Det centrala registret för energideklarationer (Gripen) kan utvecklas vidare för att även användas för OVK.
I energideklarationsregistret ingår redan idag vissa uppgifter om OVK som används för att bedöma energideklarationens kvalitet. Uppgifterna är dock inte tillräckliga för genomförande och tillsyn av OVK.
Uppgifter om OVK i nuvarande energideklarationsregister
I energideklarationsregistret registreras uppgifter om OVK eftersom ventilationens funktion påverkar byggnadens energiprestanda. En dåligt fungerande ventilation kan ge som resultat en låg energianvändning på grund av låga ventilationsflöden, men samtidigt en sämre inomhusmiljö. För att kunna göra en riktig bedömning av byggnadens energiprestanda behövs därför uppgifter om ventilationssystemet är kontrollerat och fungerar som avsett.
De uppgifter som idag registreras i energideklarationsregistret gäl- lande OVK är om det finns krav på ventilationskontroll i byggnaden och vilken typ av ventilationssystem det avser. Typ av ventilationssystem anges som
• FTX = från- och tilluftssystem med värmeväxlare
• FT = från- och tilluftssystem
• F med återvinning = frånluftssystem med återvinning
• F = frånluftssystem
• S = Självdrag
Vidare ska det anges om ventilationskontrollen är helt eller delvis god- känd33 vid tidpunkten för energideklarationen. Om enbart delvis godkänd kontroll ska antalet godkända ventilationssystem i byggnaden anges i procent.
Ovanstående uppgifter är inte tillräckliga för att använda registret för OVK på motsvarande sätt som för en energideklaration. Den del av ener- gideklarationsregistret som behandlar uppgifter om OVK behöver därför utökas.
Energideklarationsregistret är idag inte kopplat till fastighetsregistret vilket är en förutsättning för att registret ska vara ändamålsenligt att bygga ut och omfatta även OVK. På så sätt får man en korrekt
identifikation av byggnaden och kan med automatik överföra även andra relevanta uppgifter från fastighetsregistret.
33
Nationellt register 35
Utformning av ett nationellt register för OVK
Ett register för OVK kan utformas på motsvarande sätt som för energi- deklarationer. D.v.s.att det är funktionskontrollanten som i ett formulär registrerar nödvändiga uppgifter och som resultat erhåller ett protokoll och intyg. Kommunerna får direktåtkomst till registret för sin tillsyn.
Vid införandet av ett alternativt system för kvalitetssäkring som ett likvärdigt alternativ till OVK finns ett behov av registrering av vilka ventilationssystem respektive byggnader som omfattas av det alternativa kvalitetssäkringssystemet. Vid ett alternativt kvalitetssäkringssystem med ackrediterade kontrollorgan, kan behörighet ges för det ackrediterade kontrollorganet att inlämna föreskrivna uppgifter till registret. Behöriga uppgiftslämnare kan vara en särskilt utpekad person inom detta kontroll- organ, t. ex en certifierad sakkunnig expert på skötsel och underhåll av ventilationssystem, på motsvarande sätt som nu sker vid uppgiftsläm- nande i energideklarationsregistret.
Utökade uppgifter i Energideklarationsregistret för OVK
Utöver redan befintliga uppgifter för identifikation av byggnaden m.m., behövs följande uppgifter för att registret ska bli tillämpbart för OVK och kommunernas tillsyn.
• Ventilationssystemets beteckning för exakt identifikation vid even- tuella vitesförelägganden.
• Användningsområde för ventilationssystemet
• Uppgifter för att beräkna energiåtgången för ventilationssystemet (bl.a. installerade eleffekt, luftflöden och driftstider)
• Datum för kontroll
• Utfall av kontrollen
• Datum för nästa kontroll
• Namn på kontrollant
De utökade uppgifter som ska tillföras det nationella registret bör
medföra att övriga uppgifter som finns i ett besiktningsprotokoll för OVK inte behöver lagras och förvaras på annat sätt. Behovet av exakta
uppgifter för att möjliggöra kommunala ingripanden kan komma att medföra att uppgifterna i det nationella registret måste bli omfattande, motsvarande de som ges i dagens besiktningsprotokoll för OVK. I annat fall måste det särskilt regleras vem som ska vara skyldig (t ex byggnads- ägaren) att bevara och för kommunen tillgängliggöra det fullständiga protokollet vid tillsyn. Likaså behöver det då regleras vilken påföljd som anses behövlig för det fall att uppgifterna inte bevaras och tillhandahålls.
