5.2.1 Personalens roll som vuxna
Gemensamt för fritidsledarnas utsagor är att de upplever det som viktigt med trygga vuxna att vända sig till som de kan känna ett förtroende för. Relationen ska präglas av en ömsesidighet där båda parter visar den andre respekt. Ungdomarna ska kunna tala med fritidsledarna om saker som de kanske inte vill tala om med sina vänner eller föräldrar. Varje fritidsledare har
sitt eget arbetssätt när det kommer till att skapa relationer men alla har olika sätt med olika ungdomar. Det har beskrivits att fritidsgården ska vara en plats skild från skolverksamheten som inte präglas av regler och krav på samma sätt. Fritidsledarna beskrev också att de har nära relationer till de flesta, alla i arbetslaget har oftast en relation till någon ungdom. Det var en intervjuperson som ansåg det vara olämpligt och oprofessionellt att ha för nära relationer och bli ungdomarnas vän.
Fritidsledarna beskrev även att de ibland går utanför sina arbetsuppgifter för att stötta ungdomarna i olika angelägenheter. Den underliggande tanken är att ständigt värna om relationerna till ungdomarna.
Det kan vara att man ena dagen är på jobbet, andra dagen vill ungdomen att man ska vara nere på någon rättegång, som stöd. IP4
/.../ Det handlar om att skapa en stämning i huset där de känner sig trygga /…/ Det är en del som säger
”vi hade inte suttit här om du inte hade funnits” så tänker man ”vad fan har vi gjort? Vi har ju inte gjort någon såhär jättegrej men vi fanns där i alla lägen, det tror jag gör skillnad. För att det kan vara tufft hemma, i skolan, i samhället, utanför huset men här ska dom må bra. IP2
Intervjupersonerna beskrev att de i vissa fall gör orosanmälningar till socialtjänsten om de uppmärksammar något oroväckande. Fritidspersonalen beskrev också att deras relationer med ungdomarna inte ska påverka deras anmälningsskyldighet. Vid orosanmälan berättar de först för ungdomen i fråga och dennes familj för att inte gå bakom ryggen på dem.
Intervjupersonerna såg det som viktigt att våga vara vuxen och professionell i dessa fall. En intervjuperson har erfarenhet av att det finns fritidsledare som värnar om relationen de har med ungdomen och kan därför åsidosätta anmälningsplikten för att inte äventyra relationen.
Intervjupersonen betonade hur viktigt det är att följa Socialtjänstlagen och samtidigt våga vara tydlig med det inför ungdomarna.
/.../ En ungdom kanske berättar något som jag måste gå vidare med därför att den är utsatt för fara på något sätt. Så kanske jag måste säga att jag måste göra en anmälan på det här, att inte bara vara kompis utan att vara vuxen och tjänsteman. IP2
Det framkom även att fritidsledarna upplevt att ungdomar blivit ledsna och arga över att fritidsledarna gått vidare och orosanmält något ungdomen berättat i förtroende, men oftast har
ungdomarna kommit över det. Det beskrevs att ungdomar många gånger har kommit tillbaka till verksamheten och var tacksamma över den orosanmälan som gjorts, relationerna har således funnits kvar.
5.2.2 Resurser
När intervjupersonerna beskrev hur de kunde förmedla resurser till ungdomarna, berättade de att samverkan och därigenom kontakter med olika myndigheter och samhällsarenor präglar en stor del av arbetet. Detta blir i sin tur fördelaktigt för ungdomarna genom att de via fritidsledarna får möjlighet till insyn i olika verksamheter och yrken. Ungdomarna erbjuds bland annat professionell hjälp med CV-skrivning och jobbsökande vilket i vissa fall lett till att ungdomarna fått jobb inom olika yrken. Fritidsledarna har på så sätt fungerat som en länk till arbetslivet.
/.../ Han pratade om att “jag kommer aldrig bli polis för jag har varit kriminell”. Vi ringde till antagningsnämnden inom polisen och frågade. Sen visade det sig att det fanns möjligheter och… det var då vi öppnade dörrar för honom. Och därefter så sökte han. IP4
Samtliga fritidsledare har uttryckt att de haft samarbeten med andra aktörer och verksamheterna har därigenom haft besök av olika personer inom olika yrkespositioner.
