Här ges några rekommendationer till väghållare utifrån den betydelse drift och underhåll har för cyklisters och fotgängares säkerhet.
Cyklister och fotgängare skadade i singel-olyckor bör tas på största allvar. Jämfört med de cyklister och fotgängare som skadas vid kollisio-ner är skadade vid singelolyckor:
➤minst lika många i antal,
➤minst lika allvarliga mätt i andel inlagda på sjukhus (=svårt skadade),
➤nästan lika allvarliga mätt som genomsnittlig vårdkostnad.
Singelolyckorna är dessutom i mycket hög utsträckning att hänföra till väghållarens ansvar, särskilt vad gäller fot gängarolyckor.
Fotgängarnas singelolyckor orsakas framför allt av vinterhalka. Äldre personer drabbas dock också av fallolyckor på barmark, medan sådana olyckor är mycket ovanliga för andra ålderskate-gorier. Fotgängarolyckorna uppvisar dessutom flera tydliga tecken på beteendeanpassning, vilket betyder att förbättrad standard på fotgängar ytor inte automatiskt ger ett minskat antal olyckor. En minskning av olycksantalen kan bara påräknas om standarden är jämn och hög. Sambanden mellan olycks antal och ytkvalitet för cyklister är enklare:
god standard ger färre olyckor.
Med ledning av dessa övergripande resultat vad gäller skaderisker hos fot gängare och cyk-lister i singelolyckor, kan man lämna följande rekommen dationer till väghållarna:
➤Utifrån skadesynpunkt bör en hög och jämn standard för vinterväghållningen prioriteras högre för cyklister och fotgängare än för bilister
➤Satsa i första hand på att förbättra vinterväg-hållningen för fotgängarna, i andra hand på förbättrad ytstandard vid barmark.
➤Ytstandarden vid barmark bör främst inriktas mot jämn standard för fotgängarna, men hög genomsnittlig standard för cyklisterna.
➤Prioritera barmarksunderhåll framför allt inom områden där många äldre fotgäng are rör sig.
➤Fler uppvärmda ytor för fotgängare.
➤Fokusera inte underhållet för mycket på platt-beläggningar och centrumområden. De flesta singelolyckor bland gående inträffar på asfalt, i perifera delar av tätorterna.
➤Bättre vinterväghållning för (anges i prioritets-ordning):
• äldre fotgängare
• vuxna fotgängare
• äldre cyklister
• vuxna cyklister
➤Sand/grus bör bli liggande så kort tid som möj-ligt vid barmarksförhållanden – framför allt i backar och kurvor inom cykelvägnätet.
Gropar och grus kan orsaka cykelolyckor.
47
aTT TäNKa På:
➤Standarden på gcm-vägar bör med jämna mel-lanrum kontrolleras till fots eller per cykel och inte bara från bilfönstret.
➤Vinterväghållningen är ofta dimensionerande med en fri bredd på 2,5 meter och en fri höjd på 2,7 meter.
➤För att beläggningen ska ha en bra åldrings-resistens bör den ha relativt liten stenstorlek, högst 8 millimeter, samt vara homogen, tät, bindemedelsrik och välpackad.
➤Jämnhet bör prioriteras – främst för använ-darna – men även för att väghållarna ska kunna ha en effektiv snöröjning.
➤Beläggningsunderhåll kan inte vänta för länge, då riskeras en nedbrytning av vägkroppen som kan medföra en kostnad 4–5 gånger högre än om underhållet utförts tidigare.
➤En gcm-väg bör sopas mer frekvent än en bilväg, eftersom bilvägen ”automatiskt” rensas från skräp till följd av motortrafikens tyngd och hastighet.
➤Snödjupet bör inte överstiga 3 centimeter vilket är en ungefärlig gräns för vad som är hanterbart för en cyklist, lite beroende på
snöns konsistens. Vid 5 centimeter snö på cykelbanan väljer varannan cyklist att istället cykla på den plogade körbanan som gick paral-lellt med cykelbanan.
➤Som halkbekämpningsmedel används lämpligen kubiskt stenkross i intervallet 2–6 millimeter. Det kubiska materialet blir dyrare men det sparar in på punkteringar och såriga hundtassar.
➤Gc-trafikanter förflyttar sig ofta fram till kol-lektivtrafiken, det är därför särskilt viktigt att hållplatser och anslutande vägar är väl snö-röjda och halkbekämpade.
➤Bra och genomtänkta krav räcker inte, oavsett regiform för drift och underhåll. Regelbundna och dokumenterade kontroller bör utföras av både beställare och utförare (egenkontroll).
Avvikelser bör noteras och leda till förbättrade rutiner.
➤Gc-trafikanterna är en ovärderlig tillgång i att säkerställa en god kvalitet för både vinterväg-hållning och barmarksunderhåll. Genom att hantera klagomål och felanmälningar från all-mänheten snabbt och systematiskt kan en hög standard säkerställas med relativt enkla medel.
Underhållsbehovet skiftar med årstid.
48 Vägarbeten
Avstängningar vid gatuarbeten är ofta nödvän-diga, men med rätt planering så kan de mest avståndskänsliga trafikanterna kompenseras med alternativa passager. I detta avsnitt redovi-sas några saker man bör tänka på när gatuarbe-ten planeras och genomförs.