Vid utökade uppgifter i det nationella registret för energideklarationer måste det också närmare utredas för vilka ändamål, utöver de som anges i de aktuella regelsystemen, som uppgifterna ska kunna användas, t.ex. för forskning, underlag för bedömningar av politiska förslag till åtgärder i det byggda beståndet, etc. ansvarets omfattning och eventuellt skade-
ståndsansvar måste också utredas närmare. Vid elektroniskt baserat uppgiftssystem (register) behövs också anpassning till bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:105) och frågor om allmän handling enligt Tryckfrihetsförordningen.
I övrigt bör samma förutsättningar gälla som för energideklarations- registret enligt Lag (2006) om energideklaration för byggnader och Förordning (2006:1592) om energideklaration i byggnader.
En utbyggnad av energideklarationsregistret till att också omfatta OVK kräver resurser dels för själva uppbyggnaden, dels för drift och underhåll.
Åtkomst till registret
Direktåtkomst till registret bör medges för den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsen- det, de experter som har till uppgift att utföra OVK och byggnadsägare för sökningar på byggnader som de äger.
Parallella kommunregister
Om det nationella energidekalrationsregistret utvecklas till att även om- fatta även OVK, blir Boverket i så fall den myndighet som ska tillhanda- hålla uppgifter ur registret vid begäran av allmän handling. Det medför ansvar för uppgifter avseende byggnadsägare med mera som tillhanda- hålls kommuner med flera. Som en alternativ lösning, för att undkomma administration och ansvar, är att centralt utveckla och inrätta 290 paral- lella kommunala register. Frågan om huruvida en sådan lösning är möjlig måste utredas närmare.
Register för radon
Miljökvalitetsmål 15 God bebyggd miljö, delmål 7 God inomhusmiljö har tre mål varav två berör radon.
• Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,
• radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft, och att
• radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft. I energideklarationsregistret ingår redan idag vissa uppgifter om radonhalt för att bedöma inomhusmiljöns kvalitet. Dessa uppgifter är, om radonhalten är mätt, resultatet av mätningen (radonhalt, Bq/m3), typ av mätmetod och datum för mätningen. Det bör poängteras att det inte finns krav på att radonmätning ska göras. Uppgifterna får betraktas som frivil- liga och därför bedöms inga ytterligare uppgifter behöva tillföras energi- deklarationsregistret i detta avseende.
Vid ett eventuellt framtida krav på mätning och redovisning av radon- halt, kan energideklarationsregistret utvecklas på motsvarande sätt som beskrivs för OVK.
Register för andra ändamål
Förutom OVK och energideklaration av byggnader finns det ett flertal andra kontroller som en fastighets-/byggnadsägare är ålagd att utföra. Det rör sig t.ex. om kontroll av
• hissar, rulltrappor, motordrivna portar,
Nationellt register 37
• oljetankar, gasapparater, köldbärare,
• kontroll enligt arbetsmiljölagen,
• miljöbesiktning enligt miljöbalkstillsyn,
• starkströmsanläggningar och
• linbanor, liftar.
En samordning av kontrollerna kan öka överskådligheten för ägarna och möjligheten för samhället att följa upp. Boverkets energideklarations- register kan här utgöra ett första steg. Registret kan utökas med olika moduler som avser en speciell deklaration eller kontroll. Boverkets register kan då utvecklas till ett allmänt nationellt byggnadsregister avsett att serva ägares och samhällets behov av enkelhet och uppföljning.
