Det regionala miljömålsarbetet sker inom tre fokusområden: Transport och energi, Ekonomisk omställning - resurseffektiv cirkulär ekonomi samt Ekosystem. För vart och ett av dessa har åtgärder specificerats (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2018)
Tabell 6-5 Planförslagets påverkan på regionala fokusområden.
Regionalt fokusområde Bedömning
Transport och energi Planförslaget innebär utökad gruvdrift vilket innebär ökad energianvändning. Fokusområdet påverkas negativt.
Ekonomisk omställning – resurseffektiv cirkulär ekonomi
Planförslaget tillåter utökad gruvdrift vilket innebär att ny järnmalm bryts. Behovet av järnråvara är sannolikt större än den mängd som skulle kunna cirkuleras. Planförslaget bedöms varken påverka fokusområdet positivt (då det inte bidrar till omställning till cirkulära system) eller negativt (då den mängd cirkulerat material som kan komma ifråga sannolikt inte når upp till efterfrågan).
Ekosystem Ekosystemen i planområdet påverkas negativt
framför allt på grund av habitatförlust som följd av ändrad vattenföring. Områdets ekosystemtjänster i form av tätortsnära rekreationsmöjligheter försämras på lång sikt. Fokusområdet påverkas negativt.
7 Samlad bedömning
Nedan beskrivs en samlad bedömning av hur detaljplanen bedöms påverka riksintressen, naturmiljö, markmiljö, vattenmiljö, luft och klimat, buller och vibrationer, risk och säkerhet, stads- och landskapsbild, rekreation och friluftsliv samt befolkning och människors hälsa.
Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler stärks genom att gruvdriften fortskrider.
Riksintresse för kommunikationer, särskilt behov av hindersfrihet och riksintresse för försvaret bedöms inte beröras.
I planförslaget kommer Yli Lombolo torrläggas som en följd av ändrad vattenföring i området. Sjön kommer därmed att förlora samtliga naturvärden som är kopplade till den öppna vattenytan. Området omvandlas till en yta med dikesanvisning med svämplan. Även omgivande våtmarker kommer att påverkas negativt av de sjunkande vattennivåerna med art- och biotopförlust som följd. Även skogsområdet väster om Ala Lombolo kommer att förändra sin karaktär som en följd av på ändrat vattenflöde. Då planområdet på sikt kommer behöva stängslas in tas strandskyddsområdet i anspråk.
Yli Lombolo innehåller föroreningar i form av bland annat tungmetaller, främst kvicksilver.
Omvandlingen av Yli Lombolo efter torrläggning innebär att sedimenten täcks över innan omvandling och minimerar då risken för damning och dålig lukt.
Planförslaget innebär omledning av Luossajoki vilket säkerställer vattenflödet nedströms samt minskar risken för spridning av förorenade sediment.
Gruvverksamheten bidrar till luftutsläpp i både gas- och partikelform. Inom aktuellt område planeras enbart för gruvverksamhet under jord och planen medger ingen exploatering eller verksamhet ovan mark. Det som kan förekomma inom området och bidra till luftutsläpp är en mindre mängd interna transporter, samt dålig lukt som uppstår vid torrläggning av Yli Lombolo. En fortsatt och eventuellt högre produktionstakt kommer dock innebära ökade totala utsläpp jämfört med befintlig verksamhet och nollalternativ. Om fortsatt gruvbrytning möjliggörs ges förutsättningar att på mycket lång sikt utveckla mer energieffektiva och fossilfria metoder. Utsläppen förväntas inte medföra någon betydande negativ effekt på människors hälsa eller miljön, eller att miljökvalitetsnormer överskrids. En ökad produktion i Kiruna kan dock anses ha en positiv effekt på de totala utsläppen ur ett globalt perspektiv.
Det finns rekreationsområden och känsliga natur- och vattenmiljöer som kan påverkas av bullerstörningar inom planområdet och i dess omgivning. Dessa områden kommer dock till stor del att försvinna som följd av att Yli Lombolo torrläggs. Enligt bullerutredningen beräknas den utökade gruvverksamheten inte ha någon betydande effekt på bullerspridningen. Vibrationsnivåerna förväntas inte öka jämfört med idag.
Gruvbrytningen medför markdeformationer i efterhand vilka sträcker sig i framförallt östlig riktning mot planområdet. Markdeformationerna och sprickbildning kommer sannolikt att bli mer omfattande med planförslaget. Med förutsättning att åtgärder vidtas i form av
inhägnad bedöms planförslaget inte medföra några negativa konsekvenser. Effekter av eventuella klimatförändringar bedöms i stort som obetydliga ur risk- och
säkerhetssynpunkt.
