1 § I dessa föreskrifter avses med följande begrepp:
Andra organiska gödselmedel: Organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej stallgödsel, som kan användas som gödselmedel.
Betesmark: Mark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till bete.
Bruka ned: Att gödselmedel blandas in med jord i ett skikt av minst tio cm.
Djurenhet: Begreppet djurenhet har samma betydelse som i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Efterföljande vårsäsong: Efterföljande vårsäsong börjar när förberedelser kan starta inför vårbruket, dock tidigast den 1 januari.
Fasta gödselslag: Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som kan lagras till en höjd av minst 1 meter utan stödvägg.
Flytgödsel: Pumpbar stallgödsel med undantag av ren urin eller urin med inblandning av annan vätska.
Fånggrödor: Växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syfte att minska växtnäringsförluster efter huvudgrödans skörd.
Förfruktseffekt: Den kvävemängd som föregående gröda ställer till efterföljande grödas förfogande.
Lerjord: Jord med ett lerinnehåll som är större än 15 viktprocent av finjorden (< 2 millimeter) i matjordslagret.
Lättillgängligt kväve: Kväve i formen nitrat, ammonium eller urea.
Mulljord: Jord med ett innehåll av organiskt material som är större än 40 viktprocent i matjordslagret.
Myllning: Inblandning av gödsel i marken så att gödsel och jord får god kontakt. Myllningen kan ske med jordbearbetningsredskap, i vilket fall inblandning av gödseln ska ske till ett djup om minst 5 cm, eller med myllningsaggregat.
Nedbrukning: Se bruka ned.
Obevuxen mark: Skördad mark utan etablerad (sådd och uppkommen) insådd, stubbearbetad mark, harvad mark, plöjd mark samt mark som är sådd men där grödan inte har kommit upp.
Operativ tillsynsmyndighet: Myndighet som utövar tillsyn direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Fördelning av ansvar för den operativa tillsynen framgår av förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.
Stallgödsel: Husdjurens träck eller urin med eventuell inblandning av foderrester, strömedel eller annan vätska såsom spillvatten, disk- och tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form.
Stallgödselns långtidseffekt: Den långsiktiga kväveleverans från marken till grödan som en regelbunden stallgödselanvänd-ning ger upphov till.
Stallgödselavtal: Ett avtal som ger en producent av stallgödsel rätt att leverera stallgödsel till en mottagare där gödseln sedan sprids.
Stabilt svämtäcke: Ett täcke på gödselytan som har en skorpliknande yta och står emot normala vind- och regnförhållanden. Täcket ska vara sammanhängande utan fler öppna gödselytor än den eventuella öppna gödselyta som finns invid platsen för påfyllning.
Träda: Åkermark där ingen gröda som är avsedd för skörd, bete eller gröngödsling har etablerats.
Vattendrag: Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.
Växande gröda: En väl etablerad gröda sådd i normal tid och med normal utsädesmängd. Vid höstspridning i växande gröda ska grödan vara avsedd för övervintring och möjlig för skörd. Grödan anses som växande även om tillväxten tillfälligt har upphört på grund av låg temperatur.
Åkermark: Mark som är lämplig att plöja och som kan användas till växtodling eller bete.
23 a § Stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under perioden den 1 december – den 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. (SJVFS 2009:82)
23 b § Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. (SJVFS 2012:41)
23 c § I Blekinge, Skåne och Hallands län ska spridning av flytgödsel i växande gröda ske med någon av följande metoder:
1. bandspridningsteknik eller annan liknande teknik som innebär att gödseln direkt placeras på marken under växttäcket,
2. myllningsaggregat eller annan liknande teknik som innebär att gödseln placeras direkt i marken,
3. teknik som innebär att 1 del gödsel späds ut med minst ½ del vatten före spridningen, eller
4. teknik som innebär att spridningen följs av bevattning med minst 10 millimeter vatten. Bevattning ska påbörjas senast inom fyra timmar och vara avslutad inom tolv timmar efter det att spridningen inleddes. Om det regnar får regnmängden räknas från kravet på minst 10 millimeter vatten. (SJVFS 2012:41)
26 c § Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden den 1 oktober – 31 oktober ska brukas ned inom fyra timmar.
Vilka delar av Blekinge, Skåne och Hallands län som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2012:41)
28 d § Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, i känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt i Stockholms, Södermanlands och Gotlands län under tiden den 1 oktober – 31 oktober ska brukas ned inom 12 timmar.
Vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2 §. (SJVFS 2015:21)
29 § I 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om att en viss andel av åkermarken i vissa områden ska vara höst– eller vinterbevuxen.
30 § Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen är 1. vall,
2. höstoljeväxter, 3. höstsäd,
4. sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter,
5. fleråriga frukt– och bärodlingar, 6. energiskog, och
7. fånggrödor.
Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.
31 § Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls– och oljeväxtodling får räknas som höst– eller vinterbevuxen. (SJVFS 2012:41)
32 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås
1. senast den 5 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och
2. senast den 15 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
33 § För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt–
och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas
1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och
2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.
Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2.
Obearbetad åkermark efter spannmåls– och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS 2009:82)
34 § För att åkermark ska anses som höst– eller vinterbevuxen får
1. tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och
2. tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong.
11 § Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Blekinge, Skåne och Hallands län skall ha minst 60 procent av marken höst- eller vinterbevuxen. För Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län skall motsvarande andel av marken vara minst 50 procent.
Jordbruksverket får meddela närmare föreskrifter om odlingen.
Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen besluta om undantag.
Förordning (1998:915)