Regler, arbetsdelning och praktikgemenskap

De tre nedersta begreppen i modellen; regler, arbetsdelning och praktikgemenskap utgör det som är mindre synligt, men som ändå har en påverkan på arbetet.

Alnervik (2013) menar att i förskolans historia har dokumentation använts för att kontrollera det enskilda barnets utveckling, medan idag ligger fokuset på att utveckla verksamheten vilket syns i pedagogernas svar. Utifrån detta kan vi tolka att under 1990-talet skedde ett sorts regelskifte och förskolan fick därmed sin egen läroplan.

Förskolans verksamhet vilar på läroplanen, vilken vi väljer att placera in under begreppet regler, och är förskolans ”heliga skrift”. Nilsson och Alnervik (2015) menar att begreppet regler

omfattar bland annat de värdegrunder och traditioner som styr förskolan. Det finns tydliga krav på hur verksamheten ska bedrivas, hur den ska utformas och att den ska utvärderas för att se till att alla barns behov blir bemötta. Här upplever vi en problematik då det finns tydliga mål som ska strävas efter och det finns tydligt beskrivet vad varje förskollärare ska ansvara för. Dock finns det inte några tydliga riktlinjer för hur utvärderingen av verksamheten ska gå till, bara att

verksamheten systematiskt och kontinuerligt måste dokumenteras (Lpfö 98 rev 2016). Detta betyder att förskollärarna får göra egna tolkningar av innehållet och på så sätt kan det uppstå en viss förvirring då förskollärarna inte riktigt vet hur de ska ta sig an den pedagogiska

dokumentationen. Utifrån intervjusvaren kan vi tolka att den pedagogiska dokumentationen är bra att använda sig av för att se vart pedagoger och barn befinner sig både i förhållande till läroplanens strävansmål men också vart verksamheten befinner sig när det kommer till att uppfylla varje barns enskilda behov. Nilsson och Alnervik (2015) nämner även de normsystem som råder på förskolan inom begreppet regler. Emma berättar i sin intervju att på hennes arbetsplats har rektorsområdet bildat en speciell grupp som har ett extra ansvar för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Detta är ett beslut som har tagits av förskolans ledning. Vi tolkar detta som att det finns lokala regler på förskolorna som ska följas. På Emmas förskola arbetar de aktivt med pedagogisk dokumentation och förskolechefen är engagerad i hur

pedagogerna arbetar med detta på förskolan. Genom detta kan vi tolka att de lokala regler som finns på förskolan är en avgörande roll för hur pedagogerna arbetar med pedagogisk

dokumentation.

Hela arbetslaget, som faller in under begreppet arbetsdelning, har en viktig roll i detta arbetssätt. Nilsson och Alnervik (2015) menar att begreppet arbetsdelning förklarar hur arbetet inom en verksamhet är uppdelat mellan de personer som befinner sig i den. Även om förskollärarna har

huvudansvaret när det gäller många delar av verksamheten betonas även arbetslagets ansvar i läroplanen. Varje pedagogs funktion är att vara en närvarande, medforskande och utmanande pedagog som ställer produktiva frågor till barnen och hela tiden litar på barnens egna styrkor och förmågor. Nilsson och Alnervik (2015) menar att genom att pedagogerna samtalar och inspireras av varandras synsätt fördelas arbetet inom arbetslaget. I våra intervjusvar betonas vikten av att ha med hela arbetslagets reflektioner i dokumentationerna, det som en pedagog tolkar kan tolkas på ett helt annat sätt av någon annan. Det tolkar vi som att alla pedagoger i ett arbetslag har ett gemensamt ansvar gällande pedagogiska dokumentationer, samt att arbetslaget samtalar om de pedagogiska dokumentationerna.

Från våra intervjusvar kan vi göra en tolkning om att det ser olika ut i olika kommuner. Detta tror vi bland annat beror på förskolechefens engagemang i olika frågor. I den här modellen är bland annat förskolechefer en del av praktikgemenskapen. Nilsson och Alnervik (2015) menar att alla som på något sätt är involverad i förskolans verksamhet ingår i praktikgemenskapen, även om de personerna inte fysiskt är på plats på förskolan hela tiden. På en förskola, där förskolechefen är utvecklings- och förändringsbenägen, anser vi att detta syns i verksamheten genom att

pedagogerna till exempel får tillgång till olika tekniska hjälpmedel såsom iPads, projektorer med mera. Detta är verktyg som kan underlätta det dagliga arbetet med pedagogiska dokumentationer. Givetvis spelar den ekonomiska aspekten en viktig roll i detta sammanhang. Nilsson och

Alnervik (2015) menar att även vårdnadshavare kan ingå i praktikgemenskapen. Som nämndes i en av intervjuerna kan den pedagogiska dokumentationen uppfattas som negativ av

vårdnadshavare innan det färdiga resultatet kan visas. Därför anser vi att det kan vara betydelsefullt att föra en dialog med vårdnadshavare och förklarar hur pedagogiska

dokumentationer arbetas med innan ett färdigställt resultat kan visas upp. Utifrån Nilsson och Alnerviks (2015) beskrivning av praktikgemenskapen kan vi göra en tolkning att

vårdnadshavarnas reflektioner kring verksamheten också har en betydelsefull roll för hur pedagogerna utvecklar verksamheten.

7.3 Resultat

Som pedagogerna nämner i intervjuerna så är det genom den pedagogiska dokumentationen som förskollärarna kan se vad som fungerar bra i verksamheten samt vart bristerna finns och hur dessa brister behöver utvecklas. Genom att synliggöra vilka motsättningar som framkommer i

verksamheten menar Nilsson och Alnervik (2015) att om pedagogerna arbetar aktivt med dessa motsättningar som uppstår kan verksamheten utvecklas. Vår tolkning utifrån våra intervjusvar är att förskollärarna har en positiv inställning till att finna brister i verksamheten för att sedan arbeta vidare aktivt med att förbättra dessa i verksamheten.

7.4 Sammanfattning

Slutligen kan vi konstatera att alla begrepp som nämns ovan samspelar med varandra. Skulle ett av dessa begrepp vara bristande sätts modellen ur balans då vi upplever att alla begrepp är beroende av varandra. Men om alla begrepp samspelar med varandra anser vi att man kan få en tydlig bild av hur en välfungerande verksamhet är uppbyggd samt hur den fungerar.