I det här avsnittet beskriver informanterna hur de i sin lärarroll anpassar bemötandet efter vem eller vilka elever de möter, vilka behov eleven eller eleverna har samt var eleven eller eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I den andra delen berättar informanterna om den socioemotionella aspekten av lärarrollen, där den stödjande funktionen är ett återkommande inslag i informanternas
beskrivningar. I den avslutande delen beskrivs lärarens differentieringskompetens utifrån informanternas berättelser om hur de balanserar mellan att vara professionell och personlig.
Informanterna beskriver hur erfarenhet kan skapa större trygghet i yrkesrollen och ett annat fokus på eleven.
7.3.1 Människan, behoven och kunskapen
Informanterna beskriver hur de i sin lärarroll anpassar sitt bemötande till elever och elevgrupper. Flera informanter uttrycker att de anpassar sitt bemötande utifrån elevernas behov ur flera aspekter: efter mognad, ålder, kunskapsnivå och funktionsnedsättningar. En svårighet som beskrivs i anpassande av bemötande är när läraren inte har tillräcklig kunskap om en grupp eller en elev. Informanter som möter eleverna vid ett tillfälle i veckan uttrycker att bristande information från mentor om enskilda elever kan försvåra bemötande. Att ha god kunskap om sina elever uttrycks vid flera tillfällen vara en
förutsättning för att kunna bemöta alla enskilda individer på lämpligt sätt. En av informanterna betonar lärarens flexibilitet som en egenskap för att möjliggöra goda möten “här och nu”, samt att ett gott bemötande förutsätter en förmåga att ligga steget före framförallt avseende elever med särskilda behov.
En av informanterna beskriver bemötande ur flera aspekter, där en del innefattar att “pusha” eller att
“dämpa” elever:
...jag tänker på olika sätt med olika elever och grupper..en del elever vet man behöver att man direkt uppmärksammar att de kommer in i klassrummet. En del behöver man vara mer fyrkantig med till exempel..det är det här som gäller..kanske inte småprata så mycket. Andra grupper går det att sväva iväg en stund med, avvika lite från planeringen... Det är ju olika som individer så jag behöver anpassa mig. De flesta elever vill ju att lektionerna ska se likadana ut. Sedan anpassar man ju bemötandet efter olika elever...alla elever är ju inte lika..det är ju individer. Några ställer man lite mer krav på, man vet att den här eleven behöver det att jag pushar på...en annan elev behöver man hjälp att sänka kraven för att de håller på att gå sönder av stress. Det är typiskt när det är de här nationella proven då måste man säga till en del att “nu är det nationella prov, nu är det fokus, nu måste du göra ditt bästa medan andra får man säga ja, ja det är bara ett prov..det kommer gå bra”
Informant J
Andra aspekter av bemötande innefattar att visa intresse och tilltro till elevernas förmåga att utvecklas.
Förmågan att i sitt bemötande förmedla tilltro till eleverna och därmed kunna motivera dem uttrycks
25
som en förutsättning för gott bemötande. En informant berättar hur han använder sig av elevens språk, elevens sätt att uttrycka sig för att nå fram till eleven.
7.3.2 Ett yrke – flera kompetenser
I intervjuer framgår att informanterna uppfattar sin yrkesroll som mångfacetterad. Utöver ämneskunskaper och didaktisk kompetens, att vara den undervisande och kunskapsförmedlande beskriver flera informanter att de har en stödjande roll. Egenskaper såsom omsorgsfull,
omhändertagande, vägledande och fostrande sammankopplas med den stödjande rollen. Den stödjande rollen och mentorskap sammankopplas, flera informanter uttrycker att de har en stödjande roll till vissa elevgrupper eller enskilda elever, men inte till alla undervisningsgrupper. En viktig aspekt i att kunna vara den stödjande läraren är att läraren möter eleven eller elevgruppen vid flertalet tillfällen under veckan.