Exempelvis har de haft besök av advokater, brandkår och polis. Fritidsledarna har även beskrivit att de ofta kunnat dra nytta av sina privata kontakter när de uppmärksammat ett visst intresse hos ungdomarna.
Vi har haft brandkåren på besök, dom har låtit några ungdomar få pröva på
brandkårsantagningsprovet, fått göra bana, släckt eld och pratat om brandsäkerhet. IP4
Jag jobbar mycket med kulturevenemang i området och drar in våra ungdomar i det. Jag har en kollega som jobbar i graffitifrämjandet, han drar in ungdomarna dit, vi använder våra personliga nätverk för att få in ungdomarna. IP2
5.2.3 Aktiviteter
Samtliga fritidsverksamheter erbjuder ungdomarna både strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det var dock en fritidsledare som beskrev att de har begränsade resurser och därför mest ostrukturerade aktiviteter. De strukturerade aktiviteterna beskrev fritidsledarna som planerade och återkommande, såsom matlagning, läxläsning, filmvisning och tjejkvällar med kvinnlig personal. Fritidsgårdar blir ofta mötesplatser för killar och därför ses det som
viktigt att även rekrytera tjejer. Mycket sportaktiviteter och musikskapande följt av att ha ett ställe att vara på och umgås med andra gavs som exempel på andra aktiviteter.
Intervjupersonerna beskrev att syftet med aktiviteterna, förutom att hålla ungdomarna sysselsatta, är att skapa dialoger. Aktiviteterna används som ett verktyg för att starta diskussioner och bygga relationer.
Jag bygger relationer mycket via spel. Spelar kanske pingis en halvtimme med samma ungdom och där emellan pratar man. Man får bort fokus genom att spela och kan då få ut mycket mer av ungdomen och det är där en relation byggs /…/ IP6
I en del intervjupersoners uttalanden har det framkommit att det finns ungdomar som haft intresse av att börja på en sportaktivitet men där föräldrarna inte har tid, möjlighet eller råd att skjutsa till träningarna och vara närvarande under matcher. Fritidsverksamheterna erbjuder därför sportaktiviteter för att ge alla ungdomar samma möjligheter.
/…/ vi har följt med på fotbollsträningar och matcher /…/ Annars gör vi ständigt olika aktiviteter på gården som speciellt är uppskattat av dom ungdomar som inte kan gå på exempelvis fotboll på fritiden. IP4
Fritidsledarna beskrev att de anordnar workshops för ungdomarna som utvidgar deras kunskaper och färdigheter. De arbetar normkritiskt och försöker under workshops diskutera normer och värderingar, exempelvis genom att se en film och föra en diskussion kring budskapet. Ungdomarna uppmanas på så sätt att vara kritiska till sina egna värderingar och normer. Speciellt en av intervjupersonerna talade om att personalgruppen har olika kompetenser och sociala färdigheter som lärs ut till ungdomarna.
/…/ Man kan beröra och lära ut olika ämnen. Till exempel genom föreläsningar och workshops. Vi kommer ha en workshop om hjärt- och lungräddning till exempel och allmänt om hälsa eftersom jag är sjuksköterska. IP7
Särskilt en fritidsledare uttryckte att ungdomarna lyckats förändra vissa beteenden till det bättre. Hen beskrev svårigheter med att säkerställa att ungdomarna förändrade sina beteenden även utanför fritidsgården.
Jag har ibland sett hur ungdomarna kan bete sig i centrum när dom inte har sett mig. Det är inte så jag hade önskat att de skulle bete sig. IP3
5.2.4 Förankring och självbild
Majoriteten av fritidsledarna är verksamma i samma bostadsområde som de bor och har växt upp i. Att de har förankring i området ses som en fördel av dessa fritidsledare.
