Vår undersökning visar tydligt att meänkieli behöver mer stöd på varje nivå. Den språkliga mångfalden i norra Sverige är mycket hotad. Språkbytet är framskridet men kan ännu påverkas. Att uppfylla minimikraven i språklagar är inte tillräckligt. Efter en lång period av aktiv assimilation finns det ett behov av konkreta statliga planer att verkligen revitalisera nationella minoritetsspråk.
• Familjer, som kan överföra meänkieli till barn, behöver mer stöd.
Det är väldigt svårt att bryta gamla mönster av språkbruk. Det finns fler av dem som vill överföra språket än dem som är kunniga att göra det eller lyckas med det.
• Utbildningsmodeller som verkligen stöder tvåspråkighet behövs.
Om språket inte kan inläras hemma är det effektivt att lära sig språket i språkbad och i skolan. Det betyder undervisning på daghem och i skolan PÅ meänkieli (lektionerna hålls på meänkieli).
Modersmålsundervisning en timme i veckan är INTE tillräckligt i detta skede av språkbyte.
• Innovativa, konkreta modeller12 för att överföra språket till yngre generationer och människor i arbetsför ålder behöver utvecklas.
Yngre personer med passiva kunskaper i meänkieli behöver stöd, uppmuntring och möjligheter att aktivera sitt språk.
• Modersmålsundervisning är viktigt för alla medlemmar av språkliga minoriteter. Modersmålet är inte bara en fråga om språkkunskaper utan också om identitet och kulturarv. Alla barn, som hör till en minoritet, borde ha möjlighet att delta i undervisning i deras språk.
12 Se Olthuis et al. (2012).
• Talare behöver möjligheter att utveckla sina skriftliga färdigheter i minoritetsspråket och därför borde skriftspråket utvecklas vidare.
Svaga skriftliga kunskaper i språket, på grund av den assimilerande skolpolitiken, påverkar minoritetens möjligheter att använda språket med myndigheter, att använda media på meänkieli och att uttrycka sig på minoritetsspråket.
• Det finns behov för språkpolitik som stöder minoritetsmedlemmar utanför förvaltningsområdet. De har betydligt svagare ställning när det gäller möjligheter att använda språket, vilket återspeglas också i attityder. attityder som assimilationspolitiken har medfört finns delvis fortfarande och flera minoritetsmedlemmar har fortfarande en låg självkänsla och blandade känslor om sitt språk.
• Mer språkprodukter (ett stabilt skriftspråk, läromaterial, litteratur, media, osv.) och personer med kompetens inom meänkieli behövs för att meänkielitalarnas rättigheter uppfylls i praktiken.
• Majoriteten behöver också utbildas om nationella minoriteter.
Majoriteten är inte medveten om de nationella minoriteternas historia, ställning och rättigheter. Därtill behöver myndigheter mer historiskt perspektiv och allmän information om psykologiska, emotionella och konkreta effekter som den hårda assimilationspolitiken har medfört. Därtill behöver de kunskap om hur man kan stöda minoriteten nu.
Referenser
AROLA, LAURA. (under utarbetning) Multilingualism and maintanace of minority languages among young people in Northern Sweden. [Flerspråkighet och bevaring av minoritetsspråk bland unga i norra Sverige.]
Doktorsavhandling under bearbetning. Uleåborgs universitet.
BOYD, SALLY (1985). Language survival: A study of language contact, language shift and language choice in Sweden. Gothenburgh monographs in linguistics 6. Institutionen för lingvistik. Göteborgs universitet.
ELENIUS, LARS (2001). Finsk och svensk: modernisering, nationalism och språkförändring i Tornedalen 1850–1939. Umeå: Kulturgräns norr.
Kulturens frontlinjer.
ELENIUS, LARS (2004). Kyrklig bildningspolitik eller nationalism bakom Finnbygdsanslaget. In P. Lantto & P. Sköld (red.) Befolkning och bosättning i norr: etnicitet, identitet och gränser i historiens sken. Umeå:
Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. 15 p. Skrifter från Centrum för samisk forskning; No. 1. S. 205–219.
