndet