I kapitel 3 Tidigare forskning beskrivs hur Shannon (2009) hävdade att rektorn har ett stort ansvar när det gäller skolbiblioteket och den grund de väljer att lägga. Genom att uppmuntra lärare att samarbeta med skolbibliotekarien och överse resursfördelningen till skolbiblioteket.
Till viss del överensstämmer detta med vad våra respondenter har svarat. Samtliga respondenter uppgav att deras rektor är ett stöd för dem, men hur mycket stöd som ges varierar mellan respondenterna. Också rektorns involverande i skolbiblioteken varierar kraftigt, allt ifrån att en respondenten upplever att rektorn har utvecklat skolbiblioteket tillsammans med dem, till att några respondenter känner att rektorn inte är införstådd i vad skolbiblioteket gör.
En av respondenterna, Rune, berättade om oron han känner över att potentiellt få bibliotekariechefen som chef istället för rektorn, då han inte vet vilka förändringar detta innebär för honom eller skolbiblioteket han jobbar på. Hansson et.al (2018) beskrev att skolbibliotek ligger i en politisk gråzon mellan utbildningspolitik och kulturpolitik, om en bibliotekariechef som chef därför skulle påverka skolbibliotekspersonal som Rune vet vi inte idag.
8.2. Bemannad personal
Som tidigare påpekats saknar alla våra respondenter examen i BoI. Detta betyder att de i olika grader stiger in i en helt ny arbetsroll, där vissa av dem helt saknar förkunskap. Något som har framkommit tydligt i resultat var avsaknaden av tillräcklig introduktion för nyanställda.
Endast en av respondenterna fick över en veckas introduktion, då hon fick gå bredvid tidigare anställd i två veckor. De fyra återstående respondenterna beskrev situationer som till
exempel: sjukskrivning av tidigare anställda så introduktion nedkortad, knappt en timmes introduktion, ingen introduktion alls då skolan inte haft ett bemannat skolbibliotek innan, eller två dagars introduktion. Även om respondenterna beskriver att deras tidigare
arbetserfarenheter har varit till stor hjälp så anser vi skribenter att en introduktion skulle hjälpa dem till en bättre övergång på den nya arbetsplatsen. Vilket i sin tur hjälper både elever och lärare, då de kan vända sig till en mer förberedd nyanställd på skolbiblioteket.
Centerwall (2019) menade att en viktig del av att träda in i rollen som skolbibliotekspersonal är att övertyga sig själv om sin roll och en mer ingående introduktion skulle vara till stor hjälp i det.
Ett annat problem som har framkommit under intervjuerna är bristen på 100% anställningen på skolbiblioteken. Av våra respondenter så framför bara en av dem att de jobbar 100% på skolbiblioteket. Resterande har minst en arbetsuppgift som utförs utanför skolbibliotekets gränser. Rune har 100% tjänst på skolbiblioteket, men kan planera sin egna tid och jobbar därför med elevens val också. Eva har bara 30% i skolbiblioteket och de återstående två har runt 50% i skolbiblioteket. Vid sidan av så jobbar respondenterna som musiklärare,
skoladministratör och vikarieanskaffare. Centerwall (2019) förklarade att det är svårt för en skolbibliotekarie att hitta sin plats på skolan då de varken tillhör eller ej tillhör lärarna. Tre av våra respondenter kan infinna sig i lärarroller när de inte är i skolbiblioteket, vilket gör att de automatisk redan har tagit en ståndpunkt om var de står. Detta blir också något som
diskuteras vidare i 8.2.1.
Vidare så togs också frågan upp angående deras arbetstitel, det här utifrån deras avsaknad av en examen inom BoI. Frågan handlade även om hur de reflekterar på sin titel och vad
eleverna kallar dem. Två av de fem respondanterna, Cornelia och Eva, tar ett stort avstånd från titeln skolbibliotekarie samt bibliotekarie, Eva väljer också att vidarebefordra frågor till utbildade bibliotekarier när hon känner att elevernas frågor är bättre lämpade för dem. Hilda, Carin och Rune kallas för sina namn eller bibliotekarie av eleverna, men Carin och Rune var snabba att peka ut att deras yrkestitel inte är skolbibliotekarie.
8.2.1. Icke betygsättande
Rollen som skolbibliotekspersonal ska infinna sig i som skolbibliotekarie är mångsidig enligt Gustafsson (2015). Hon menade att en skolbibliotekarie får infinna sig i roller, till exempel socialarbetare och informationskälla, samt hjälpa både lärare och elever med allt möjligt. I våra resultat framgår också detta tydligt. Respondenterna förklarade svårigheterna med dessa olika roller, från att behöva agera ordningsvakt så att inte elever klättrar på hyllor till att försöka vara där för eleverna när de är ledsna. Respondenten Cornelia ansåg att en av svårigheterna och möjligheterna för all bemannad personal är att de har en chans att stötta eleverna på ett sätt som lärare och skolsköterskor har svårt att göra. Cornelia poängterade vikten av att hon som skolbibliotekspersonal på skolbiblioteket är en vuxen som varken sätter betyg på eleverna eller dokumenterar det som eleven berättar. Centerwall (2019) framhäver också vikten av rollen för skolbibliotekarier som icke betygsättande vuxen, att detta är en ytterst viktig del i yrket.
