I Tabell 6 observeras att bägge interaktionstermer är signifikanta på en nivå av 1% (p-värde mindre än 0,01). Detta innebär att vi finner att valet av redovisningsstandard har en statistiskt säkerställd påverkan på värderelevansen för såväl ett företags redovisade totala tillgångar samt totalt redovisade skulder. Eftersom koefficienterna för bägge interaktionstermer har samma tecken som deras oberoende variabel (TT och TS) innebär det att värderelevansen för de undersökta variablerna ökar för de företag där dummyvariabeln=1. Alltså har både totala skulder och totala tillgångar en högre värderelevans för företag som redovisar enligt K3 jämfört med de som tillämpar IFRS och vi kan acceptera Hypotes 2. Även för Modell 2 kan vi således förkasta Hypotes 3, då vårt resultat implicerar att företag som redovisar enligt K3 upprättar mer värderelevant redovisning än de som följer IFRS. Även för Modell 4 ser vi att förklaringsgraden ökar med vår tillagda dummyvariabel samt interaktionstermer (justerat𝑅2= 0,44) gentemot Modell 2 (justerat 𝑅2= 0,24). Detta innebär att vid addering av tre ytterligare variabler förbättras de oberoende variablernas relation till MV signifikant för Modell 4. Vår anpassade modells
oberoende variabler kan nu förklara variansen av MV till ca 44% jämfört med tidigare 24%, vilket ökar förtroendet för vår modell.
Tabell 6. Resultat för Regression av Modell 4 – Balansmått
(Per aktie) Koeff. T Sign.
Konstant 2,938 32,496 0,000
Totala Tillgångar 0,011 9,558 0,000
Totala Skulder -0,011 -8,340 0,000
Dummy redovisningsstandard (1=K3, 0=IFRS) -2,011 -15,335 0,000 𝐼𝑁𝑇3,𝑗 (Totala Tillgångar * Dummy redovisningsstandard) 0,087 6,395 0,000 𝐼𝑁𝑇4,𝑗 (Totala Skulder * Dummy redovisningsstandard) -0,107 -4,979 0,000
Observationer 696
𝐽𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑅2 0,44
Noter: Regressionsanalys har utförts med den beroende variabeln” Marknadsvärde för eget kapital” samt för de oberoende variablerna ”Totala Tillgångar”, ”Totala Skulder”, Dummy för val av redovisningsstandard, Interaktionsterm 3 (för ”Totala Tillgångar” * Dummy för val av redovisningsstandard) samt Interaktionsterm 4 (för ”Totala Skulder” * Dummy för val av redovisningsstandard) för samtliga företag i populationen. Samtliga värden har innan regressionen utförts deflaterats med respektive företags andel av utestående aktier för perioden. Regressionsanalys har utförts för en sammanslagen population av företag som redovisar via IFRS och K3. Siffrorna ovan representerar värden för variablernas koefficienter, T-kvot samt signifikans på en nivå av 1%. Antalet observationer för regressionen samt justerat 𝐑𝟐 redovisas även i tabellen ovan.
5. Analys
Vi finner i våra första regressioner att tre av våra fyra undersökta variabler är värderelevanta för svenska publika företag. Följaktligen finner vi bevis för att vinst per aktie inte är ett värderelevant mått oberoende av vilken redovisningsstandard som följs av företaget. Detta resultat skiljer sig från tidigare litteratur av El-Diftar och Elkalla (2019) samt Francis och Schipper (1999) där båda studier presenterar positiva och signifikanta värden för variabeln. Även annan litteratur som utgår från Ohlson’s prismodell (1995) presenterar positiva samt signifikanta värden för vinst per aktie (se Ely och Waymire, 1999). Vårt resultat kan däremot liknas till Paananen (2008) studie för Sverige. Författaren finner en icke-signifikant minskning av korrelationerna mellan marknadsvärde för eget kapital per aktie och de två oberoende variablerna (BV och vinst). Som kan ses i Tabell 4 uppnår inte vår variabel ”Vinst” en signifikant påverkan i Modell 1, likt Paananen (2008), dock inte en negativ koefficient. Vårt resultat antyder således att vinst per aktie inte kan ses som en värderelevant variabel. För denna studie kan vi därför inte dra några slutsatser utifrån huruvida valet av redovisningsstandard påverkar värderelevansen för detta ekonomiska mått. Däremot finner vi att resterande tre mått; bokfört värde av eget kapital, totala tillgångar och totala skulder, har en statistiskt säkerställd korrelation med marknadsvärdet av företagets aktier. Detta innebär att vi kan, statistiskt säkerställt, dra slutsatsen att dessa mått är värderelevanta för de undersökta företagen i studien.
Denna undersökning finner, i likhet med Paananen (2008), inte någon signifikant koppling mellan vinst per aktie och aktiepris. Detta kan tolkas som att detta mått inte har samma betydelse för svenska investerare som det har i andra delar av världen. Detta är en något oväntad observation som kan vara ett intressant forskningsområde för framtiden. Resultatet kan bero på att nyckeltal såsom vinst, kan vara lätt att försköna i finansiella rapporter, till att inte ge en helt korrekt bild av företagets faktiska resultat. Om en majoritet av svenska investerare besitter denna kunskap är det rimligt att inte lika mycket vikt läggs på att analysera eller inkludera denna i analyser av företag. Detta kan förklara varför den inte tycks vara relevant eller signifikant i Modell 1 och 3 till att förklara aktiepris. Det är möjligt att andra resultatmått, såsom rörelseresultat före avskrivningar eller kassaflöden, kan vara av större betydelse för svenska investerare vid värderingar av svenska bolag. Resultaten från Modell 3 och 4 indikerar även att poster från balansräkningen värderas högre av svenska investerare. Detta resultat kan liknas till Francis och Schipper (1999) som i sin studie av amerikanska företag finner att variabeln vinst per aktie tycks få en minskad signifikans
under åren som undersöks. Resterande variabler som undersöktes i deras studie upplevde inte samma utveckling (Francis och Schipper, 1999).