PlaNerING av avSTäNGNINGar
Vägarbeten och tillfällig användning av allmän plats för uteserveringar, byggarbeten eller lik-nande kan i flera fall påverka gående och cyklisters möjligheter att ta sig fram längs de stråk som nor-malt används. Både gående och cyklister är käns-liga för avstånd, detta gör att det är extra viktigt att beakta möjligheterna till korta omledningsvägar då gående och cyklisters färdväg måste stängas av.
Även om det är tvunget att stänga av gatan för biltrafik är det bra om det går att hålla passager öppna för gående och cyklister. I flera fall går det att anlägga tillfälliga gångbroar, lägga ut durk-plåt över gräsytor eller stängsla av en provisorisk passage på annan del av gaturummet (parkering, del av körbana) under tiden arbetena utförs. För entreprenören är det oftast lättare att inte ha någon trafik alls i närheten av arbetet, men ställs kravet att gc-trafik ska ges möjlighet att passera arbetsområdet, brukar detta ändå gå att lösa på ett bra sätt. Att kunna iordningsställa det med god kvalitet är en grundförutsättning.
Eftersom både gående och cyklister är av ståndskänsliga innebär en totalavstängning att flera personer kommer att försöka ta sig förbi
plat-sen på helt inofficiella vägar som många gånger kan bli betydligt farligare än de planerade. I de fall det ändå inte är möjligt att erbjuda gående och cyklister passagemöjlighet förbi arbetsområdet, är det viktigt att göra omledningen så attraktiv som möjlig. Avstängningen bör förvarnas i god tid innan man som gående eller cyklist kommer fram till platsen så att det finns möjlighet att välja en annan väg som under omständigheterna blir så kort som möjlig. Görs avstängningen på större gång- eller cykelstråk finns det anledning att komplettera vägvisningsskyltning med tillfälliga omledningsskyltar för rekommenderade gång- och cykelstråk.
Det finns alldeles för många exempel där omledningsvägar har lagts med för grovt grus både för gående och för cyklister. Båda trafikantgrup-perna är beroende av jämnt underlag, inte minst personer med funktionsnedsättningar.
På kartan från Linköping på motstående sida redovisas hur staden använt sig av trafikomlägg-ningsskyltning i samband med ett vägarbete på en gc-bro. Förutom att informera på plats annon-serade man också om att arbetena skulle genom-föras. Arbetet genomfördes under den årstid då minst antal cyklister berördes.
Förutom den direkta informationen genom skyltning på platsen bör kommunen ha informa-tionskanaler via media som kan ge allmän infor-mation om avstängningar och begränsad fram-komlighet. För personer med synnedsättning som har svårigheter att uppfatta skyltning på plats och har extra svårt att passera platser med tillfälliga hinder, är möjligheten till information innan man planerar sin promenad till stor hjälp.
Tydlig information om vad som är på gång.
49
Omledning vid ombyggnad av gc-bro i Linköping.
uTFormNINGSdeTaljer vId avSTäNGNING För att få en fungerande avstängning finns det en rad detaljer som bör tas hänsyn till. Först och främst är det viktigt att ha avstängningsutrustning som tydligt hindrar gående och cyklister att gå in i arbetsområdet. Avstängningar med tvärslår på cirka 10–35 centimeter och 100 centimeters höjd rekommenderas.
Enklare avstängningar med så kallade ”flagg-spel” är svåra att uppfatta nattetid, likaså riskerar personer med synnedsättning att inte känna snö-ret förrän man kommit långt in i arbetsområdet.
Den tillfälliga gångbanan bör vara minst 1,3 meter bred. Är provisoriet även för cyklar bör 1,8 meter eftersträvas. Utgör breddmåtten ett avgö-rande hinder för att kunna skapa en gen tillfällig väg är det givetvis bättre att minska bredden 10–20 centimeter än att avstå från den gena passagen.
För cyklister och personer med barnvagnar, rullstol och rollator är det viktigt att den passage som erbjuds är utformad så att det är möjligt att ta sig fram. Leds den tillfälliga passagen förbi en trottoarkant eller liknande så bör det anordnas tillfälliga ramper (max 8 procent lutning) förbi hindren.
En välfungerande gångbro över ett gatu-arbete i Karlskrona.
50
aTT TäNKa På:➤Gående och cyklister är känsliga för avstånd, detta gör att det är extra viktigt att beakta möjligheterna till korta omledningsvägar då gående och cyklisters färdväg måste stängas av.
➤Det är en grundförutsättning att entreprenö-rer iordningsställer omledningsvägar med god kvalitet för gcm-trafik vid avstängningar och vägarbeten.
I flera fall stängs trottoarer av och de som ska pas-sera hänvisas till andra gångbanan via en skylt.
Många gånger görs den här typen av avstängning alltför lättvindigt, med minskad tillgänglighet till målpunkter i närområdet och upplevda omvä-gar som följd. För att denna typ av omledning ska fungera krävs det att avstängningen skyltas på ett sådant sätt att alla grupper kan passera över vägen på ett säkert sätt. Det räcker inte att sätta upp skylten halvvägs in på kvarteret och förvänta sig att alla ska kunna ta sig över till andra gångbanan
förbi trottoarkanter och en trafikerad väg. Förslag på avstängning vid arbete på gångbana. Observe-ra behovet platsen och att gångbanans bredd i möjligaste mån bibehålls förbi arbetsplatsen.
Exempel på en enkel provisorisk avfasning.
51
Detta kapitel behandlar principlösningar för gcm-trafikanter på sträckor. Först ges en övergripande beskrivning av var de olika prin-ciplösningarna är lämpliga. Därefter redovisas varje principlösning mera ingående med text och illustrationer.