Psykolog, polis, socialarbetare, skolsköterska, matsalspersonal, hehe. Omsorgsfull behöver man vara, även den som håller ordning rastvakt är man ju också i klassrummet ska man vara den som
upprätthåller regler man behöver tillrättavisa ibland. Jag har många elever som mår psykiskt dåligt, som bryter ihop eller får ångestattacker och jag kan inte fixa fram en kuratortid på stört så då behöver man ju finnas där och stödja eleven ibland trösta också. Så är jag ju den som ska lära ut, vara lärare. Men mycket tid går åt till att både stötta elever och även vägleda de vidare så att de får hjälp.
Informant H
En av informanterna menar att när en elev väljer att visa läraren förtroende, är det lärarens uppgift att vårda det förtroendet och lyssna:
Ibland blir man nästan förälder, ibland samtalspartner om det är någon som behöver prata och ja egentligen allt. Men det är ju gentemot enskilda elever. Det har ju också att göra med, oavsett om man är mentor eller det finns en kurator, det finns en skolsköterska så väljer ju eleven själv vilken den knyter an till. Får man en sådan relation med en elev då tänker jag att då är det ju bara att ställa upp.
Det ingår liksom i yrkesrollen också.
Informant E
Att inta ledarrollen i klassrummet med ansvar för ordning, att eleverna fullföljer sina uppgifter och att undervisningen fortlöper i önskad riktning mot kursmålen beskrivs i flera intervjuer. Informanterna beskriver att upprätthållande av regler samt att tillrättavisa elever även är en del av ledarrollen. Att leda arbetet i klassrummet innebär enligt flera informanter att skapa ett positivt klassrumsklimat, där eleverna känner sig trygga. Ett intresse och nyfikenhet för eleverna samtidigt som läraren beskrivs som “den vuxne” i klassrummet uttrycks vara delar av ledarrollen.
En av informanterna betonar betydelsen av att “peppa”, berömma och bekräfta eleverna. Flera av informanterna använder uttrycket, “att vara människa” som en aspekt av lärarrollen. “Att vara människa” beskrivs som att visa sig vara mer än bara lärare, att visa sig mänsklig.
7.3.3 Den professionella och personliga läraren
I intervjuerna framgår att flera av informanterna intar såväl en professionell som en personlig roll i arbetet som lärare. Det framgår att flera av informanterna särskiljer i vilka situationer de intar en personlig roll. En del uttrycker att förmågan att inta en personlig roll förutsätter situationer utanför den ordinarie undervisningen, såsom raster eller schemabrytande aktiviteter, till exempel friluftsdagar.
Flera informanter menar att kravfria situationer utanför undervisningen ger möjlighet till att vara personlig och därmed kunna bygga relationer till eleverna i situationer som inte kräver prestationer.
Flera informanter uttrycker att de är personliga även i undervisningssituationer. Majoriteten av informanterna beskriver att när de är personliga i sin undervisning, skapas ett intresse för
undervisningsinnehållet, inbjuder till att eleven vågar vara personlig samt att läraren visar att hen är mer än “bara” lärare.
26
Informanterna uttrycker att de är professionella i undervisningssammanhang, i samtal med
vårdnadshavare och bedömningssituationer. En informant menar att vara professionell innebär att lotsa eleven vidare när hen saknar kunskapen eller kompetensen. En av informanterna menar att hen alltid intar en professionell roll, att hen aldrig är personlig i sitt arbete. En annan informant beskriver hur hen intar sin professionella roll för att kunna hantera antalet elever hen möter samt för att kunna bemöta elever hen inte upplever sig ha personkemi med:
...jag har ju en professionell relation till eleverna. Men samtidigt så bor ju den professionaliteten i mig så att alla vi som är lärare hanterar ju den professionella rollen olika beroende på vilka personer vi är.
Sen kan det också vara så att har jag en bra relation och en trygg relation med eleverna då kan jag ju bjuda mer på mig själv och berätta saker om mig själv för vissa grupper som jag inte gör för andra ...det där beror väldigt mycket på vilken relation jag har till gruppen. Jag försöker nog vara ganska
professionell och inte så personlig. Det går liksom inte att vara så personligt engagerad i 130 elever eller vad det nu man ska undervisa. Samtidigt så är det ju också så att vissa människor bland eleverna kuggar man ju bättre med än andra. Och att en del tycker man om mer på ett sätt som man inte gör med andra....då gäller det ju liksom att kliva fram i den här professionella rollen och kunna hantera det.
