Relationer

Relationer har visat sig ha ett tydligt samband med motivationsskapande, både rela-tioner eleverna sinsemellan men även den relation som finns mellan lärare och elev.

Westlund (2020:35) redogör för att högläsning är en bra metod för att engagera eleverna i läsningen och hur denna metod kan ge upphov till textsamtal, vilket är något som skapar motivation. Gällande vilken bok som högläses skriver Westlund (2020:39) ett sätt att skapa motivation är att låta eleverna vara delaktiga i vilken bok som ska läsas. Författaren (2020:45) anser att genom att ha enskilda samtal med varje elev om elevens läs- och skrivattityd formas där en relation där eleven känner trygghet vilket är något som skapar motivation. Andersson (2014:186) lyfter inte fram valet av litteratur som motivationsskapande, dock beskriver hon hur elever när de får samtala med varandra inte bara skapar ett bredare perspektiv för varandra och ökar förståelsen för andra människor, utan också skapar motivation till vidare arbete med texten de samtalar om.

Eleven Frida berättar i intervju hur det finns en rädsla för att uttrycka sig muntligt framför klasskamrater (2002:202). Rädslan grundar sig inte i att svara fel, utan att få kommenterat det man uttrycker. Detta kopplar jag till ledarskap i klassrummet, det blir lärarens uppdrag att försöka skapa en trygg miljö som möjligt för eleverna.

Vidare i avhandlingen redogör Molloy (2002:276) för en elevs reflektion gällande rasismens existens i Sverige. Detta menar författaren (2002:277) är en reflektion som bör tas upp för diskussion då det dels kan räta ut eventuella frågetecken, dels för att det är ett ämne väl värt att låta många ta del av också. I en sådan diskussion blir både lärarens ledarskap viktigt men även lärarens ämneskompetens.

Tjernberg (2013:24) lyfter relationen mellan lärare och elev där lärarens ämnes-kompetens spelar roll, men även hur relationen mellan lärare och elev ser ut och hur detta är kopplat till motivation. I studien beskrivs det pedagogiska mötet som en viktig del av motivationsskapande, det pedagogiska mötet måste låta eleven lyckas för att stärka elevens självförtroende som i sig är en motivationsskapande faktor. En motbalans till detta uttrycker Nordberg (2013:70) som beskriver hur läraren behöver utmana eleven i elevens läsning, för om läsningen är för lätt avtar elevens motiva-tion. Författaren menar att därför är relation något som är viktigt, läraren behöver känna sin elev för att veta vad som är en lagom nivå av utmaning. Finns det en fungerande relation, där en kommunikation finns, skapas förutsättning för en förståelse från lärarens sida gentemot sin elevs läsförmåga. Ytterligare en roll som läraren har enligt Ingemansson (2016:175) är att entusiasmera eleverna. Detta är något som kan utföras enligt det som Tjernberg och Nordberg redogjort för ovan.

En aspekt av relationen mellan lärare och elev som är problematisk belyser Molloy

28 (2002:202) då hon redogör för tidigare forskning som visar att det finns de elever som lämnar grundskolan med icke godkänt betyg i svenska på grund av att rela-tionen mellan lärare och elev inte fungerat.

Det finns ett tydligt samband mellan relationer och motivation vilket Molloy (2002:

39) lyfter fram i sin avhandling där skönlitteratur hjälper elever att förstå relationer.

Detta är en drivkraft till att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning anser författaren. I intervju med Frida beskriver författaren hur Frida tyckt om boken Mobbad i skolan då den berört ämnet relationer och på så vis även varit något som ökat Fridas perspektiv för andra. Ämnet relationer har även bearbetats i grupp-diskussion, vilket Molloy menar ökar både förståelsen för andra men även motiva-tionen för att läsa (2002:179).

Diskussionen visar att lärare har olika sätt att behandla relationer, både gällande elever emellan men också relationen mellan lärare och elev. En lärare i Tjernbergs studie lägger stor vikt vid att lära känna varje elev, ta reda på elevens intressen och behov. Läraren anser att detta skapar förutsättningen för att skapa motivation hos eleverna att vilja lära (Tjernberg 2013:151). En annan lärare framhåller vikten av att kunna möta en grupp och kunna skapa relation till en grupp och förhålla sig till de olika variationerna som finns där (Tjernberg 2013:215). Båda förhållandesätten till att skapa relationer till sina elever kräver en yrkesskicklighet.