ECRLM (2011 (4)) = European Charter for Regional or Minority Languages.
Application of the Charter in Sweden. Fourth monitoring cycle. A Report of the Committee of Experts on the Charter.
GAZZOLA, MICHELE & GRIN, FRANCOIS. (2007). Assessing efficiency and fairness in multilingual communication. AILA Review 20, 87–105.
GRIN, FRANCOIS. (2006). Economic considerations in language policy. In T. Ricento (ed.) An Introduction to Language Policy. Theory and Method. Oxford:
Blackwell Publishing. 77–94.
HELANDER, ELINA (1984). Om trespråkighet – en undersökning av språkvalet hos samerna i Över Soppero. Umeå: Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 67.
HUSS, LEENA (1999). Reversing language shift in the far North: linguistic revitalization in northern Scandinavia and Finland. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Uralica Upsaliensia.
HUSS, LEENA (2006). Uutta kielipolitiikkaa Skandinaviassa: Kenellä on vastuu vähemmistökielten säilyttämisestä? Virittäjä 4/2006. S. 578–589.
JAAKKOLA, MAGDALENA (1969). Kielten erikoistuminen ja sen seuraukset Ruotsin Tornionlaaksossa. Helsingin yliopiston sosiologian laitoksen tutkimuksia.
[Forskningsrapporter från institutionen för socialvetenskap vid Helsingfors universitet.] N:o 137.
JAAKKOLA, MAGDALENA (1973). Språkgränsen. En studie i tvåspråkighetens
LINDGREN, ANNA-‐RIITTA. (1999). Pohjoiskalotin vähemmistökielet. Assimilaatiosta emansipaatioon? In Marja Tuominen, Seija Tuulentie, Veli-‐Pekka Lehtola
& Mervi Autti (red.) Outamaalta tunturiin. Pohjoiset identiteetit ja mentaliteetit osa 1. S. 159–174.
PARKVALL, MIKAEL. (2009). Sveriges språk – vem talar vad och var? Rapporter från Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Institutionen för lingvistik. Institutionen för lingvistik. RAPPLING 1. Stockholms universitet.
Stockholm 2009..
OLTHUIS, MARJA-‐LIISA & KIVELÄ, SUVI & SKUTTNABB-‐KANGAS, TOVE 2012: Revitalising indgenous languages – how to recreate a lost generation. Multilingual Matters.
STRUBELL, MIQUEL. (1996). Language planning and classroom practice in Catalonia.
Journal of Multilingual & Multicultural Development, vol. 17, no. 24. S.
262–275.
http://www.multilingualmatters.net/jmmd/017/0262/jmmd0170262.pdf STRUBELL, MIQUEL. (2001). Minorities and European Language Policies. Minorités
et l'aménagement linguistique. Plurilingua XXII: S. 45–58.
http://www.geocities.com/m_strubell/viena.htm.
SÖDERENA, JONNA (2012): Meänkielen asema yhteiskuntamuutoksessa Pajalan kunnassa – tutkimus kaunisvaaralaisten mielipiteistä. In Tornionlaakso vuosikirja 2012. Tornionlaakson neuvosto – Tornionlaakson maakuntamuseo. 101–155.
UNESCO 2003: Language Vitality and Endangerment. UNESCO Ad Hoc Expert Group on Endangered Languages. International Expert Meeting on UNESCO Programme Safeguarding of Endangered Languages
WINSA, BIRGER (1997). Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne Älv som kulturgräns.
In Winsa, Birger & Korhonen Olavi Språkliga och kulturella gränser i Nordkalotten. Umeå Universitet. S. 5–52.
WINSA, BIRGER (1998). Language Attitudes and Social Identity. Oppression and revival of a minority language in Sweden. Occasional Paper Nr 17.
Canberra: Applied Linguistics Association of Australia. (259 s.)