Resultatet för Modell 3 och 4 visar på tre statistiskt säkerställda interaktionstermer mellan redovisningsstandard och ekonomiska mått. Dessa mått är desamma som nämnts ovan, alltså bokfört värde för eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Vi kan därför acceptera att valet av redovisningsstandard har en påverkan på hur värderelevanta dessa mått är för svenska publika bolag. Eftersom de största skillnaderna mellan de båda redovisningsstandarderna återfinns i hur redovisningen av balansposter utförs finner vi det även rimligt att det är för dessa poster värderelevansen skiljer sig åt mellan standarderna. Då våra regressioner visar på en högre värderelevans för de undersökta måtten hos företag som redovisar enligt K3 jämfört med IFRS stämmer således inte ett av våra antaganden inför studien. Vi förutspådde ett resultat som indikerar att de undersökta variablerna skulle vara mer värderelevanta för företag som redovisar enligt IFRS. Eftersom K3 är en omarbetning av en förenkling av IFRS finner vi det intressant att denna skulle skapa redovisning av högre kvalitet än den redovisning som upprättas enligt IFRS. Detta synes avråda en övergång till IFRS, likt tidigare studier av Paananen (2008) samt Paananen och Lin (2009) föreslår. För de företag där detta val är frivilligt kan det förekomma andra fördelar med IFRS som förklarar deras val. Exempelvis kan det öka attraktiviteten för utländska investerare då jämförbarheten förbättras med IFRS. En förklaring till varför K3 tycks uppnå en högre värderelevans kan vara att standarden är utvecklad av svenska BFN och därför kan vara bättre anpassad för svenska företag. I motsats till detta är IFRS utvecklad genom samarbeten mellan ett flertal länder där Sverige inte nödvändigtvis har haft en central roll. Vidare studier som bekräftar detta kan vara av intresse.
Ett problem med vår undersökning är det faktum att vår dummyvariabel är signifikant. Detta innebär att det finns signifikanta skillnader i aktiepris mellan företagen som använder de två olika standarderna. Detta innebär att vi inte kan vara lika säkra gällande våra slutsatser kring dummyvariabeln samt dess påverkan på värderelevansen av redovisade mått. Huruvida detta är på grund av att investerare värderar IFRS högre eller om det förekommer en utomstående faktor som påverkar både val av redovisningsstandard och denna skillnad i aktiepris, är inget vi drar några slutsatser om. Det kan dock vara intressant att undersöka huruvida investerare lägger någon vikt på företagets val av redovisningsstandard när de värderar investeringsalternativ. Vår studie talar för att detta kan vara ett faktum. Vidare kan även investerare inom den svenska marknaden ta vårt resultat i beaktning vid analys av svenska företag. Då företag som applicerar IFRS inte verkar
uppnå en lika hög nivå av värderelevans i sina finansiella rapporter som företag som redovisar enligt K3 kan vårt resultat vara ett intressant komplement i företagsanalyser. Man kan använda det som ytterligare en faktor i sin bedömning samt beslut gällande investeringsobjekt på den svenska marknaden.
6. Slutsats
Denna studie har ämnat att undersöka underliggande värderelevans hos svenska företag på den svenska marknaden. Mer konkret har vi undersökt huruvida val av redovisningsstandard för svenska företag påverkar värderelevansen olika. Vi har studerat oberoende variabler, i form av företagens redovisade ekonomiska mått, som grundar sig i en studie av Ohlson (1995) samt hur deras potentiella värderelevans påverkas av valet av redovisningsstandard. Vi har även konstruerat regressionsmodeller som använder sig av en dummyvariabel beroende på om de undersökta företaget applicerar IFRS respektive K3. Utifrån våra resultat kan vi dra slutsatsen att vissa av våra undersökta variabler uppvisar värderelevans för svenska företag. Dessa variabler är bokfört värde av eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Den variabel som inte är värderelevant är vinst per aktie, som också är den enda undersökta variabeln från resultaträkning av redovisningen. Vårt resultat skiljer sig i denna mån från majoriteten av tidigare litteratur. Detta kan ge indikationen att aktörer som investerar i svenska företag baserar sina beslut mer utifrån företagens balansräkningar jämfört med resultaträkningar.
Avslutningsvis finner vi liknande resultat i våra modeller som jämför de två redovisningsstandarder som följs av svenska publika bolag. Vårt resultat visar på en högre värderelevans för tre av våra fyra undersökta variabler hos företag som tillämpar K3 jämfört med de som använder IFRS. Dessa variabler är bokfört värde av eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Vi finner däremot ingen signifikant påverkan av redovisningsstandard på värderelevansen för vinst per aktie. Detta indikerar att denna variabel inte är av samma signifikans för svenska investerare som resterande av våra oberoende variabler.