4.1 Den individuella nivån
5.1 Rekommendation till vidare forskning
Utifrån studiens resonemang som framförts i resultat- och analysavsnittet så vill författarna av denna uppsats påpeka att det behövs åtgärder och kanske även mer fördjupade studier kring hur mäklarföretag kan vidta åtgärder som använder flexibiliteten för att främja
föräldraledighet och att arbeta med att förändra bilden av idealmäklaren som alltid måste vara tillgänglig. Förslagsvis kan det vara intressant att studera hur mäklaryrket kan bli mer
jämställt. Spelar exempelvis mäklarbranschens könskultur någon roll i jämförelsen och i så fall, på vilket sätt? Ett annat exempel för vidare forskning kan vara att undersöka
mäklarföretagens perspektiv på hur de uppfattar ifall organisationskulturen i mäklarbranschen främjar eller skapar hinder för mäklarna. Något studien inte har tagit hänsyn till är ifall icke svenska kulturer vad gäller familjelivet ger ett annat empiriskt resultat än det vi fått ta del av, något som möjligen kan vara en intressant infallsvinkel att studera vidare. Det samma gäller att studera andra städer eller mäklare på landsbygden, för att se om organisationskulturen där kanske skiljer sig från hur den framstod i vår studie. Avslutningsvis vill vi lyfta frågan hur bilden av idealmäklaren kan förändras så att den blir förenlig med ett jämställt föräldraskap.
Referenser
Litteratur
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Allard, K., Haas, L. & Hwang, C. P. (2011). Family-Supportive Organizational Culture and Fathers’ Experiences of Work–family Conflict in Sweden. Gender, Work and Organization. Vol. 18 (No. 2), 142-157. doi: 10.1111/j.1468-0432.2010.00540.x
Apell, D., & Malmqvist, L. (2014). Lönemodellens påverkan på fastighetsmäklarens balans mellan familje- och arbetsliv (Kandidatuppsats). Högskolan i Gävle. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A721749&dswid=-5050
Bekkengen, L. (2002). Man får välja: om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. (1. uppl.) Diss. Karlstad : Univ., 2002. Malmö.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Bygren, M. & Duvander, A-Z (2006). Parents’ Workplace Situation and Fathers’ Parental Leave Use. Journal of Marriage and Family, Vol. 68 (No. 2), 363–372. Hämtad 2020-02-22 från https://www.jstor.org/stable/3838906
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Danielsson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Diskrimineringsombudsmannen. (2019). 5. Föräldraskap och arbete. Hämtad 2020-02-16 från https://www.do.se/framja-och-atgarda/arbetsgivarens-ansvar/foraldrar-arbetslivet/
Fastighetsmäklarinspektionen. (2020). Registrerade fastighetsmäklare: 31 januari 2020. Hämtad 2020-02-16 från
https://fmi.se/media/g4lbxqjk/registrerade-fastighetsm%C3%A4klare-2020-01-31.pdf Försäkringskassan. (2017). Pappor tar ut allt större andel av föräldradagarna – tydlig ökning på tio år. Hämtad 2020-02-16 från
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYqxCsMwDAW_pUNG4ZRu3fIXIUt5xKpr4kh GVhP693Wh03HHhSXMYREcOcGzCkr3-Vz3e4W_huttGsZVxVm88cO4VZWWDx7G2q X9sXOMXCCRpRfUqkYOo7cTSnFqrmZMv6EQDnqqoURDRIIJyD-x5ES6SZZEtYesBAt 1my5fMTkyFw!!/
Haas, L. & Hwang, P. (1995). Company Culture and Men's Usage of Family Leave Benefits in Sweden. Family Relations, Vol. 44 (No. 1), 28-36. doi: 10.2307/584738 Haas, Linda. & Hwang, P. (2007). Gender and Organizational Culture: Correlates of Companies' Responsiveness to Fathers in Sweden. Gender and Society, Vol. 21 (No. 1), 52-79. Hämtad 2020-02-22 från http://www.jstor.org/stable/27640946
Haas, L., Allard, K. & Hwang, P. (2002). The impact of organizational culture on men ́s use of parental leave in Sweden. Community, Work & Family, Vol 5 (No. 3), 319-342. doi: 10.1080/1366880022000041801
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Johansson, T. & Klinth, R. (2010). Nya svenska fäder. Umeå: Borea Bokförlag.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Klinth, R. (2006). The best of both worlds? Fatherhood and gender equality in Swedish paternity leave campaigns, 1976-2006. Fathering, Vol 6 (No. 1), 20-38. doi:
Kotter, J. (1998). Cultures and coalitions. Executive Excellence. Vol 15 (No. 3). 14-15. Hämtad 2020-04-05 från
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/204609274?accountid=12249 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lammi-Taskula, J. (2008). Doing fatherhood: understanding the gendered use of parental leave in Finland. Fathering, Vol 6 (No. 2), 133-148. doi: 10.3149/fth.0602.133
Linneuniversitetet. (2020). Vetenskapliga publikationer. Hämtad 2020-04-15 från https://lnu.se/ub/soka-och-vardera/vetenskapliga-publikationer/
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Mäklarsamfundet. (2019). Fakta & Nyckeltal om fastighetsmäklarbranschen. Hämtad 2020-02-16 från