8 Slutsats

De slutsatser som kan dras utifrån denna litteraturstudie är att forskare inom det svenskdidaktiska forskningsfältet är, vad jag anser, ganska överens om vilka delar som är involverade i att skapa motivation i elevers läs- och skrivprocess. I den litteratur som använts synliggörs både likheter mellan vad de olika forskarna säger, men också vilka skillnader som finns. Skillnaderna är inte särskilt stora men varje forskare har ett område som väger lite tyngre än övriga områden. Detta är något enligt mig som berikar forskningen då det skapar en mer nyanserad bild av vad som skapar motivation. Forskarna är exempelvis överens om att samtal av olika slag är motivationsskapande men i vissa fall lyfts lärarledda samtal fram som motivations-skapande och ibland lyfts gruppsamtal med elever fram som motivationsmotivations-skapande.

Detta behöver inte innebära att forskaren utesluter andra metoder än den som lyfts fram i sin studie, dock att metoden som beskrivs föredras.

De frågeställningar som önskades besvaras i denna studie är:

• Vad skapar en motivation hos elever att läsa skönlitteratur och skriva olika texter?

• Vilka arbetssätt och andra faktorer har identifierats som motivations-höjande?

I uppsatsen har det identifierats vad det är som skapar en motivation i deras läs- och skrivprocess, vilket identifierats som sex olika teman av mig. Det har framkommit att tidigare forskning lyfter fram vissa arbetssätt som mer effektiva för skapande eller motivationshöjande, exempelvis att högläsning är mer

motivations-29 skapande än tyst enskild läsning. Även att relationer, både mellan elever men också relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa motivation.

I diskussion av resultatdelen blir det tydligt att även om de tre olika tema jag strukturerat upp diskussionsdelen i, går de olika temana, likt de didaktiska frågorna, in i varandra. Utifrån detta blir det också tydligt genom denna uppsats att de olika didaktiska frågorna har varit lika viktiga gällande perspektivet vad det är som skapar motivation hos elever. Det kan utläsas genom den litteratur som presenterats att svenskundervisningen bör ta fasta på fler av de faktorer som presenterats då det fortsatt finns många elever som är negativt inställt till att läsa och skriva.

I resultatdiskussionen diskuterar jag obalansen gällande att motivation i läs-processen får en större del i uppsatsen än motivation i skrivläs-processen på grund av den litteratur som använts i studien. Denna obalans finns i uppsatsen då den tidigare forskning som finns i området är mycket begränsad vilket redogörs för i sök-processen. Uppsatsens trovärdighet hade kunnat ifrågasättas om jag hade valt bort forskning rörande motivation kopplat till elevers skrivprocess och därmed skapat en obalans. Nu existerar en obalans på grund av att området inte är särskilt beforskat.

Gambrell (2011) skriver i Seven rules of engagement om de regler hon sammanställt som viktiga för motivationsskapande:

• Läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.

• Det finns ett rikt och varierat urval av texter.

• Att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.

• Att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.

• Få dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.

• Få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.

• Det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade. (2011:177)

Jag anser att detta överensstämmer väl med vad litteraturen i den här uppsatsen säger. I Skolverkets rapport ”Vad händer med läsningen?: En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995–2007” (2007) framkommer det hur läsundervis-ningen som bedrivits strider mot det Gambrell (2011) menar är avgörande faktorer för att skapa motivation. Sedan rapporten skrevs har en ny läroplan trätt i kraft. Den litteratur som analyserats i uppsatsen är dock nyare än 2011, vilket gör att åsikten att svenskämnet har en del faktorer att ta fasta på gällande motivationsskapande är befogad. Från och med läsåret 21/22 träder revideringar av Läroplanen för grund-skolan 2011 i kraft och de ändringar som görs i kursplanerna är omfattande. I och med dessa revideringar finns ytterligare relevans för denna studie. Samhället är som Nordlund (2020:44) beskriver beroende av ungdomar med god läsförmåga, och även skrivförmåga, då dessa förmågor är ett sätt att säkerställa de demokratiska styrelse-former Sverige vilar på.

