Deras självbild är nog det som är jobbigast att jobba med. En dag sa jag till en unge ”Tänk dig om kanske 4 år går jag förbi dig, kanske när du är på väg till universitetet”. han svarade ”Nej, jag kommer sitta inne då. Eller när jag frågade varför han hade en viss typ av halsduk på sig, ”För att jag ska se ut som en skurk, vi är ju skurkar allihopa”. IP3
Ett sätt att kunna arbeta med självbilden som beskrivits av de intervjupersoner med förankring i området, är att i samtal med ungdomen utgå från sig själv och förklara att det är möjligt att nå sina mål, även fast man bor i ett visst bostadsområde. Vidare beskrev en intervjuperson det som utmanande att arbeta med fritidsgårdens målgrupp när det kommer till självkänsla.
Intervjupersonen beskrev att hen upplever det vara enklare att arbeta med yngre barn eftersom det går att stärka dem på ett annat sätt. Hen anser att tonåringar oftast har deras uppfattning om sig själva färdig, vilket blir utmanande i arbetet. Hen uttryckte att man kan arbeta med uppfattningen men kanske inte riktigt ändra på den.
Dom kan känna en uppgivenhet, vissa kan känna att “jag går ut nian med ganska bra betyg men jag bor i [Namn på området], jag kommer inte lyckas”. Man kan ha den där mörka mediebilden. IP1
Målet är alltid att stärka våra ungdomar. Om det är intellektuellt, om det är om deras självkänsla. Man blir ju som ett hem för dom och ett hem kommer alltid vara din säkra plats och vi vill ju på något sätt vara deras säkra plats, och vi är det. IP3
5.3 Samverkan
5.3.1 Sociala nätverk
I intervjuerna beskrev fritidsledarna arbetssätt där de försöker inkludera föräldrar i verksamheten och bygga relationer med dem. Den bakomliggande tanken är att arbetet anses ha större potential att vara förebyggande i samverkan med föräldrar. Många gånger beskrev intervjupersonerna dåliga hemförhållanden som en orsak till varför de tror att ungdomar begår brott, därför ses det som viktigt att arbeta med hemförhållanden också. Samverkan med ungdomarnas sociala nätverk har lett till ökad förståelse för bakomliggande orsaker till
beteenden hos ungdomarna. Några av intervjupersonerna anser att de har god kontakt med föräldrarna och brukar få besök av föräldrar ibland, vilket välkomnas.
Besökande föräldrar som spontant kommer och träffar oss och barnen skapar en trygghet, för dom ser att det finns vuxna som bryr sig om dom och finns där. Arbetet fungerar bättre när vi och föräldrarna är enade. IP7
En fritidsledare var ensam om att beskriva att arbetsgruppen jobbar för att samarbeta med föräldrar, samtidigt som de försöker arbeta för att ha så lite vuxna som möjligt på verksamheten. Detta motiveras med att ungdomarna ska känna att det är deras mötesplats för att kunna bidra till känslor av delaktighet och trygghet. Det förhindrar dock inte att bland annat föräldrar och fältare får besöka verksamheten.
Vi försöker ju inkludera föräldrar men vi försöker ju se till så att det inte är för många vuxna som är här på plats. Vi försöker hålla det så att ungdomarna känner att det är deras plats och inte vuxnas plats. IP6
Några intervjupersoner såg det som svårt att samverka med skolverksamheten. En intervjuperson upplevde det som svårt att komma in i skolverksamheten eftersom skolan har i uppdrag att utbilda. En annan intervjuperson beskrev att deras fritidsgård är privatägd och tillhör därför inte stadsdelsförvaltningen. Hen ser det som en nackdel då det upplevs vara svårare för dem att samverka med skolorna. Deras verksamhet blir inte inkluderad på samma sätt som andra fritidsgårdar som tillhör kommunen. Intervjupersonen beskrev hur de till slut lyckats få skolan att samarbeta med dem. Hen gav ett exempel på hur de tillsammans med skolan försökt lösa en situation för en besökare som inte gått till skolan på ett år. De försökte hitta alternativa lösningar för att hen skulle få en separat undervisning på en annan plats än skollokalerna, då eleven inte trivdes där och skolan ville inte ha eleven där. Fritidsgården öppnade då upp sina lokaler för eleven och en lärare.
Vår gård är exkluderad och separat och då är det svårare för oss att kontakta skolorna. Andra gårdar har mycket mer samarbete med skolorna. Vi har ändå lyckats för vi har krigat oss in där. Vi har börjat med föräldrarna och då har skolorna inte haft något annat val än att dra in oss. IP3
De fritidsgårdar som är en integrerad del av större skolbyggnader sågs av berörda fritidsledare som att det underlättade samverkan med skolan, samt att lärare på skolan lättare kan
introducera fritidsgårdsverksamheten för eleverna. Fritidsledarna beskrev även att de känner de flesta som arbetar på skolan tack vare att de delar lokaler.
