Rekommendationer

Generellt sett har organisationer i dag, jämfört med för 20 år sedan, en högre grad av kvalitetsmognad samtidigt som det finns mer stöd i form av verktyg och expertkunskap på området. Samtidigt kan det konstateras att den fortgående globaliseringen, ökad kundorientering i både privat och offentlig sektor, effektivisering inom offentlig sektor samt ökad konkurrensutsättning av offentliga tjänster innebär att kvalitetsfrågor kommer att vara en central del i olika slag av verksamheter även framöver. Sweco anser därför att det finns behov av ett generellt kvalitetsfrämjande arbete. Det kan finnas ett intresse från både det privata näringslivet och offentlig sektor att stödja en sådan verksamhet.

Intressentföreningens medlemsintäkter är ett exempel på detta och denna finansieringslösning är relativt vanlig i andra länder. En konsekvens av en sådan lösning blir att de aktiviteter som genomförs inriktas mot medlemmarnas behov och i realiteten också blir beroende av intäkter från rådgivning, utbildning och andra konsultliknande verksamheter.

Sweco:s utvärdering visar att det finns en bred uppfattning om att den allmänt främjande rollen i SIQ har varit begränsad på grund av bristande statlig finansiering. Det finns också en stark övertygelse om att denna främjandeuppgift skulle marginaliseras ytterligare om staten drog sig ur samarbetet. Utifrån utvärderingens resultat bedömer Sweco att det finns en närmast total uppslutning för att staten ska engagera sig – inte bara som finansiär utan lika mycket som en garant för oberoende och legitimitet från såväl särintressen som

kommersiella intressen. Sweco:s sammantagna bedömning är därför att staten även i fortsättningen ska vara engagerad i SIQ under vissa förutsättningar.

Sweco har konstaterat att SIQ inte har en fullständig målstruktur, vilket innebär att verksamhetens insatser och resultat blir mycket otydliga i förhållande till det övergripande syftet. En ytterligare konsekvens är att SIQ därmed får en otydlig roll i det kvalitetsfrämjande systemet. Det är därför förklarligt att regeringen har varit tveksam till värdet av SIQ:s verksamhet och inte engagerat sig i stiftelsen i nämnvärd grad. Detta har lett till en ond spiral med oklart mandat, oklart resultat och svagt intresse från regeringens sida. SIQ:s generella påverkan på organisationers kvalitetsarbete har inte varit tillräckligt stor och spridd för att kunna åstadkomma en förändring med tillfredsställande bredd.

Följden av detta är att främjandeverksamheten har blivit alltför begränsad för att vara en statlig angelägenhet. Sweco anser därför att statens engagemang bör upphöra om den nuvarande begränsade omfattningen och oklara rollen fortsätter.

Sweco anser dock att detta inte är rätt väg att gå utan föreslår i stället att SIQ:s verksamhet ska utvecklas i stället för att avvecklas. Detta innebär en tydligare resultatstyrning, en delvis förändrad verksamhetsinriktning, en större spridning av insatserna riktade mot både privat och offentlig sektor och mer resurser jämfört med tidigare. Sweco rekommenderar således följande:

•

Problembilden och mål på olika nivåer bör utformas och göras så tydliga och specifika så att man kan få en klar uppfattning om de resultat man når i verksamheten. Detta förutsätter att man utformar en fullständig målstruktur och dessutom ett uppföljningssystem för att samla in uppgifter som kan användas för att beskriva måluppfyllelse.

•

SIQ:s verksamhet bör bli mer relevant än tidigare genom en delvis annan tyngdpunkt i verksamheten. SIQ bör i större utsträckning arbeta med att förmedla, sprida och samordna ny kunskap om kvalitetsutveckling. I detta ingår att koordinera utvecklings- och forskningsprojekt i samverkan mellan arbetsliv och akademi samt att tillgängliggöra relevant forskning om kvalitet. Det är viktigt att det i detta arbete finns en öppenhet för olika modeller, verktyg och tillvägagångssätt samt att utvärdera och undersöka dessa på ett opartiskt sätt. SIQ bör fortsätta att utbilda examinatorer och erbjuda deltagande i olika typer av utmärkelser. Trenden mot ett minskat deltagande måste dock vändas. Det bör analyseras närmare vad detta beror på. Det kan finnas ett behov av att anpassa utmärkelserna till olika målgrupper. Rådgivnings- och utbildningsverksamheten som bedrivs under konsultliknande förhållanden bör minskas betydligt.

