5.4.1 Förutsättningar Vattenskyddsområden
Aktuellt område omfattas inte av något vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 § miljöbalken eller riksintresse vattendrag enligt 4 kap. 6 § miljöbalken.
Strandskydd
Inom området finns sjön Yli Lombolo vilken omfattas av strandskydd. Även den södra delen av planområdet ligger innanför strandskyddslinjen till sjön Ala Lombolo.
Vattenförekomster och avrinningsområden
Kiruna kommun ligger inom Bottenvikens vattendistrikt och huvudavrinningsområde för det aktuella planområdet är Torneälven (Figur 5-4). LKAB:s recipienter är Rakkurisystemet, Luossajärvi, Luossajoki och Pahtajoki/Rautasälven. Aktuellt planområde är lokaliserat inom delavrinningsområde Utloppet av 753413-168656, Inloppet i Ala Lompolo och Utloppet av Ala Lompolo (VattenInformationsSystem Sverige, 2020). Avrinning inom området sker i sydostlig riktning.
Figur 5-4 Karta över vattenförekomster, huvudavrinningsområde och delavrinningsområden i Kiruna (VattenInformationsSystem Sverige, 2020).
Inom eller i anslutning till området finns flera ytvattenförekomster. Vattenförekomsterna beskrivs nedan och redovisas i Figur 5-5.
Sjön Luossajärvi (SE753741-717558)
Strax norr om Kiirunavaara ligger Luossajärvi. Luossajärvi är den största sjön inom avrinningsområdet, däremot är den mycket grund. På sjöns östra sida förekommer stora svämplan eller våtmarker. Sjön var tidigare en vattenförekomst med miljökvalitetsnormer, men är numera en preliminär vattenförekomst (DHI, 2017).
Sjön har i etapper minskat i areal genom konstruktion av dammar och torrläggning i takt med att deformationszonerna brett ut sig och idag finns endast Norra Luossajärvi kvar. I syfte att minska tillrinningen av vatten från sjön till gruvan har åtgärder vidtagits som reglerar avvattning av sjön norrut. Detta medförde torrläggning av utloppet till Luossajoki, varför pumpning av vatten ifrån Norra Luossajärvi till Luossajoki sker, via Yli Lombolo.
Norra Luossajärvi avvattnas därmed till två avrinningsområden (LKAB, 2020).
Vattendraget Luossajoki (SE753312-168796, SE753388-168678, SE753543-718887) Luossajoki och dess avrinningsområde har beskrivits inom ramen för gruvverksamhetens miljötillstånd (Sweco, 2020). Luossajärvi avrinner norrut mot Pahtajoki och Rautasälven.
Från Luossajärvi pumpas vatten från sjön via rörledning och kulvert hela vägen ner till sjön Yli Lombolo (DHI, 2017). Fram till Yli Lombolos inlopp är Luossajoki idag dränerad intill torrhet. Luossajoki rinner därefter genom både Yli Lombolo och Ala Lombolo, innan vattendraget rinner vidare mot Torneälven (LKAB, 2020).
Utöver gruvverksamheten är Luossajoki även recipient för fjärrvärmeverket, avloppsreningsverket och för dagvatten från Kiruna tätort (LKAB, 2020).
Sjön Yli Lombolo (SE753326-168710)
Yli Lombolo är belägen inom aktuellt planområde. Sjön har en yta på ca. 5,6 hektar och är Delavr. utloppet av
753413-168656
Delavr. inloppet i Ala Lompolo
Delavr. utloppet av Ala Lompolo Huvudavr.
Torneälven
mycket grund, vilket sannolikt leder till en mycket kort uppehållstid (DHI, 2017). Sjön är till stora delar en myrtjärn, där stränderna utgörs av kärrvegetation.
Yli Lombolo är idag kraftigt påverkad av markdeformationer samt grundvattensänkning i och med gruvbrytningen. Med hjälp av överpumpning från Luossajärvi upprätthålls sjöns nivå i nuläget men en stor del av det överpumpade vattnet försvinner från sjön, sannolikt genom infiltration i sjöbotten och ner till gruvan, och det finns risk för att infiltrationen kommer att öka i närtid och att sjön torrläggs (Golder, 2020).
Sjön Ala Lombolo (SE753413-168656)
Ala Lombolo kan klassificeras som en morändämd sjö, och är relativt djup i jämförelse med Yli Lombolo. Ala Lombolo är starkt förorenad av utsläpp ifrån tidigare verksamheter, framför allt i form av kvicksilver men även andra metaller (LKAB, 2020).
Figur 5-5 Karta över ytvattenförekomster i planområdets omgivning (VattenInformationsSystem Sverige, 2020).