Som tidigare diskuterats i 8.2. så kan tre av våra respondenter hittas i lärarsammanhang, vilket kan göra det svårt för eleverna att se dem som icke betygsättande. Centerwall menade att detta är en viktig del i yrket, men även om två av dessa tre inte är betygsättare så ser eleverna dem oundvikligen som lärare om de undervisar.
8.2.2. Samarbeta med lärare
Alla respondenter har någon form av samarbete med lärare och anser att det är en viktig del i deras arbete, då de får tillgång till klassrumstid via lärarna. Två av respondenterna har uttryckt viljan att kunna utöka samarbetet med fler lärare och över fler ämnen. En av dessa två respondenter, Eva, tror att hon har stor fördel i och med att hon gjorde övergången från lärare till skolbibliotekspersonal på skolan. Eftersom att övergången gjordes på samma skola ansåg Eva att hon redan har en plats i arbetslaget, till skillnad från om hon hade varit ny och behövt hitta sin plats. Samarbetet mellan bemannad personal och lärare är något både Gustafsson (2015) och Centerwall (2019) ansågs vara betydelsefullt för skolbibliotek eftersom det öppnar dörrar till klassrum. Gustafsson (2015) fortsatte med att berätta att ett samarbete med en lärare kan leda till samarbeten med flera lärare genom att den bemannade personalen visar prov på sin kompetens och enligt Centerwall (2019) kan få ett erkännande från lärarna.
De återstående tre respondenterna har inte möjlighet att ta på sig mer än de redan har. Alla tre beskrev en avsaknad av tid för att kunna utvidga sina samarbeten, de väljer därför att
prioritera på sina egna styrkor och där de får ta plats. Carin jobbar därför med några av sjundeklassare svensklärare och Rune gör boklådor, bokprat och jobbar med läshastighet och ordförråd för de som är i behov. Hilda jobbar med SO lärarna och svenska lärarna, håller lektioner i källkritik och informationssökning, samt läser i grupp med elever som har svårt att läsa. Hon har uttryckt att hon skulle vilja göra mer, men att risken finns att hon skulle
drunkna under arbetsbördan. Vi, skribenter, anser att utifrån den information vi har samlat in finns ett behov av fler än en bemannad personal på varje enskilt bibliotek för att allt arbete skulle gå att genomföras. Ewbanks (2011) påpekade i sin studie att tidsbristen för
skolbibliotekarier är ett stort problem.
8.2.3. Kontaktnät
Kontaktnät var något som tre av respondenterna, Hilda, Rune och Cornelia, uttryckte att de drar nytta av. Rune och Hilda tar del av redan skapade nätverk som innehåller bemannad personal från deras respektive kommuner, medan Cornelia skapade sitt eget nätverk som bara består av biblioteksassistenter i sin kommun. Alla dessa tre möter sina respektive kontaktnät varje, till var tredje, månad. Hilda förklarade att hennes kontaktnät i kommunen håller nära kontakt via mail, men att hon också använder en maillista för skolbibliotekarier i hela Sverige där man kan läsa diskussionstrådar eller diskutera relevanta saker. Rune berättade mer av sitt kontaktnät, att det består av personal både på skolbibliotek, integrerade folk- och
skolbibliotek, samt att folkbiblioteket ibland deltar. Han uttryckte att informationsutbytet mellan dessa kollegor är givande. Två gånger per termin brukar han närvara på en
De två återstående respondanterna, Carin och Eva, beskrev två kontaktnät som inte fungerar lika bra. Carins träffar sitt huvudbibliotek upp till två gånger per termin och de andra
skolbibliotekarierna i hennes kommun möts två gånger med. Eva däremot skildrade ett kontaktnät som varken ger stöd eller har det utbytet av information som skolbibliotekarierna i hennes kommun skulle behöva.
Monagle & Finnegan (2018) beskrev i sin studie hur social media används som kontaktnät, men det går att plocka ut vissa faktorer därifrån som skulle kunna beskriva ett fungerande kontaktnät. Dess syfte är att minska kunskapsgapet mellan nya och erfarna bibliotekarier, att minska isoleringen, samt att främja och stödja bibliotekariers karriär. De hade i sin studie sett att bland nya bibliotekarier så fanns det ett högt antal användare av dessa kontaktnät på social media. I vår studie så berättade fyra utav fem respondenter att de antingen har ett bra
fungerande nätverk, eller att de skulle vilja ha ett. Detta på grund av de faktorerna som Monagle & Finnegan (2018) beskrev att nätverk på social media har; ett givande
informationsutbyte, en minskad känsla av isolering och hjälp att utveckla sin kompetens i sitt arbete på skolbibliotek.
9. Slutreflektion
Syftet i studien är att samla kunskap om hur skolbibliotekspersonalen ser på sin yrkesroll och deras funktion i skolan. Frågeställningarna är hur de ser på sin kompetens, samt vilka
utmaningar och möjligheter som kommer till uttryck. I detta kapitel går vi igenom svaren till dessa delar, samt relaterar resultatet till problemformuleringen; att bristen på bibliotekarier medför att alla skolbibliotek inte kan bemannas av bibliotekarier.