https://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Media%20Opinion/pdf/Fakta%20%26%2 0Nyckeltal%202019%20-%20la%CC%8Agupplo%CC%88st.pdf
Närvi, J & Salmi, M. (2019) Quite an encumbrance? Work-related obstacles to Finnish fathers’ take-up of parental leave. Community, Work & Family, Vol 22 (No. 1), 23-42, doi: 10.1080/13668803.2018.1487828
Näsman, E. (1996). Faderskapets synlighet i arbetskulturer. Stockholm research reports in demography (No. 99) Hämtad 2020-04-05 från
https://www.suda.su.se/polopoly_fs/1.293840.1472132833!/menu/standard/file/SRRD_99_N %C3%A4sman_Faderskapets%20synlighet%20webb.pdf
Roth, A. (2011). Jämställdhetsboken: från teori till praktik. (3. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik
Schein, E.H. (1988). Organizational Culture. Sloan School of Management. Hämtad 2020-04-03 från
http://dspace.mit.edu/bitstream/handle/1721.1/2224/SWP-2088-24854366.pdf?sequence=1 Schein, E.H. (2004). Organizational culture and leadership. Hämtad 2020-04-03 från
http://www.untag-smd.ac.id/files/Perpustakaan_Digital_2/ORGANIZATIONAL%20CULTU RE%20Organizational%20Culture%20and%20Leadership,%203rd%20Edition.pdf
Seward, R., Yeatts, D., & Amin, I. (2006). Employment leave and fathers’ involvement with children. Men and Masculinities, Vol 8 (No. 4), 405-427. doi: 10.1177/1097184X05277689 Statistiska centralbyrån. (2018). Anställda pappor tar ut mer dagar med föräldrapenning. Hämtad 2020-02-16 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/anstallda-pappor-tar-ut-fler-dagar-med-foraldr apenning/
Statistiska centralbyrån. (u.å.). Ersatta dagar för vård av barn. Antal dagar i tusental efter vård av barn, kön och år. Hämtad 2020-02-16 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/82764
Sundström, M. & Duvander, A. (2002). Gender division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden. European Sociological review, Vol 18 (No. 4), 433-447. doi: 10.1093/esr/18.4.433
Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Tanaka, S., & Waldfogel, J. (2007). Effects of parental leave and work hours on fathers’ involvement with their babies. Community, Work and Family, Vol 10 (No. 4), 409-426. doi: 10.1080/13668800701575069
Tjänstemännens Centralorganisation. (2015). Pappaindex. Hämtad 2020-02-15 från www.tco.se/pappaindex
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-04-15 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlandt, A., Bjarsch, C., Prell, H., Kjellin, D., & Pettersson, A. (2015). APA -
LATHUNDEN : En snabbguide till referensskrivning för Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Hämtad 2020-03-06 frånhttp://hdl.handle.net/2077/40505
Wayne, H. J. & Cordeiro, L. B. (2003). Who Is a Good Organizational Citizen? Social Perception of Male and Female Employees Who Use Family Leave. Sex Roles Vol 49, 233–246. doi: 10.1023/A:1024600323316
Författningar
SFS 1995:584. Föräldraledighetslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet ARM SFS 2003:463. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
1. Hur länge har du arbetat som fastighetsmäklare? 2. Hur många barn har du?
3. Hur gammal/gamla är ditt/dina barn? 4. Hur länge var du ledig med varje barn?
5. Sett till statistik så tar mammor ut största delen av föräldraledigheten. Hur delade du och din partner upp föräldraledigheten? Hur känner du angående uppdelningen?
6. Hur tycker du att din respektives anställning påverkade ditt uttag av pappaledighet? 7. Hur kände du inför att gå på pappaledighet?
8. Vilka faktorer upplever du ha påverkat ditt val av att ta ut pappaledighet? 9. Vad upplevde du för jobbrelaterade förberedelser inför pappaledigheten?
10. Vad för sorts underhåll av dina kundrelationer upplevde du behövdes under tiden du var pappaledig?
11. Hur har du upplevt kombinationen mellan arbetsliv och familjeliv under ditt/dina barns åtta första år?
12. På vilket sätt påverkade konkurrensen i branschen dina tankar inför att ta ut pappaledighet?
13. Anser du att en provisionsbaserad lön påverkar uttaget av föräldraledighet? Varför/Varför inte?
14. Hur stor påverkan tror du goda referenser har för att lättare komma igång efter en pappaledighet?
15. Vad anser du är den smidigaste uppdelningen av pappaledighet? Sammanhängande period eller uppdelad? Varför?
16. Hade du velat ha mer pappaledighet än vad du och din partner kom överens om? Varför/Varför inte?
17. Vad rekommenderar du att fastighetsmäklare som förstagångspappor tänker på inför valet att ta ut pappaledighet?
19. Har du upplevt stöd från din arbetsplats inför din pappaledighet? Isåfall, på vilket sätt?
20. Upplevde du att dina arbetskollegor påverkade dig på ett sätt som gjorde det lättare eller svårare för dig att ta ut din pappaledighet? Isåfall, på vilket sätt?