•

Kvalitetsfrämjande åtgärder måste nå ut till flera organisationer i såväl privat som offentlig sektor för att insatserna ska få tillräcklig omfattning som ger effekter på kvaltetsarbetet i Sverige. Det behövs därför en bättre spridning än i dag hos små företag, myndigheter, kommunala och landstingskommunala verksamheter.

Nätverksfunktionen är mycket viktig och bör få en ökad betydelse och genomslag genom att samla olika branscher, aktörer och sektorer. Detta kräver i sin tur att Intressentföreningen får ett mycket större antal medlemmar med en god representativitet från både privat och offentlig sektor.

•

För att klara ovanstående ambitionshöjning för det generella kvalitetsfrämjandet och spridningen av verksamheten till flera organisationer bör ett årligt verksamhetsbidrag på ca 18 miljoner kronor utgå från staten och Intressentföreningen. Detta innebär något

mer än en fördubbling från dagens nivå på åtta miljoner kronor.⁷⁷ Fördelningen av verksamhetsbidraget mellan parterna får avgöras efter en förhandling mellan staten och Intressentföreningen. Som riktlinje för denna förhandling – vilket följer av vad som tidigare anförts – ska dock gälla att statens insats i finansieringen av verksamhetsbidraget ska öka väsentligt jämfört med idag.

•

De ovan föreslagna förändringarna innebär ett större behov av kontroll och insyn i verksamheten för statens räkning. SIQ bör åläggas att årligen inrapportera resultat i förhållande till de resultatmål som sätts upp. Om SIQ inte i nämnvärd utsträckning har lyckats ändra inriktning och omfattning på verksamheten under en treårsperiod bör staten överväga att dra sig ur samarbetet.

•

SIQ bör inför de förhandlingar som förutsätts ske mellan staten och Intressentföreningen utforma en strategi. Denna ska – med utgångspunkt från Sweco:s rekommendationer – klargöra problembilden, verksamhetens mål på olika nivåer, insatser för att nå dessa mål samt hur uppföljningen ska genomföras. Alternativa lokaliseringar av SIQ:s kontor bör också övervägas, bl.a. att förlägga huvudkontor eller filial i Stockholm. Strategin ska förankras hos parterna innan den lämnas över till regeringen.

SIQ:s verksamhet bedrivs i dag i form av en stiftelse. Sweco gör bedömningen att SIQ bör fortsätta att bedrivas i denna verksamhetsform. Ingen av de intervjuade lyfter fram att stiftelseformen innebär ett problem. En stor majoritet anser att det finns en styrka i att staten och privat och offentlig sektor samarbetar för att tillsamman driva kvalitetsutvecklingsarbetet. Detta samarbete kan naturligtvis också ske i ett gemensamt ägt aktiebolag. Ett argument mot aktiebolagsformen är att verksamheten inte ska bedrivas på kommersiella villkor. Dessutom verkar ingen anse att denna verksamhetsform skulle ge några fördelar jämfört med stiftelseformen. Sammantaget talar detta för att det inte finns några motiv att ändra den nuvarande verksamhetsformen.⁷⁸

Sweco anser att SIQ även fortsättningsvis bör inordnas under Tillväxtverket. Denna myndighet ger i dag verksamhetsbidrag till fyra andra stiftelser med företagsfrämjande uppgifter: Nyföretagarcentrum, IFS rådgivningscentrum, SVID och ESBRI⁷⁹. Tillväxtverket har således en vana att hantera bidrag till mindre organisationer inom näringspolitiken. Tillväxtverket arbetar för att bl.a. främja ökad konkurrenskraft och tillväxt. Verket har också en inriktning mot myndigheters och kommuners verksamheter bl.a. inom regelförenklingsarbetet. Det finns således både administrativa och verksamhetsmässiga fördelar att Tillväxtverket även i fortsättningen ansvarar för SIQ.

Sweco:s föreslagna förändring för SIQ med en ökad betoning på utveckling och spridning av kunskap har föranlett att Sweco även har övervägt om stiftelsen bör inordnas under RISE, alternativt Vinnova. En samlad bedömning av RISE som alternativ är att SIQ inte passar in i strukturen beroende på att stiftelsen verkar inom alla sektorer, har en i sammanhanget mycket liten verksamhet och inte är uppdragsdriven. Vinnova stödjer forskning och utveckling inom elva strategiska områden. Detta sker genom utlysning inom

77 Detta innebär i praktiken att det totala verksamhetsbidraget från staten och Intressentföreningen till SIQ under stiftelsens första verksamhetsår uppjusteras något mer än den den generella lönekostnadsutvecklingen för tjänstemän som skett fram till och med 2012 (förrändringen av lönekostnaden har beräknats utifrån uppgifter löneutvecklingen för tjänstemän i www.ekonomifakta.se; denna förändring överensstämmer också med motsvarande utveckling för timlöner enligt nationalräkenskaperna, se www.konj.se).