Miljökvalitetsnormer för vatten
Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten regleras i 5 kap. miljöbalken, och både ytvatten så som vattendrag, sjöar och kustvatten samt grundvatten omfattas. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som en vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Alla vattenförekomster ska uppnå kravet om god status eller god potential. Om vattnet inte uppfyller god status vid angiven tidpunkten, kan tidsfristen skjutas framåt alternativt att kvalitetskravet sänks (VattenInformationsSystem Sverige, 2020). Därutöver är
miljökvalitetsnormen en lägstanivå, vilket innebär att en verksamhet inte får påverka vattenförekomsten så att kvaliteten blir sämre än den status som anges i
miljökvalitetsnormen (Vattenmyndigheterna, 2020).
Luossajärvi
(SE753539-168542)
Luossajoki
(SE753543-718887)
Yli Lombolo
(SE753413-168656)
Luossajoki
(SE753388-168678)
Ala Lombolo
(SE753326-168710)
Luossajoki
(SE753312-168796)
Flertalet ytvattenförekomster finns inom eller i anslutning till planområdet, i form av sjöar eller vattendrag, vilka redovisas i delavsnittet ovan. Samtliga omfattas av
miljökvalitetsnormer, med undantag av Luossajokis ena delsträcka som idag utgörs av pumpledningen (SE753543-718887) vilken är en preliminär vattenförekomst.
En av vattenförekomsterna som omfattas av MKN är lokaliserad inom planområdet, sjön Yli Lombolo (SE753413-168656), se Figur 5-6. Yli Lombolo har idag måttlig ekologisk status, dock är de biologiska kvalitetsfaktorerna inte bedömda utan statusen är baserad på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har måttlig status. De särskilda förorenande ämnena har god status, med undantag för uran varav den totala andelen löst uran överskrider årsmedelhalten för god status. Dock ligger biotillgängliga och den förväntade toxiska halten under bedömningsgrunderna (LKAB, 2020). År 2017
genomfördes en undersökning av biologiska parametrar, vilken visade att kiselalger uppvisar god ekologisk status i Yli Lombolo (Enetjärn, 2017). Mätningar av fisktäthet uppvisar måttlig status (Sweco, 2020). Yli Lombolos hydromorfologiska tillstånd baserat på konnektiviteten uppvisar dålig status (DHI, 2017). Mer om områdets ekologiska värden beskrivs i avsnitt 5.2 Naturmiljö.
Den kemiska statusen är god i Yli Lombolo, baserat på halterna av bly, kadmium och nickel i vattenfas.
Figur 5-6 Drönarbild över Yli Lombolo. Källa: LKAB, 2020.
Grundvatten
Flertalet hydrogeologiska undersökningar har utförts i anslutning till Kiirunavaara underjordsgruva (KUJ). Det saknas mätningar runt Yli Lombolo men det finns ett antal grundvattenrör runt Ala Lombolo där huvuddelen av rören närmast sjön har nivåer under sjönivån. Grundvattennivån i Yli Lombolo bedöms kunna vara ännu mer påverkad eftersom sjön ligger helt inom gruvans influensområde (Golder, 2020). Grundvattenförhållandena i
anslutning till gruvan styrs i stor utsträckning styrs gruvans länshållning, och
grundvattennivåerna är betydligt lägre än naturliga nivåer närmast gruvan (Sweco, 2018).
Det finns lokala och regionala deformationssystem i området, och omfattande konduktiva deformationszoner medför en större avsänkning. Detta kan ha en påverkan vad gäller läckage in till gruvan (Sweco, 2018).
I anslutning till gruvan följer grundvattenytans strömningsriktning generellt sett topografin.
Kring gruvan ligger grundvattenytan ytligt runt torvmarker och djupare i högre terräng/på moränmark. Isälvsavlagringar finns bland annat öster om gruvan, där styrs nivåerna i mindre utsträckning av terrängen (Sweco, 2018).
Grundvattenbildningen kan i vissa fall ske direkt i bergets spricksystem som följd av begränsat jorddjup, markdeformationer och uppsprucket berg. Detta sker exempelvis öster om gruvan i anslutning till Luossajokis avrinningsområde (Sweco, 2018).
Avlopp
Inga kommunala ledningar för VA finns inom planområdet.
5.4.2 Konsekvenser
5.4.2.1 Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet innebär att detaljplanen inte genomförs som planerat och att gruvdriften därmed begränsas. I nollalternativet fortsätter markdeformationerna, dock inte i lika hög grad som vid ett genomförande av planförslaget. Till följd av markdeformationerna vid fortsatt gruvverksamhet kommer dagvattensystemet troligtvis fortsätta påverkas.
Grundvattenflödet kommer i allt större utsträckning uppstå i riktning mot gruvan i takt med att deformationsområdet ökar.