På kort sikt kommer förändringar i landskapsbilden framför allt att ske på grund av minskad vattenföring, att sjön Yli Lombolo töms och vattenspegeln försvinner. Vegetationen i resten av området kommer att övergå till allt mer torra naturtyper.
Planområdet kommer på lång sikt att bli otillgängligt för allmänheten eftersom skalskydd i form av staket kommer att sättas upp. Därmed försvinner rekreationsmöjligheterna samt möjligheten för idrottsföreningarna att använda planområdet för ridning och annan träning, vilket kan förväntas påverka inte minst barn och unga.
Planens genomförande kommer att innebära att de hälsofrämjande effekter som området kan generera i form av tätortsnära rekreationsområde på lång sikt upphör.
Tabell 7-1 Samlad konsekvensbedömning där nollalternativet jämförs mot planförslaget med stöd av bedömningsgrunderna. = stor negativ konsekvens = måttlig negativ konsekvens = liten negativ konsekvens = ingen eller positiv konsekvens
Miljöaspekt Nollalternativ Planförslag Kommentar
Riksintressen Konsekvensen för berörda riksintressen
bedöms antingen påverkas positivt eller inte alls. Planförslaget medger i högre
utsträckning att riksintresse för värdefulla ämnen och mineral tillgodoses.
Naturmiljö Konsekvensen för naturmiljön blir i båda fall
stor och negativ eftersom biotoper försvinner i samband med torrläggning av området.
Markmiljö Både planförslag och nollalternativ bedöms
medföra liten negativ förändring på markmiljön då ingen risk för exponering av skadliga sediment bedöms föreligga.
Vattenmiljö Såväl planförslag som nollalternativ innebär
att Yli Lombolo omvandlas genom omledning med bäckanvisning samt att sediment täcks.
Vid höga flöden kommer området fungera som en tillfällig våtmark.
Luft och klimat Planförslaget innebär att en större
verksamhet kan bedrivas vilket även ger något större utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser. På mycket lång sikt, och under förutsättning att gruvdriften helt ställer om till fossilfri drift, kan
klimatpåverkan minskat radikalt.
Buller och
vibrationer Skillnaden mellan planförslag och
nollalternativ bedöms bli försumbar.
Risk och
säkerhet Planförslaget medför markdeformationer
vilket innebär att området kommer innebära risk för människor som vistas i området.
Eftersom området stängslas in reduceras risken helt och inga konsekvenser bedöms uppstå, jämfört med nollalternativet där inga skyddsåtgärder vidtas.
Stads- och
landskapsbild Skillnaden mellan planförslag och
nollalternativ bedöms bli försumbar.
Rekreation och
friluftsliv På lång sikt innebär planförslaget att delar av
området kommer att hägnas in och inte längre är tillgängligt för rekreation och friluftsliv.
Befolkning och människors hälsa
På lång sikt innebär planförslaget att delar av området kommer att hägnas in och inte längre är tillgängligt för rekreation och friluftsliv och därmed inte längre gynnar människors hälsa
8 Referenser
Artdatabanken SLU. (2019). Rödlistan. Hämtat från https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/
Artdatabanken SLU. (2019). Vad är en naturvårdsart? Hämtat från https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/biologisk-mangfald/naturvardsarter/
Boverket. (den 10 December 2020). Riksintressen. Hämtat från https://gis2.boverket.se/apps/js/www/riksintressen/
DHI. (2017). Hydromorfologisk karaktärisering och statusklassning av vattenförekomster kring gruvverksamheten i Kiruna. Göteborg: DHI Sverige AB.
Ecogain. (2020). Naturvärdesinventering och insamling av mätbara naturvärdesattribut, Yli Lombolo och Ala Lombolo samt Kauppisenvuoma, Kiruna Kommun. Ecogain.
Efterklang. (2020). Bullerutredning tillståndsansökan 2020, LKAB Kiruna, Rapport A.
Enetjärn. (2017). Naturvärden och påverkan i anslutning till gruvområdet i Kiruna:
insamlade kvantitativa attribut på land och i vatten som grund för kompensationsberäkning. Umeå: Enetjärn Natur.
Genova. (2008). Ala Lombolo Huvudstudie.
Geosigma. (2018). Hydrogeologiska förutsättningar samt yt- och grundvattenmodellering Kiruna underjordsgruva. Geosigma AB.
GeoVista. (2010). Strukturgeologisk modell över Kiruna gruvområde. GeoVista AB och Vattenfall Power Consultant.
Golder. (2017). Sedimentutredning Yli Lombolo. Golder Associates.