78 Se bilaga 1 för en mer utförlig redogörelse för olika verksamhetsformer.

79 Entrepreneurship and Small Business Research Institute

ramen för specifika program. Det är möjligt att SIQ kan få medel från Vinnova vid ansökningar som passar programmens syften. Däremot delar Vinnova inte ut verksamhetsbidrag som skulle utgöra SIQ:s basfinansiering. Trots en ny inriktning med mera kontakt med akademin och aktiviteter som främjar kunskapsutveckling kommer stiftelsen även i fortsättningen arbeta med aktiviteter som inte kan hänföras till forskning och utveckling.

Bilagor

Bilaga 1: Vissa frågor rörande stiftelseformen

Inom näringspolitiken förekommer olika former av organisationer för att genomföra statliga insatser: exempelvis förvaltningsmyndigheter som Tillväxtverket och Vinnova, offentliga aktiebolag som ALMI Företagspartner AB och stiftelser som exempelvis Industrifonden. Det är bl.a. statens behov av inflytande och verksamhetens ändamål/syfte som har avgjort valet av verksamhetsform.

Staten har naturligtvis störst kontroll över förvaltningsmyndigheter, eftersom dessa inte är egna juridiska personer utan en del av staten. Myndigheter kan endast förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter i egenskap av att vara en del av staten som rättssubjekt. Deras befogenheter i detta avseende bygger på bemyndiganden i lag eller förordning. Riksdagen anslår medel och regeringen styr verksamheten genom instruktion och regleringsbrev samt tillsättande av myndighetschef.

Stiftelser väljs sällan numer, men förekommer när staten exempelvis vill använda avkastning från statliga bolag till utvecklingsmedel som i Norrlandsfonden eller när staten vill samverka med en intressentförening som i fallet med SIQ. Formen väljs också när en verksamhet inte ska bedrivas i vinstsyfte.

För stora stiftelser som Industrifonden och Norrlandsstiftelsen sker ingen anslagsfinansiering. Verksamheten ska finansieras genom ränteintäkter från utlåningen, avkastningen på investeringar och intäkter från kapitalförvaltningen av det oplacerade fondkapitalet. För mindre stiftelser som Entreprenörskapsforum, som främjar forskning och kunskapsspridning om entreprenörskap och SVID (Svensk stiftelse för Industridesign) som främjar utveckling inom design utgår däremot årliga anslagsmedel.

I stiftelselagen (1994:1220) ges följande definition av en stiftelse: ”En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål”.

Stiftelser är en egen juridisk person, vilket innebär att en stiftelse har egen rättskapacitet och kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. En stiftelse har ingen ägare utan är en självägande förmögenhetsmassa. Stiftelseförordnandet och det ändamål som anges där styr förvaltningen av en stiftelses angelägenheter.

Det grundläggande styrdokumentet för stiftelsernas verksamhet är deras stadgar. I dessa regleras vanligtvis hur stiftelsekapitalet får användas, hur stiftelsens styrelse utses och hur beslut där fattas, hur stiftelsen företräds, hur revision av verksamheten ska genomföras och vad som ska gälla vid upplösning.

Det finns större möjligheter för regeringen att ändra stadgarna i stiftelser som inrättats av staten än vad som är möjligt för andra stiftelser. Regeringen har till exempel möjlighet att ändra föreskrifter om:

•

hur förmögenheten ska vara placerad,

•

hur styrelseledamöter ska utses och entledigas,

•

villkor för arvoden till styrelsen

•

stiftelsens räkenskaper, redovisning och revision.

När det gäller en stiftelses ändamål gäller samma regler för statliga stiftelser som för övriga stiftelser. Föreskrifter som gäller en stiftelses ändamål får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas om det finns synnerliga skäl. Vid en ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål ska så långt som möjligt beaktas vad som kan antas ha varit stiftarens avsikt.

Aktiebolagsformen används vanligtvis av staten när en verksamhet ska bedrivas i kommersiellt syfte. Verksamhet är huvudsakligen efterfrågestyrd och saknar vanligtvis inslag av myndighetsutövning. För flera av dessa bolag gäller att de tidigare varit myndigheter men att den tekniska eller politiska utvecklingen lett till att verksamheten kommit att bli mer och mer kommersiell och att det därför har funnits lämpligt att ombilda myndigheterna till bolag. Aktiebolagslagen innehåller grundläggande regler om bolagets organisation, beslutsformer, ansvarsfördelning, insyn och kontroll.

