Regeringsformen

Regeringsformen innehåller vissa grundläggande bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Enligt målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § första stycket regeringsformen ska den offentliga makten utövas med respekt bl.a. för den enskilda människans frihet. I fjärde stycket samma paragraf anges att det allmänna ska värna om den enskildes privat- och familjeliv.

Av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen framgår att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Med enskildas personliga förhållanden avses enligt förarbe- tena till bestämmelsen vitt skilda slag av information som är knuten till den enskildes person, t.ex. uppgifter om namn och andra per- sonliga identifikationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa och vandel.1 _{Uttrycket avses ha samma innebörd som i tryckfri-}

hetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Även upp- gifter som inte är direkt knutna till den enskildes privata sfär, t.ex. uppgift om anställning och uppgift om en persons ekonomi omfattas av uttrycket personliga förhållanden.

När det gäller frågan om samtycke anförs i förarbetena att integri- tetsskyddet bör ta sikte på sådana åtgärder som den enskilde själv inte kan få kännedom om eller påverka genom ett krav på frivilligt godkännande.2 _{Om åtgärden däremot förutsätter den enskildes god-}

kännande, kan det intrång som åtgärden innebär normalt inte anses vara av så allvarlig beskaffenhet att den bör omfattas av ett stärkt grundlagsskydd. Detta gäller oberoende av vilka slags uppgifter åtgärden eller behandlingen avser. I förarbetena hänvisas till den då 1 _{Prop. 2009/10:80 s. 177.}

gällande personuppgiftslagen (1998:204). Det anfördes att den regleringen kan tjäna som vägledning vid bedömningen av vad som fordras för att en åtgärd ska falla utanför grundlagsskyddet redan på grund av att den vidtas med den enskildes samtycke. De krav som nämns i förarbetena är att de berörda personerna tillfrågats om sam- tycke och att de därvid fick all den information som kunde tänkas påverka deras beslut att tillåta behandlingen.3

Vid bedömningen av om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är det, enligt förarbetena, inte åtgärdens huvud- sakliga syfte utan vilken effekt åtgärden har som är avgörande.4

Exempelvis kan en åtgärd från det allmännas sida som vidtas primärt i syfte att ge myndigheterna underlag för beslutsfattande i enskilda ärenden i många fall anses innebära kartläggning av enskildas för- hållanden, även om kartläggning inte är avsikten.5 _{Ett annat exempel}

som nämns är de myndighetsspecifika verksamhetsregister och data- baser med information som är knuten till en myndighets ärendehan- tering som förekommer inom i stort sett all statlig och kommunal förvaltning. Det konstateras att uppgifterna i flertalet fall är tillgäng- liga för myndigheterna på sådant sätt att lagringen och behandlingen av uppgifterna kan sägas innebära att enskilda kartläggs, även om det huvudsakliga ändamålet med behandlingen är ett helt annat.

Grundlagsskyddet omfattar endast betydande integritetsintrång och i förarbetena betonas att grundlagsbestämmelsen bara omfattar vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten.6 _{Vid bedöm-}

ningen av hur ingripande intrånget i den personliga integriteten kan anses vara i samband med insamling, lagring och bearbetning eller utlämnande av uppgifter om enskildas personliga förhållanden är det enligt förarbetena naturligt att stor vikt läggs vid uppgifternas karak- tär. Ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande måste det allmännas hantering av uppgifterna normalt anses vara. Även han- tering av ett litet fåtal uppgifter kan med andra ord innebära ett betydande intrång i den personliga integriteten om uppgifterna är av mycket känslig karaktär. Vidare kan givetvis mängden uppgifter vara en viktig faktor i sammanhanget. I förarbetena hänvisas till att kon- stitutionsutskottet i flera lagstiftningsärenden som rört myndig- 3 _{Prop. 2009/10:80 s. 179.}

4 _{Prop. 2009/10:80 s. 250.} 5 _{Prop. 2009/10:80 s. 180.} 6 _{Prop. 2009/10:80 s. 183.}

heters behandling av personuppgifter framhållit att målsättningen bör vara att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll ska regleras särskilt i lag och att reger- ingen vid åtskilliga tillfällen har instämt i denna bedömning.7

Av förarbetena framgår att uppgifternas karaktär och omfattning endast utgör två faktorer att beakta vid bedömningen av vad som kan anses utgöra ett betydande intrång. Exempel på andra omständig- heter som bör vägas in är t.ex. ändamålet med behandlingen av upp- gifterna och omfattningen av utlämnandet av uppgifter till andra som sker utan omedelbart stöd av offentlighetsprincipen.8

Det skydd för den personliga integriteten som grundlagsbestäm- melsen innebär är inte absolut, utan kan under vissa förutsättningar begränsas med hänsyn till andra motstående intressen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att en sådan begränsning endast får ske genom lag. Det ställs också, enligt 2 kap. 21 § regeringsformen, krav på att begränsningarna ska vara nödvändiga för att tillgodose ända- mål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folk- styrelsens grundvalar. Vidare får begränsningen inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Av förarbetena framgår att en önskad följd av regleringen bl.a. är att lagstiftaren tydligt ska redovisa vilka avvägningar som gjorts vid proportionalitetsbedömningen. Detta kan, enligt förarbetena, för- väntas öka förutsättningarna för att avvägningarna i fråga om integri- tetsintrånget blir mer ingående belysta och att de presenteras på ett sådant sätt att kvaliteten i lagstiftningen höjs.9 _{Vid proportionalitets-}

bedömningen ska det intrång som sker i den enskildes personliga integritet vägas mot de fördelar som intrånget innebär. För att en reglering som inskränker integriteten ska vara tillåten ska intrånget vara befogat och stå i rimlig proportion till de fördelar som intrånget bidrar med till det motstående intresset. Ytterligare ett krav är att det inte finns några mindre integritetskänsliga alternativ.

Skyddet enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen kan endast inskränkas genom svensk lag. Den rätt att behandla personuppgifter 7 _{Prop. 2009/10:80 s. 183. I propositionen hänvisas till bet. 1990/91:KU11 s. 11, 1997/98:KU18}

s. 43, prop. 1997/98:44 s. 41 och prop. 1999/2000:39 s. 78.

8 _{Prop. 2009/10:80 s. 184.} 9 _{Prop. 2009/10:80 s. 177.}

som följer av dataskyddsförordningen gör därmed inte att myndig- heter får behandla personuppgifter i strid med 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.