• No results found

Skäl för tydligare bestämmelser

Som tidigare framhållits ser Boverket skäl att överväga genomgripande förändringar av regelverk om krav på inomhusmiljö och funktionskon- troll av ventilationssystem. Detta bör dock inte avhålla från att redan nu förtydliga vissa bestämmelser i förordningen.

Boverkets erfarenhet av ofta förekommande frågor är att förord- ningens formuleringar ger upphov till många tvetydigheter och vitt skilda tolkningar. Enligt Boverkets mening förekommer inte sällan en regeltil- lämpning i strid med bestämmelserna. Som tidigare påpekats innehåller OVK-förordningen - till skillnad från förordningen (1993:371) om kon- troll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk - ytterst få administrativa regler och det saknas också bemyndigande för Boverket att ge ut närmare administrativa tillämpningsföreskrifter. Informella och ”lokala” regelverk har därför uppstått bland funktions- kontrollanter och tillsynsmyndigheter. För att stävja detta och stärka rättsäkerheten bör det författningsmässiga regelverket förtydligas, främst i detaljer. Boverket har i allmänna råd (2008:2) om funktionskontroll av

ventilationssystem36 försökt klargöra regelverket men förtydligande bör

alltså göras i förordningen.

Förtydliganden i detaljer

6 § Vem ska sända in besiktningsprotokollet till kommunen?

Bestämmelsen 6 § andra stycket uppfattas ofta av funktionskontrollanter och kommunrepresentanter som otydlig avseende vem som ska sända in protokollet37. Vidare anser många kommuner att protokoll inte ska sändas

in förrän allvarligare brister åtgärdats.

7 § Intyget ger ingen ”konsumentupplysning”

Intyg om genomförd besiktning ska utfärdas och anslås på väl synlig plats i byggnaden av dess ägare. Men det anges inte i bestämmelsen att resultatet ska framgå av intyget. Det saknas alltså krav på att det ska framgå om besiktningen föranlett anmärkningar eller ej. Det finns kom- muner som anser att intyg endast får utfärdas om funktionskontrollen inte föranlett anmärkningar (eller bara obetydliga sådana) och därför förbe- håller sig rätten att utfärda dessa intyg, som dessutom avgiftsbeläggs.

Boverket anser också att ett intyg faktiskt ska ge information om överensstämmelse med gällande krav, dvs. de tekniska egenskapskrav som ställdes när ventilationsanordningen installerades. Boverket menar därför att det bör framgå av intyget om funktionskontrollen föranlett anmärkningar eller ej38.

Gradering av brister för enklare och mer riskbaserad tillsyn?

Redan i utredningen om Byggkvalitet för framtiden39 påtalades att

förordningen om funktionskontroll inte är uppbyggd med ett system för godkännande eller underkännande av ventilationssystem. OVK-förord- ningen är alltså inte jämförbar med regelverket om bilbesiktning där begreppen godkännande respektive underkännande är författnings- reglerade. OVK förordningen är heller inte jämförbar med kontrollför- ordningen40 om hissar, m.m. som innehåller bestämmelser om gradering av brister. Sådana bestämmelser finns för att brister i bilar och hissar ska åtgärdas så att de inte plötsligt blir livsfarliga.

Något enkelt sätt att på ett författningsenligt korrekt sätt informera tillsynsmyndigheten om allvarligare funktionsbrister i ventilationssystem – t.ex. att luftflöden helt saknas - via besiktningsprotokollen utan

författningsändring är svårt att se. Men om författningsändring är tänkbar

36

Dessa råd ingår i Boverkets regelsamling för funktionskontroll av ventilationssystem, OVK, utgiven i mars 2008. De nya allmänna råden ersätter råden 1995:4 ändrade 2000:1 och de allmänna råden 2007:1.

37

Detta påtalades redan i SOU 1997:177 Byggkvalitet för framtiden, avsnitt 5.3.3.3 s.214, men någon förordningsändring kom aldrig till stånd.

38

Utredningen SOU 1997:177 Byggkvalitet för framtiden, avsnitt 5.3.3.3 s.214, föreslog också att intyget skulle få en ny roll. Bland annat skulle intyg inte få utfärdas förrän eventuella brister och som inte var av bagatellartad karaktär hade åtgärdats. Men någon förordningsändring kom aldrig till stånd

39

SOU 1997:177 avsnitt 5.3.3.3 s.214

40

Förordning (1999:371) om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk

Förslag till övriga ändringar 43

kan nya bestämmelser om gradering av brister liknande de som finns i hisskontrollförordningen kombinerat med där existerande bestämmelser om att kommunen endast ska tillsändas protokoll som innehåller anmärk-

ningar om allvarliga brister utgöra en reell lättnad i tillsynsbördan för

kommunerna. Detta förutsätter att kommunerna har uppgifter om vilka byggnader och ventilationssystem som ingår i OVK. Kommunens tillsyn kan då inriktas mot de byggnadsägare som uppenbarligen inte uppfyllt kraven om att hålla ventilationsanordningarna i stånd (2 § tredje stycket BVL).

7§ När är besiktningen genomförd? Intervallberäkning?

Ett intyg om genomförd besiktning med angivande av datum för besikt- ningen ska utfärdas. För regeltillämparna framstår det som otydligt när besiktningen ska anses vara genomförd. Tidpunkten har också betydelse för besiktningsintervall.

För regeltillämparna framstår det också som otydligt när nästa besikt- ning ska ske. Många kommuner låter funktionskontrollanten ange näst- kommande tidpunkt i protokollet. Delvis beroende på att kommunerna anser sig sakna kompetens att bedöma hur lång tid ett åtgärdande av påpekade brister kan ta. (Enligt 8 § OVK-förordningen ska brister avhjälpas snarast och enligt 2 § tredje stycket BVL ska ventilations- anordningar hållas i stånd, vilket innebär att systemen ständigt ska fungera, dvs. inte föranleda anmärkningar.) Det intervall till nästa kon- troll som framgår av Boverkets föreskrifter bestäms då av kommunen ofta med hänsyn till när en ”efterbesiktning” (begreppet saknas i författ- ningsbestämmelserna) gjorts efter åtgärdande av brister som visats vid den ”egentliga” funktionskontrollen. Vidare kan det ifrågasättas om så långa åtgärdstider som nu vanligen godtas – inom sex månader – är förenliga med det samtidigt gällande lagkrav på att hålla

ventilationsanordningar i stånd.

Related documents