5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.3 Rekommendationer och framtida forskning
Avslutningsvis framställs de viktigaste tankar och förslag för den vidare
forskningen på desistance, bland kvinnor som har varit intagna i fängelse, utifrån ovan presenterat resultat och diskussion:
1. Mer forskning på kvinnor. Majoriteten av både den empiri och teori som finns inom den tidigare forskningen på desistance är baserat på män. Både den tidigare forskningen och denna uppsats stödjer det faktum att både
skillnader och likheter inom området tycks finns mellan män och kvinnor. Således går det inte att anta att desistanceprocesserna är desamma för könen. Mer forskning på kvinnor bör både innefattas av de utmaningar desistanceprocessen utgörs av, samt de faktorer (både sociala och subjektiva) med störst påverkan på dimensionen. Ökad kunskap om de olika utmaningarna och faktorerna ökar vidare möjligheterna, för
kriminalpolitiken och beslutsfattare inom brottspreventionen, att sätta in lämpliga åtgärder som hjälper kvinnorna mot lyckad desistance. Mer forskning på kvinnor ökar också möjligheterna för utveckandet av mer könsspecifika teorier.
2. Mer kvantitativa studier. Majoriteten av den forskning som hittills finns på kvinnorna är baserad på kvalitativa studier. Dessa är fortfarande av vikt då de genererar mer förklarande data, vilket behövs på området. Däremot får inte vikten av den kvantitativa datan glömmas bort, till exempel vid
retrospektiva studier. Studier med både kvalitativ och kvantitativ data hade varit det bästa att föredra, då de kompletterar varandras brister. Kvantitativ data är oftast också viktigast för kriminalpolitiken och beslutsfattare. 3. Utvecklande av en enhetligt accepterad definition för desistance och
tydlighet kring hur begreppet bör operationaliseras. Detta hade ökat
kvaliteten på studierna inom området, bland annat genom säkrare mått och att samtliga forskare då mäter samma sak. Vidare hade även
REFERENSER
Andersson F, (2013) The female offender: Patterning of antisocial and criminal
behaviour over the life-course. Akademisk avhandling. Malmö: Holmbergs.
Andersson F, Levander S, Svensson R & Torstensson Levander M, (2012) Sex differences in offending trajectories in a Swedish cohort. Criminal Behaviour and
Mental Health, 22, 108-121.
Bachman R, Kerrison E, Paternoster R, O’Connell D & Smith L, (2016) Desistance for a Long-Term Drug-involved Sample of Adult Offenders: The Importance of Identity Transformation. Criminal Justice and Behavior, 43 (2), 164-186.
Berg M T & Cobbina J E, (2016) Cognitive Transformation, Social Ecological Settings, and the Reentry Outcomes of Women Offenders. Crime & Delinquency, 1-25.
Brown M & Ross S, (2010) Mentoring, Social Capital and Desistance: A Study of Women Released from Prison. The Australian and New Zealand Journal of
Criminology, 43 (1), 31-50.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl). Malmö: Liber.
Carlsson C, (2012) Using ‘Turning Points’ to Understand Processes of Change in Offending: Notes from a Swedish Study on Life Courses and Crime. Brit. J.
Criminology, 52, 1-16.
Cobbina J E, (2010) Reintegration Success and Failure: Factors Impacting
Reintegration Among Incarcerated and Formerly Incarcerated Women. Journal of
Offender Rehabilitation, 49 (3), 210-232.
Cobbina J E & Bender K A, (2012) Predicting the Future: Incarcerated Women’s Views of Reentry Success. Journal of Offender Rehabilitation, 51 (5), 275-294.
Collica-Cox K, (2016) Female Offenders, HIV Peer Programs, and Attachment: The Importance of Prison-Based Civilian Staff in Creating Opportunities to Cultivate Prosocial Behaviors. International Journal of Offender Therapy and
Comparative Criminology, 1-27.
Denney A S & Tewksbury R, (2013) How to Write a Literature Review. Journal
of Criminal Justice Education, 24 (2), 218-234.
Farrington D P, (2005) Introduction to Integrated Developmental and Life-Course
Theories off Offending. I: Farrington D P, (Eds) Integrated Developmental and Life-Course Theories off Offending. Advances in Criminological Theory (Volume
14). USA, Transaction Publishers.