Informant E
Flera informanter beskriver upplevelsen av att relationerna till eleverna stärks, att de får bättre kontakt när de är personliga. I citatet nedan beskriver informant H hur hen intar en personlig roll för att visa respekt för elevernas integritet:
Jag försöker vara professionell hela tiden i mitt arbete men samtidigt dela med mig av mig själv, vem jag är och så jag delar med mig ganska ofta. När jag behöver ta upp en situation i klassen så kan jag ofta väva in mig själv i exemplet och berätta om någon liknande situation jag upplevt så behöver man inte heller hänga ut någon elev men man kan ändå diskutera det som behövs. När man är personlig och öppen, möts jag ofta av empati och öppenhet tillbaka..
Informant H
Majoriteten av informanterna beskriver en progression vad gäller trygghet i sin yrkesroll som en viktig aspekt av att idag kunna avsätta mer tid till eleverna och relationsskapandet. Flera informanter menar att under de första yrkesåren upptogs de av ett stort fokus på att planera och genomföra
undervisningen, allt var nytt och många tankar och funderingar fokuserade på den egna lärarrollen. I och med flera års erfarenhet av yrket menar flera av informanterna att de byggt upp en trygghet vad gäller både ämneskunskaper och ledaregenskaper. Osäkerheten i början av informanternas yrkesliv som lärare beskrivs ha samband med mängden tid som ägnades åt eleverna. Att vara ny och mindre erfaren lärare sammankopplas med att inte ha så mycket tid för eleverna, medan erfarenhet i yrket har skapat mer tid för att lära känna eleverna.
Följande citat visar hur informant A med 20 års erfarenhet som högstadielärare resonerar:
Alltså man har ju mött så många elever nu....man ju gjort några “trial and error” på vägen. Där man provade och upptäckte att det funkade inte på den här eleven och det funkade inte här, man har väl kanske flera strategier hur man ska nå specifika elever. Jag menar när man var nybörjare, då var det liksom mest fokus på en själv, Vad ska jag undervisa om nu? Då var jag inte så himla insatt i hur mottager dom det på olika sätt, liksom. Jag kommer ihåg att jag hade jobbat en halv termin när jag kom på att “Shit, jag skulle sätta betyg också!” Jag hade bara haft fokus på min egen prestation. Nu lägger jag väldigt mycket mindre fokus på min egen prestation och mer på att läsa av istället “Förstår dom innehållet i det dom ska lära sig?” “Hur kan jag bemöta den eleven så att den förstår lite till?” och “Var befinner sig eleven och hur kan vi hitta nästa steg i processen?”...det är en erfarenhetsfråga tror jag.
Informant A
Erfarenhet och trygghet är två begrepp som flertalet informanter återkommer till och kopplar samman.
Erfarenheten beskrivs innefatta både ämneskunskaper och kunskaper om elevers likheter och
27
olikheter. En informant beskriver att hens trygghet i lärarrollen avspeglas på eleverna. Hen menar att när eleverna ser att hen har kontroll över undervisningssituationen, medför det att eleverna blir trygga.
Erfarenhet beskrivs även medföra en möjlighet till att lättare skapa en balans mellan att vara professionell och personlig, vilket enligt flera informanter uttrycks gynna relationsskapandet till eleverna. Lärarens förmåga att bemöta elevers olikheter och förmåga att hantera provokativa beteenden beskrivs mer hanterbart med flera år inom yrket.
Erfarenhet ger trygghet och kunskap enligt de flesta men två av informanterna belyser en annan aspekt av erfarenhet i yrket, detta berättar en lärare med 13 års erfarenhet av yrket:
Jag tänkte på det häromdagen, i början när man var lärare så kastades man ut i jobbet: varsågod och jobba!....jag vågade prova mer och var inte lika rädd, jag provade mer. Ibland kan jag känna mig lite hämmad och tänka nej men han har ju dyslexi, och hon har ju Adhd och den här vill inte prata inför grupp, man tar mer hänsyn nu till elevgruppen. Det kan ju vara bra på ett sätt, att man är mer medveten om olika saker och försöker tänka till och anpassa. Men ibland kan man känna sig hämmad ibland kan jag tänka “kom igen och kör nu bara”....
Informant J