30

9 Förslag till vidare forskning

Då det genom uppsatsen visat sig varit svårt att finna peer-reviewed litteratur inom det området som uppsatsen behandlat anser jag att detta tyder på att det finns utrymme för vidare forskning gällande detta. Det förefaller finnas mer tidigare forskning inom motivation kopplat till läsning av skönlitteratur, dock inte specifikt kopplat till svenskämnet som förhåller sig till den läroplan som finns att förehålla sig till som lärare. Detsamma gäller för elevers skrivprocess.

Jag törs påstå att vad som skapar motivation i svenskämnet menar jag är ett ange-läget område för samtliga lärare som undervisar i svenska, inom alla årskurser.

Därför är mer forskning inom området något jag tror skulle uppskattas av både svensklärarstudenter och svensklärare.

Ett försök att besvara vad som skapar motivation tänker jag ska utföras i examens-arbete 2, vilket jag ska skriva härnäst. Min ambition är att intervjua fyra lärare som undervisar i särskilda undervisningsgrupper i grundskolans 7–9. Jag vill undersöka vad dessa lärare gör för att skapa motivation hos deras elever som ingår i en grupp som förefaller ha låg eller obefintlig motivation. De lärare som arbetar i dessa grupper arbetar i en verksamhet där motivation är kärnan av verksamheten. Jag har en tanke om att lärarna som arbetar med dessa elever är något av experter på hur man som lärare kan motivera elever i deras läs- och skrivprocess i svenskämnet.

31

Referenser

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.

Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter: multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ., 2014. Luleå.

Aspelin, J. (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Brodow, B. & Rininsland, K. (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skolan – praktik och teori. Lund: Studentlitteratur.

Ekelöf, G. (1957). Blandade kort: essäer. Stockholm: Bonnier.

Fejes, A. & Thornberg, R. 2019. Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I: Fejes, A. & Thornberg, R, (red). (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Elam, K. & Widhe, O. (2015) Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. I: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / Tengberg, M. &

Olin-Scheller, C. /red.). Malmö: Gleerups.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Gambrell, L. (2011) Seven rules of engagement. I: The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteratur-översikt. Pedagogisk forskning i sverige 2002, årg 7, nr 4.

Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2).

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå, om lärande på människans villkor.

Stockholm: Natur och Kultur.

Ingemansson, M. (2016). Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Insulander, E. & Selander, S. (2018) Att bli lärare. Stockholm: Liber.

Liberg, C. (2017) Att vara lärare – Den didaktiska relifen. I: Lundgren, U., Säljö, R.

& Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad. Stockholm:

Natur & Kultur.

Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skön-litteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.

32 Nationalencyklopedin (1994). Motivation (Band 13, s. 474). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB.

Nordberg, O. (2013). Att finnas till som läsare - skönlitterär läsning i ett elev-perspektiv: didaktiska tillämpningar av en empirisk studie baserad på elevers egna texter om sin läsning. Uppsala: Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet.

Nordberg, O. (2015) Myt och verklighet om svenska 18-åringars fiktionsläsande. I:

Svensk forskning om läsning och läsundervisning / Tengberg, M. & Olin-Scheller, C. (red.). Malmö: Gleerups.

Nordlund, A. & Svedjedal, J. (2020) Läsandets årsringar. Rapport och reflektioner om läsningens aktuella tillstånd i Sverige. Stockholm: Svenska Förläggare-föreningen Ek. för.

Regeringskansliet (2020) Nu startar läslovet!

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/10/nu-startar-laslovet/ . Hämtat 17122020 Skolverket (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?: en kunskapsöversikt om läsunder-visningen i Sverige 1995–2007. Stockholm: Skolverket.

Svenska Akademien (2006). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket [Elektronisk resurs]. 13. uppl. Stockholm: Svenska Akademien.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2020). Att undervisa för livslångt lärande: didaktiska perspektiv. 1.

utg. Stockholm: Natur & Kultur.