•

Bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Bolagsordningen är bolagets grundförfattning och anger ramarna för bolaget och dess verksamhet. I bolagsordningens ändamålsparagraf anges syftet med bolagets verksamhet och bolagets verksamhet beskrivs.

•

Ägaren utser styrelseledamöter vid bolagsstämma. Ägaren kan när som helst och med kort varsel kalla till extra bolagsstämma för att ändra sammansättningen i styrelsen.

•

Vid bolagsstämman kan särskilda anvisningar från ägaren, så kallad ägardirektiv, till styrelsen beslutas. Styrelsen är skyldig att följa dessa.

•

Bolagsstämman beslutar om fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar, om resultatdisposition samt om ansvarsfrihet för styrelsens och verkställande direktörens förvalting av bolaget.

Vid en jämförelse mellan statens inflytande över aktiebolag och stiftelser inom det näringspolitiska området finns det skillnader i statens inflytande över verksamheten, men dessa är ändå relativt små. Detta beror på att verksamheten delvis är anslagsfinansierad, gäller ALMI Företagspartner, och att regeringen tillsätter styrelsen, exempelvis i Industrifonden och Norrlandsfonden. Det finns vissa trögheter vid förändringar eller avvecklingar av verksamheter oberoende av verksamhetsform. En tröghet är att ändamålsparagrafen i stiftelsestadgar vanligtvis inte kan ändras. En annan tröghet som finns inom ALMI-koncernen är att moderbolaget är helägt av staten medan dotterföretagen till 49 procent ägs av regionala aktörer. Denna ägarstruktur innebär att förändringar som staten vill genomföra i ALMI-koncernen blir föremål för förhandlingar med regionala aktörer för att förändra gällande avtal.

Sweco gör bedömningen att SIQ bör fortsätta att bedrivas i stiftelseform. Ingen av de intervjuade lyfter fram att stiftelseformen innebär ett problem. En stor majoritet anser att det finns en styrka i att staten och privat och offentlig sektor samarbetar för att tillsamman driva kvalitetsutvecklingsarbetet. Detta samarbete kan naturligtvis också ske i ett gemensamt ägt aktiebolag. Ett argument mot aktiebolagsformen är att verksamheten inte ska bedrivas på kommersiella villkor. Dessutom verkar ingen anse att denna verksamhetsform skulle ge några fördelar jämfört med stiftelseformen. Sammantaget talar detta för att det inte finns några motiv att ändra den nuvarande verksamhetsformen.

Det gemensamma åtagandet i form av staten och Intressentföreningen talar således emot ett införlivande av SIQ:s verksamhet i en myndighet.

Bilaga 2: Kopia av enkät till deltagare på SIQ:s aktiviteter

Hej,

Regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att upphandla och samordna en utvärdering av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), vars

huvudmän är svenska staten samt medlemsorganisationerna i Intressentföreningen Kvalitetsutveckling. Tillväxtanalys har upphandlat Sweco Eurofutures för att genomföra utvärderingen.

Denna enkät skickas till Dig eftersom Du har deltagit i någon eller några av SIQ:s verksamheter de senaste tre åren (2010-2012). Syftet med enkäten, som är ett av underlagen för utvärderingen, är att Du ska få lämna synpunkter på SIQ:s roll att främja kvalitetsutvecklingen i Sverige. Utvärderingen kommer att vara ett underlag för beslut om SIQ:s fortsatta verksamhet. Vi är därför tacksamma om Du besvarar frågorna i enkäten genom att klicka på nedanstående länk.

http://reply.surveygenerator.com/go.aspx?U=[username]

Enkäten tar ca 5-10 minuter att besvara. Dina svar och kommentarer kommer att avidentifieras och anonymiseras, vilket innebär att enkätsvaren inte kan kopplas samman med Dig som person.

Vi ber om att få Ditt svar så snart som möjligt, dock senast 1 mars. Om Du önskar ta del av resultatet av undersökningen kommer detta vara möjligt när Tillväxtanalys avrapporterar sitt uppdrag till Näringsdepartemenet i maj 2013.

Din medverkan är mycket betydelsefull i det fortsatta arbetet.

Tack för Din medverkan!

Peter Sandén, Sweco Eurofutures

Frågor kring undersökningen och hur den ska besvaras riktas till:

Peter Sandén, Sweco eller Stefan Wing, Sweco

E-post: peter.sanden@sweco.se E-post: stefan.wing@sweco.se Tel 08 - 613 08 09 Tel: 08 – 613 08 02

Kontaktperson vid SIQ:

Jerry Karlsson, VD

E-post: jk@siq.se , Tel: 031 – 723 17 06

NU FÖLJER NÅGRA BAKGRUNDSFRÅGOR OM DIG SAMT HUR DU ARBETAR MED KVALITETSUTVECKLING I DIN ORGANISATION:

Kön:

Man Kvinna

Yrke:

I vilken typ av organisation arbetar Du?