Intervjupersonerna beskrev att ungdomarna särskilt kan relatera till den personal som också bor i området då de många gånger delar bakgrund, kan känna igen sig i utseende och ibland kan de även dela liknande erfarenhet. Det sågs även som viktigt att kunna förmedla att ungdomarna ska våga tro på deras egen förmåga och att området inte ska behöva stå i vägen för deras drömmar och framtidsplaner. Kontakten med ungdomarna kunde ibland bli för nära och personlig då det beskrevs att fritidsledarna många gånger mötte ungdomarna utanför arbetstid. De upplever då att de måste upprätthålla fritidsledarrollen även då de är lediga. Det vägde ändå tyngre att ungdomarna blev hjälpta av att personalen hade förankring, och sågs därför inte som ett större problem.
Många av oss har utbildat oss på universitet eller håller på, det får dom att känna att ”jag kan ju också”. Det är det vi försöker förmedla ”ni kan bli det ni vill bli, det finns inget som stoppar er”. Även att speciellt när några av oss är från det här området då försöker vi ju förklara att vi har haft samma förutsättningar, mer eller mindre. IP6
Många intervjupersoner beskrev vidare att de upplever det som viktigt att arbeta med att stärka ungdomarnas självbild, eftersom många har en låg självkänsla. Det sågs dels som viktigt eftersom fritidsledarna tror att en av orsakerna till varför ungdomar begår brott är för att de påverkas av andra genom grupptryck. För att vara stark nog att stå emot grupptryck krävs det enligt intervjupersonerna en trygg och stark självbild.
Många som hamnar i kriminalitet är för att dom vill imponera på någon eller är rädda för någon men är du trygg i dig själv gör du oftast inte massa saker du inte vill göra. Därför arbetar vi för att stärka dom. IP5
Intervjupersonerna uttryckte att ungdomarnas självbild är utmanande att jobba med. Enligt fritidsledarna påverkar ungdomarnas låga självkänsla vad de tror att de kan uppnå i livet och inte. Detta påverkar i sin tur de val man gör, exempelvis när det kommer till skola och fritid.
Fritidsledarna beskrev att ungdomarnas dåliga självbild många gånger grundar sig i att de
kommer från och bor i ett visst område. Fritidsledarna upplevde även att ungdomarnas självbild påverkas av andra personer i omgivningen och vad andra förväntar sig av dem.
Skola och hemmet togs upp som exempel. Fritidsledaren beskrev att om ungdomarna har låga krav på sig hemifrån, samtidigt som man har lärare som inte tror på ungdomen, så kan det bli så att ungdomarna börjar anamma dessa förväntningar.
Deras självbild är nog det som är jobbigast att jobba med. En dag sa jag till en unge ”Tänk dig om kanske 4 år går jag förbi dig, kanske när du är på väg till universitetet”. han svarade ”Nej, jag kommer sitta inne då. Eller när jag frågade varför han hade en viss typ av halsduk på sig, ”För att jag ska se ut som en skurk, vi är ju skurkar allihopa”. IP3
Ett sätt att kunna arbeta med självbilden som beskrivits av de intervjupersoner med förankring i området, är att i samtal med ungdomen utgå från sig själv och förklara att det är möjligt att nå sina mål, även fast man bor i ett visst bostadsområde. Vidare beskrev en intervjuperson det som utmanande att arbeta med fritidsgårdens målgrupp när det kommer till självkänsla.
Intervjupersonen beskrev att hen upplever det vara enklare att arbeta med yngre barn eftersom det går att stärka dem på ett annat sätt. Hen anser att tonåringar oftast har deras uppfattning om sig själva färdig, vilket blir utmanande i arbetet. Hen uttryckte att man kan arbeta med uppfattningen men kanske inte riktigt ändra på den.
Dom kan känna en uppgivenhet, vissa kan känna att “jag går ut nian med ganska bra betyg men jag bor i [Namn på området], jag kommer inte lyckas”. Man kan ha den där mörka mediebilden. IP1
Målet är alltid att stärka våra ungdomar. Om det är intellektuellt, om det är om deras självkänsla. Man blir ju som ett hem för dom och ett hem kommer alltid vara din säkra plats och vi vill ju på något sätt vara deras säkra plats, och vi är det. IP3