Golder. (2019). Underlag för handlingsplan med syfte att på kort sikt reducera eventuella problem med damning och lukt som följd av torrläggning av Yli Lombolo, Kiruna. . Golder Associates AB.
Golder. (2020). Omvandlingsplan inför torrläggning av sjön Yli Lombolo. Golder Associates.
Golder. (2020). Sedimentutredning Yli Lombolo. Golder Assicoates AB.
IVL Svenska Miljöinstitutet. (2014). Mätningar av luftföroreningar i Kiruna september 2012-devember 2013.
Kiruna kommun. (2008). Miljöplan.
Kiruna kommun. (2014). Fördjupad översiktsplan för Kiruna centralort.
Kiruna kommun. (2018). Lokala miljömål för Kiruna kommun.
Kiruna kommun. (2018). Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan.
Kiruna kommun. (2018). Översiktsplan.
Kiruna kommun. (2020). Planbeskrivning detaljplan Ön 1:1.
Kiruna kommun. (2020). Samrådsunderlag detaljplan Ön 1:1 Kiruna kommun.
Kiruna kommun. (2021). Utökat planområde.
LKAB. (den 17 December 2020). Historisk omställningsplan för LKAB. Hämtat från
https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/historisk-omstallningsplan-for-lkab-den-storsta-insats-vi-i-sverige-kan-gora-for-klimatet/
LKAB. (2020). Kompensationsplan 1365. Kiruna: LKAB.
LKAB. (2020). Sammanfattande PM vattensystem Luossajärvi - Luossajoki och Pahtajoki.
Kiruna: Luossavaara-Kiirunavaara AB.
Länsstyrelsen i Norrbottens län. (2018). Tillsammans för Norrbottens framtid - Åtgärdsprogram för energi, miljö och klimat 2018-2020.
Länsstyrelserna. (den 10 December 2020). EBH-kartan. Hämtat från
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Naturvårdsverket. (2018). Preciseringar av God bebyggd miljö. Hämtat från Sveriges
miljömål: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/preciseringar-av-god-bebyggd-miljo/
Naturvårdsverket. (2019). Frisk luft. Hämtat från
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/
Naturvårdsverket. (2019). Gränsvärden, målvärden och utvärderingströsklar för luft.
Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Gransvarden-malvarden-utvarderingstrosklar/
Naturvårdsverket. (2019). Kumulativa effekter. Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-
miljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/Specifik-miljobedomning/Miljoaspekter-i-miljobedomning/Kumulativa-effekter/
Naturvårdsverket. (2019). Luftföroreningar och dess effekter. Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/
Naturvårdsverket. (2019). Om du är störd av buller. Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Buller/Om-du-ar-stord-av-buller/
Naturvårdsverket. (2019). Precisering av Frisk luft. Hämtat från Naturvårdsverket:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Frisk-luft/Precisering-av-Frisk-luft/
SMHI. (2015). Framtidsklimat i Norrbottens län, Klimatologi nr 32.
SMHI. (2018). Spridningsberäkningar för luftemissioner vid ökad produktion LKAB i Kiruna.
nORRKÖPING: SMHI.
Sweco. (2017). Biologiska undersökningar Luossajokisystemet 2016. Sweco.
Sweco. (2018). PM Påverkan på grundvatten av LKAB:s gruvverksamhet i Kiruna. Luleå:
Sweco.
Sweco. (2020). Miljökonsekvenser i LKAB:s recipienter Rakkurisystemet, Luossajärvi, Luossajoki och Pahtajoki/Rautasälven.
Tekniska Verken i Kiruna AB. (den 10 December 2020). Tekniska Verken i Kiruna AB.
Hämtat från https://www.tekniskaverkenikiruna.se/
Trafikverket. (2019). Inventering för bullerskydd. Hämtat från
https://www.trafikverket.se/nara-dig/Orebro/vi-bygger-och-forbattrar/hallsberg-degeron/nyhetsarkiv2/2019/inventering-for-bullerskydd/
Tyréns. (2016). Inventering av potentiellt förorenade områden Gruvstadspark 2 Kiruna.
Luleå: Tyréns.
United Nations Development Programme (UNDP). (Oktober 2020). Globala målen. Hämtat från https://www.globalamalen.se/
VattenInformationsSystem Sverige. (den 05 12 2020). Vattenkartan. Hämtat från
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d1239 9
Vattenmyndigheterna. (2020). Hämtat från Miljökvalitetsnormer för vatten. Hämtat från:
https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/miljokvalitetsnormer-for-vatten.html
WHO. (2005). WHO Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide - Summary of risk assessment.
VISS. (den 12 mars 2021). VISS - vatteninformation i Sverige. Hämtat från Luossajoki:
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA48344892