Privatägt företag Offentligt ägt bolag Ideell

verksamhet/förening Statlig verksamhet (ej bolag)

Landstingskommunal verksamhet (ej bolag)

Kommunal

verksamhet (ej

bolag)

I vilken utsträckning arbetar Du med kvalitetsfrågor i din organisation?

I mycket liten

utsträckning I ganska liten utsträckning I ganska stor utsträckning I mycket stor utsträckning

Eventuell kommentar:

I vilken egenskap arbetar Du med kvalitetsutvecklingsfrågor i din organisation?

Som

kvalitetsansvarig Som chef

Som projekt-/processledare Annat,

nämligen:

Eventuell kommentar:

NU FÖLJER NÅGRA FRÅGOR OM DE AKTIVITETER SOM DU HAR DELTAGIT I GENOM SIQ

Vilken eller vilka av följande aktiviteter har Du deltagit i de senaste tre åren (2010-2012)?

(Du kan kryssa i ett eller flera alternativ.) Seminarier och nätverksträffar

Konferenser och studieresor Rådgivning eller utbildning (inkl.

examinatorsutbildning)

Utmärkelser (Svensk kvalitet, Bättre Skola, Quality Innovation of the Year eller Diplomering)

Forskning eller utvecklingsprojekt

Annan aktivitet, nämligen:

Vilken sammantagen nytta anser Du att du har haft av följande aktiviteter?

Eventuell kommentar:

Mycket liten nytta

Ganska liten nytta

Ganska stor nytta

Mycket stor nytta Seminarier och

nätverksträffar Konferenser och studieresor Rådgivning eller utbildning (inkl.

examinatorsutbildning) Utmärkelser (Svensk kvalitet, Bättre Skola, Quality Innovation of the Year eller Diplomering) Forskning eller

utvecklingsprojekt

Annan aktivitet

NU FÖLJER NÅGRA FRÅGOR OM KVALITETSUTVECKLINGSARBETET I DIN ORGANISATION

I vilken utsträckning har SIQ:s verksamheter bidragit till att Din organisation har...

Eventuell komment

ar I mycket

liten utsträckni

ng

I ganska liten utsträckni

ng

I ganska stor utsträckni

ng

I mycket stor utsträckni

ng ... fått en ökad

medvetenhet och kunskap om

möjligheterna med ett fördjupat

kvalitetsutvecklingsarb ete?

... ökat prioriteringen av

kvalitetstuvecklingsarb etet?

... konkreta planer på att fördjupa

kvalitetsutvecklingsarb etet?

... genomfört ett konkret

kvalitetsutvecklingssar bete (t.ex. förändrade arbetsprocesser)?

Ange eventuella övriga nyttor av SIQ:s verksamhet:

I vilken utsträckning är följande faktorer viktiga för

102

NU FÖLJER NÅGRA FRÅGOR OM SIQ OCH ORGANISATIONENS ROLL:

I vilken utsträckning anser Du att SIQ bör arbeta med följande aktiviteter

för att främja kvalitetsutveckling?

Skulle någon annan aktör på ett bättre, sämre eller lika bra sätt kunna fylla samma roll som SIQ för att främja kvalitetsutveckling i Sverige?

Bättre än SIQ

Lika bra som SIQ

Sämre än SIQ Kan inte bedöma

Du svarade bättre än SIQ. Vilken aktör skulle det i så fall vara och varför?

Du svarade lika bra som SIQ. Vilken aktör skulle det i så fall vara och varför?

Du svarade sämre än SIQ. Varför är SIQ det bästa alternativet?

Borde SIQ ägna sig åt någon annan typ av aktivitet som de inte gör idag?

I så fall, ange vilka.

ENKÄTEN AVSLUTAS MED NÅGRA FRÅGOR OM STATENS ROLL I SIQ:

Anser Du att staten även fortsättningsvis bör vara engagerad i SIQ?

Ja Nej

Du svarade ja. Varför bör staten vara engagerad i SIQ?

Du svarade nej. Varför bör staten inte vara engagerad i SIQ?

Tack för Din medverkan! Avsluta enkäten genom att klicka på knappen

”Stäng”.

www .til lv axt ana

Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.

Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.

Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och därigenom medverkar vi till:

• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag

• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling

Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och

i regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:

• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik

• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder

• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av

• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av

In document Offentligt stöd till främjandet av kvalitetsutveckling (Page 89-106)