Yli Lombolo förväntas efterhand dräneras i och med redan pågående sprickbildning i berget.
En sådan torrläggning innebär olägenheter för verksamheter nedströms som är beroende av vattenföringen i Luossajokisystemet (Golder, 2020). En betydande del av vattenflödet till Yli Lombolo infiltreras i sjöbotten. Därför anses pumpningsinsatserna ineffektiva för det ursprungliga syftet vilket är att förhindra blottning av Ala-Lombolos förorenade sediment och säkerställa flödet nedströms.
Ökade markdeformationer leder till större svårighet att bibehålla vattenspegel i sjön. Det skulle innebära orimligt stora pumpinsatser samt ökat läckage av vatten till gruvan, vilket påfrestar länspumpningen. Länsvattnet i sin tur påverkar recipienten Rakkuri.
Yli Lombolo kommer i både nollalternativ och planalternativ genomgå en omvandling där sjön torrläggs. Vattnet som idag pumpas till Yli Lombolo kommer ledas om via en ledning genom sjön och släppas ut direkt i Ala Lombolo för att på så sätt prioritera en säkerställd vattennivå nedströms Yli Lombolo. Omvandlingen innebär blottning av sjöns sediment vilket kan bidra till att organiskt material bryts ner anaerobt. Detta tillsammans med sedimentens svavelinnehåll kan medföra estetiska problem och framförallt dålig lukt. När markvattnet dräneras kan sättningar eventuellt uppstå (Golder, 2020).
Sammantaget bedöms vattenmiljön i Yli Lombolo inneha måttligt miljövärde.
Nollalternativet bedöms medföra stor negativ förändring på vattenmiljön för Yli Lombolo. I och med säkrat flöde till Ala Lombolo bedöms nollalternativet sammantaget medföra måttliga konsekvenser.
5.4.2.2 Konsekvenser av planförslaget
Planförslaget innebär att området kring Yli Lombolo kommer på sikt hamna inom gruvans verksamhetsområde i och med de förväntade markdeformationerna. Vid instängsling av området kommer strandskyddat område att tas i anspråk. Gruvdriften i Kiruna är
riksintressant och kan anses som ett angeläget allmänt intresse, vilket inte kan tillgodoses utanför området. Därmed anses det finnas särskilda skäl enligt MB 7 kap 18c § punkt 5 som åberopas för strandskyddets upphävande.
Planförslaget medger fortsatt och utökad drift av gruvverksamheten. Planerad framtida gruvbrytning medför fortsatt påverkan genom förändrade avrinningsområden, avsänkta grundvattennivåer och läckage av ytvatten. Detta kommer att förändra vattenbalanserna i vattensystemen.
Vid avslutad och efterbehandlad gruvverksamheten kommer grundvattennivåerna på sikt att återställas (LKAB, 2020).
Planförslaget innebär liksom nollalternativet att Yli Lombolo genomgår en omvandling som innebär torrläggning av sjön (se avsnitt 5.4.3 för åtgärdsförlag).
Sammantaget bedöms vattenmiljön inneha måttligt miljövärde. Ett genomförande av planförslaget bedöms medföra stor negativ förändring på Yli Lombolos vattenmiljö.
Planförslaget bedöms därför sammantaget medföra stora negativa konsekvenser.
5.4.3 Åtgärdsförslag
Förekomst av vattenlevande organismer i Yli Lombolo bör inventeras innan sjön torrläggs.
I syfte att upprätthålla flöden och vattennivåer i Luossajoki och Ala Lombolo behöver pumpning från Norra Luossajärvi ske även fortsättningsvis (LKAB, 2020). Detta hanteras inom ramen för LKAB:s miljötillstånd och egenkontroll.
Både planalternativet och nollalternativet innebär att Yli Lombolo genomgår en omvandling och torrläggs. Åtgärderna utgörs av omledning av vatten samt täckning. Täckningen som kommer ske med bergkross förhindrar olägenheter i form av damning, lukt och eventuell spridning av förorenade sediment. Yli Lombolo kommer genom omvandlingen att bli naturmark som vid höga vattenflöden under året också kommer att fungera som en tillfällig våtmark.
I det fall torrläggning sker innan planerad omvandling har LKAB tagit fram en beredskapsplan som innebär att åtgärder sätts in och på så sätt minimerar negativa konsekvenser på grund av blottlagda sediment. Beredskapsplanen anger förebyggande åtgärder i form av kontinuerlig visuell kontroll av vattennivån samt åtgärder som påbörjas i händelse av torrläggning eller vid uppkommande av sjunkhål (Golder, 2020).
LKAB har tidigare utfört likande åtgärder vid torrläggningen av Norra Luossajärvi.
Åtgärderna kopplat till torrläggning av Yli Lombolo avses utföras under 2022.