Deklarationer och kontroller ska då, liksom en energideklaration, göras och enkelt uppdateras direkt i registret av behörig person. Registret möjliggör även att ägaren uppmärksammas på när egna kontroller eller tredjeparts kontroller ska utföras. Registret kan då utnyttjas på ett positivt sätt som påminnelse när det är tid för ny kontroll, t.ex. när det gäller återkommande säkerhetskontroll av hissar.
Förutsättningen är dock att Boverkets register kopplas till fastighets- registret, vilket inte fallet är idag. Anledningen är att få en korrekt identi- fikation av byggnaden samt med automatik överföra övriga relevanta och redan befintliga uppgifter från fastighetsregistret.
Konsekvenser av ett nationellt register
De som framför allt skulle beröras av ett nationellt register för OVK är kommunerna, som med ett nationellt register inte behöver driva egna motsvarande register för sin tillsyn. Arbetet med att registrera protokollen skulle också minska till följd av att kontrollanten för in protokollet direkt i databasen. För kontrollanten innebär det ett enhetligt system som fungerar på samma sätt oavsett vilken kommun en byggnad tillhör. Kontrollanten berörs också genom att sättet att rapportera uppgifter från protokollet förändras. Boverket påverkas eftersom Boverket ansvarar för registret. Även de som i framtiden ska utvärdera eller utveckla systemet påverkas genom att det kan finnas tillgång till vissa data. Byggnadsägare berörs genom att uppgifter lagras i ett nationellt register istället för i ett register hos kommunen.
Kostnader
De största kostnadsposterna förknippade med ett nationellt register är utveckling av energideklarationsregistret till att även omfatta OVK, kopplingen till fastighetsregistret och löpande drift och underhåll. Dessa kostnader har uppskattats överslagsmässigt.
Utveckling av Boverkets energideklarationsregister att omfatta även OVK uppskattas till ca 2 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för exempelvis tester, hårdvara och licenser, vilka Boverket uppskattar till ca 1,5 miljoner kronor. De här kostnaderna är alltså engångskostnader förknippade med utvecklingen av registret.34 Därtill kommer kostnaden för att ha en koppling till Lantmäteriets fastighetsregister. Kostnaden för fortlöpande drift och support bedömer Boverket som relativt liten efter- som att motsvarande funktion redan finns för energideklarationsregistret. Men kostnaden är beroende av hur många som begär uppgifter från registret. Därtill kommer kostnader för information och utbildning till både kommuner och kontrollanter.
Ett nationellt register innebär också att en del kostnader väntas minska. Det är framför allt för kommunerna som kostnaderna väntas minska. Det finns ingen samlad bild av hur mycket kommunernas register och arbetet med registrering kostar. Det finns uppgifter om att tidsåt- gången per registrering för vissa kommuner är 8-10 minuter35. Hur stor kostnadsminskningen blir för kommunerna beror förstås på hur stora kostnader de har för administration av OVK-register idag.
För kontrollanter skulle rapporteringen förändras genom att insändan- det av protokollet till kommunen ersätts med att protokollet förs över direkt till databasen.
Nedan visas en översiktlig sammanställning av identifierade konse- kvenser av ett nationellt OVK-register. Kryssen indikerar endast om det handlar om en kostnad eller nytta och tar inte hänsyn till storleken på kostnaden/nyttan. Kryssen kan därmed inte summeras för att ge en sam- lad bedömning av förslaget, utan tabellen ska endast ses som översiktlig sammanställning.
34
Utgångspunkten för de här kostnadsuppskattningarna är att antalet OVK-kontroller uppgår till omkring 50000 per år och att antalet kontrollanter är ca 800-1000. Det verkliga antalet besiktningar är troligtvis betydligt högre. Även antalet kontrollanter är något större än 800-1000.
35
Nationellt register 39
Sammanställning av konsekvenser av införande nationellt register
Nytta Kostnad
Underlätta tillsyn x Mindre kostnad för kommuners
registerhantering
x
Ge underlag för framtida utvärderingar och analyser
x
Kostnad för registerhållning (utveckling, drift etc.)
x
Enhetligt förfarande för kontrollanter oavsett kommun
x
Information och utbildning till användare (kommuner, kontrollanter, kontrollorgan)
41