Farrington D P, (2007) Advancing knowledge about desistance. Journal of
Forrest W & Hay C, (2011) Life-course Transitions, Self-Control and Desistance From Crime. Criminology & Criminal Justice, 11(5), 487-513.
Friberg F, (2012) Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg, F, (Red) Dags för
uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund:
Studentlitteratur.
Garcia J, (2016) The Importance of the Mentor-Mentee Relationship in Women’s Desistance from Destructive Behaviors. International Journal of Offender
Therapy and Comparative Criminology, 60 (7), 808-827.
Greenhalgh T, (1997) How to read a paper: Papers that summarise other papers (systematic reviews and meta-analyses). BMJ, 315 (7109), 672-675.
Homel R, (2005) Developmental crime prevention. I: Tilley N, (Eds) Handbook of
Crime Prevention and Community Safety. Devon: Willan Publishing.
Kazemian L, (2007) Desistance From Crime: Theoretical, Empirical,
Methodological, and Policy Considerations. Journal of Contemporary Criminal
Justice, 23 (1), 5-27.
Laub J H & Sampson R J, (2003) Shared beginnings, divergent lives: Delinquent
boys to age 70. Cambridge MA: Harvard University Press.
LeBel T P, Burnett R, Maruna S & Bushway S, (2008) The ‘Chicken and Egg’ of Subjective and Social Factors in Desistance from Crime. European Journal of
Criminology, 5 (2), 131-159.
Leverentz A M, (2006) The Love of a Good Man? Romantic Relationships as a Source of Support or Hindrance for Female Ex-Offenders. Journal of Research in
Crime and Delinquency, 43 (4), 459-488.
Leverentz A, (2010) People, Places, and Things: How Female Ex-Prisoners Negotiate Their Neighborhood Context. Journal of Contemporary Ethnography,
39 (6), 646-681.
Maruna S, (2001) Making Good: How ex-convicts reform and reclaim their lives. Washington, D.C.: American Psychological Association.
Michalsen V, (2011) Mothering as a Life Course Transition: Do Women Go Straight for Their Children? Journal of Offender Rehabilitation, 50 (6), 349-366.
Michalsen V, (2013) A Cell of One’s Own? Incarceration and Other Turning Points in Women’s Journeys to Desistance. International Journal of Offender
Therapy and Comparative Criminology, 1-20.
Mah, (u.å.a.). Databaser A-Ö.
http://infosok.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Sok-i-databaser/ Hämtad: 2017-05-02.
Mah, (u.å.b.). Kriminologiguide: Artiklar och databaser. http://libguides.mah.se/c.php?g=196368&p=1290899 Hämtad: 2017-04-18.
Massoglia M & Uggen C, (2007) Subjective Desistance and the Transition to Adulthood. Journal of Contemporary Criminal Justice, 23 (1), 90-103.
Panuccio E A, Christian J, Martinez D J & Sullivan M L, (2012) Social Support, Motivation, and the Process of Juvenile Reentry: An Exploratory Analysis of Desistance. Journal of Offender Rehabilitation, 51 (3), 135-160.
Paternoster R, Bachman R, Kerrison E, O’Connell D & Smith L, (2016) Desistance From Crime and Identity: An Empirical Test With Survival Time.
Criminal Justice and Behavior, 43 (9), 1204-1224.
Piquero A R, Farrington D P & Blumstein A, (2007) Key Issues in Criminal
Career Research. New Analyses of the Cambridge Study in Delinquent Development. Cambridge: Cambridge University Press.
ProQuest, (u.å.) Select databases.
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/databases/advanced?accountid=12249 Hämtad: 2017-04-18.
Rodermond E, Kruttschnitt C, Slotboom A-M & Bijleveld C CJH, (2016) Female desistance: A review of the literature. European Journal of Criminology, 13 (1), 3-28.
Sampson R J & Laub J H, (1993) Crime in the making. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Stone R, Morash M, Goodson M, Smith S & Cobbina J, (2016) Women on Parole, Identity Processes, and Primary Desistance. Feminist Criminology, 1-22.
Vetenskapsrådet, (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Welsh B C, Loeber R, Stevens B R, Stouthammer-Loeber M, Cohen M A & Farrington D P, (2008) Costs of Juvenile Crime in Urban Areas: A Longitudinal Perspective. Youth Violence and Juvenile Justice, 6 (1), 3-27.
Östlundh L, (2012) Informationssökning. I: Friberg F, (Red) Dags för uppsats:
BILAGOR
Bilaga 1. Sökschema