Merparten av intervjupersonerna beskrev skolan som en viktig aktör att samverka med, dels för att rekrytera ungdomarna eftersom det är där ungdomarna oftast befinner sig, eller åtminstone bör befinna sig. Det sågs även som viktigt att besöka skolorna för att umgås med ungdomarna och bygga relationer för att på så sätt få ungdomarna att våga och vilja komma till verksamheten.
Vi är ute i skolor två gånger i veckan och sitter och äter och hänger med ungarna bara för att dom ska känna igen våra ansikten och känna sig trygga att det här är eran fritidsgård också. IP5
5.3.2 Kontakt med andra aktörer
Fritidsledarna har poängterat vikten av ett gott samarbete mellan olika aktörer. Aktörerna som har beskrivits är framförallt socialtjänst, skola, polis, trygghetsvärdar och fältassistenter.
Andra viktiga aktörer som några av fritidsgårdarna samverkar med är bland annat anonyma alkoholister, anonyma narkomaner, jobbcenter, kriminalvården och kronofogden. En viktig funktion med samverkan som beskrivits är att när alla aktörer är samspelta så blir det ett brottsförebyggande arbete. Många ser samverkan som en av de effektivaste åtgärderna ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Kontakten med andra aktörer skiljer sig mellan fritidsgårdarna. Några fritidsgårdar har regelbundna möten med olika aktörer inom kommunen medan andra har kontakt emellanåt eller när något särskilt behöver diskuteras gemensamt. En intervjuperson upplevde att de hade mycket samarbete med olika myndigheter. Fritidsgården ingick i ett projekt där polis, socialtjänst, ungdomsmottagningen, räddningstjänst, skolorna och ungdomsverksamheterna i kommunen samverkade. Det gemensamma målet var att arbeta för att skapa ett tryggt område.
Intervjupersonen såg det dock som att olika aktörer ofta arbetar på olika håll istället för tillsammans.
Vi samarbetar mycket med myndigheter. Ju mer vi samarbetar desto mer kommer ungdomarna till dels, istället för att alla sitter och jobbar med sin del i små bås liksom. Man är lite projekt trött i dessa områden, att man går in med projekt, 1 år, 2 år, 3 år. Det finns ingen långsiktighet och då är det inte preventivt på det sättet. IP2
Det talades även i intervjuerna om att fritidsgårdarna samarbetar med andra fritidsgårdar.
Några gånger per år träffas fritidsgårdarna tillsammans och gör olika aktiviteter ihop som att åka på turneringar, föreläsningar och skidresor. En intervjuperson förklarade det som ett sätt att arbeta gränsöverskridande och få ungdomarna att acceptera andra.
Det [samarbetet] fungerar bra för att ungdomarna har ju börjat besöka dom andra gårdarna också.
Man suddar barriärerna. När vi samarbetar ser ungdomarna “dom är starka ihop”. IP5
Många av fritidsledarna uttryckte att de försöker jobba med att förändra ungdomarnas bild på myndigheter, i synnerhet polisen och socialtjänsten. En intervjuperson var osäker på om fritidsledarna tillsammans med polisen lyckades förbättra ungdomarnas syn på polisväsendet i stort. Fritidsledaren tänkte att även om ungdomarna får en relation till poliserna som kommer på besök, blir det oftast bara till dessa poliser. På flera fritidsgårdar sker ett samarbete med polis där poliser kommer förbi så ofta de har möjlighet för att umgås med ungdomarna och på det sättet skapa relationer. Det underliggande syftet är att ungdomarnas bild på polisväsendet ska förbättras, då många beskrev att många ungdomar har en negativ syn på poliser. Det beskrevs att det exempelvis kan bero på att de blivit illa behandlade eller diskriminerade av poliser. En av fritidsgårdarna hade även utbildningar tillsammans med säkerhetschefer och poliser. Några av intervjupersonerna beskrev att de har kontakt med socialtjänsten i vissa fall, exempelvis vid orosanmälningar. En av fritidsledarna beskrev att orosanmälningar ofta görs gemensamt med andra aktörer, om alla har upplevt samma problem.
Det händer att vi behöver göra orosanmälningar till socialtjänsten. Med kanske trygghetsvärdarna, biblioteket, att ungdomen befinner sig på alla platser och alla upplever samma problem då kan man göra det gemensamt. Genom att belysa ett problem och blanda in fler aktörer kan det vara till hjälp för vissa ungdomar, men inte alla. IP1